Ayaan Hirsi Ali

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ayaan Hirsi Ali
Ayaan Hirsi Ali, 2016.
Född13 november 1969 (51 år)
Mogadishu, Somalia
NationalitetSomalisk
MedborgarskapUSA, Nederländerna
Alma materUniversitetet i Leiden (M.Sc.)
Yrke/uppdragPolitiker, författare
OrganisationAHA Foundation
Känd förFörespråkare för kvinnors rättigheter

Mot kvinnlig könsstympning Religionskritik

Kritik av islam
Noterbara verkUnderkastelse (film)
Kräv er rätt!
En fri röst
Nomad: en personlig resa genom civilisationerna
Reformera islam
Politiskt parti2001–2002: Arbetarpartiet (Nederländerna)
2002–2006: Folkpartiet för frihet och demokrati
MakeNiall Ferguson
Barn1

Ayaan Hirsi Ali, fullständigt namn Ayaan Hirsi Magan Isse Guleid Ali Wai'ays Muhammad Ali Umar Osman Mahamud, född 13 november 1969 i Mogadishu, är en somalisk-nederländsk-amerikansk aktivist, författare samt tidigare politiker och parlamentsledamot för Nederländernas högerliberala parti VVD mellan 2002 och 2006. Sedan 2006 är hon bosatt i USA och knuten till American Enterprise Institute i Washington DC.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Ayaan Hirsi Ali är född i Somalia och dotter till en oppositionspolitiker. 1976 tvingades familjen att lämna landet. Först kom de till Saudiarabien, därefter till Etiopien, därefter till Kenya och sedan till Tyskland. Som 18-åring lovades hon bort till en släkting men bröt med familjen och flydde till Holland där hon fick politisk asyl.

Verksamhet i Nederländerna[redigera | redigera wikitext]

Efter arbete som tolk på bland annat flera abortkliniker och kvinnohus och studier i statskunskap vid universitetet i Leiden, valdes hon 2003 in i parlamentet för det liberala partiet VVD.[1]

Tillsammans med filmaren Theo van Gogh gjorde hon 2004 den kontroversiella kortfilmen Underkastelse, som handlar om kvinnoförtrycket inom islam. Filmen väckte ilska bland många muslimer i Nederländerna, som såg filmen som hädelse. Den 2 november 2004 mördades van Gogh av en muslimsk fanatiker. På van Goghs döda kropp fanns ett brev med dödshot även mot Hirsi Ali.[2] Sedan dess lever hon på hemlig adress och under ständigt livvaktsskydd. Händelserna har bidragit till att de flesta nederländska partier förordar en strikt invandringspolitik, där kraven för att släppas in i landet hör till de hårdaste inom EU och inbegriper både språktest och prov på kunskaper om landets kultur.[3]

Ayaan Hirsi Ali avgick från parlamentet 16 maj 2006. Orsaken är att det kommit fram att Ali ljugit för att få uppehållstillstånd – en känslig fråga för VVD, som driver en restriktiv invandringspolitik. Ali fick sitt medborgarskap indraget – av före detta partikamraten, invandrarminister Rita Verdonk.[4]

Verdonks agerande ledde till en intensiv debatt i parlamentet som resulterade i att Verdonk fick välja mellan att avgå eller att ge Ayaan Hirsi Ali sitt medborgarskap åter. Hirsi Ali återfick medborgarskapet, men var tvungen att skriftligt ta på sig skulden för det inträffade. När detta i sin tur uppdagades kom nya krav på att Verdonk skulle avgå och en misstroendeomröstning ägde rum i parlamentet där ett av koalitionspartierna, D66, röstade mot Verdonk. Efter ett regeringssammanträde meddelades att Verdonk inte skulle avgå och i stället föll Jan Peter Balkenendes regering.

Exil till USA[redigera | redigera wikitext]

Hirsi Ali emigrerade efter brytningen med Verdonk till USA där hon fått uppdrag på den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute och har i övrigt sedan 2006 ägnat sig åt att skriva och föreläsa om sitt liv och om politiska frågor, i synnerhet om svårigheterna att framföra kritis mot islam.[5]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

År 2005 kom den svenska översättningen av The Caged Virgin: An Emancipation Proclamation for Women and Islam, ungefär "Den inburade oskulden", svensk titel Kräv er rätt! Om kvinnor, islam och en bättre värld. Boken är ett kraftigt angrepp på den islamiska världen och kritiserar flatheten från mångkulturalism mot islams negativa yttringar. Hirsi Ali utsattes för dödshot på grund av boken och en rättssak inleddes på grund av påstådda blasfemiska och stötande inslag, men fallet lades ner. Boken är en samling essäer som givits ut på flera språk och flera upplagor med något varierande urval.

År 2006 gav hon ut En fri röst: min självbiografi som självbiografiskt beskriver hennes uppväxt, sin flykt undan ett tvångsäktenskap och sitt politiska arbete i Nederländerna. Recensenten Susanna Popova slås av Hirsi Alis vilja att "hitta ett sätt att bli sig själv" som blir hennes väg att ta sig ur en uppväxt korvstoppad med strukturell könsmaktsordning.[6]

Boken Nomad: en personlig resa genom civilisationerna, på svenska 2010, är en fortsättning på hennes självbiografiska berättelse, där hon har en tydlig islamkritik av hur islam skapar personligt lidande och hindrar den muslimska världen från att utvecklas.[7]

I boken Reformera islam (2015) står Hirsi Ali fast i sin starka islamkritik, men riktar en uppmaning till muslimer att reformera sin tro.

I februari 2021 publicerade Ali boken Prey: Immigration, Islam, and the erosion of women's rights, på svenska Villebråd, Immigration, islam och kvinnors rättigheter, där hon skriver om hur kvinnor i Europa utsätts för sexuellt våld av unga män ifrån muslimska länder. Hon uttrycker besvikelse mot Europas feminister, som hon menar alltför ofta ursäktar våld mot kvinnor om förövarna själva anses vara offer för till exempel rasism och kolonialism. Hon noterar i boken att det enbart syns män på gatorna i vissa stadsdelar i Bryssel, Paris och London. och tolkar detta som att rättigheter som europeiska kvinnor tar för givna är hotade. Hon menar inte att invandringen måste upphöra, men att kraven på assimilering och integration måste öka i kraft, och sluta tabubelägga området sexuellt våld för att inte populister och andra högergrupper får monopol på debatten.[8] Boken är skriven mot bakgrund av Migrationskrisen i Europa och Ali använder statistik ifrån bland annat Tyskland och Sverige för att påvisa ökande nivåer av sexuellt våld.[9][10][11]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hirsi Ali är sedan 2011 gift med den brittiske historikern och Stanfordprofessorn Niall Ferguson.

Bibliografi (utvald)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ TT (14 maj 2006). ”Hirsi Ali uppmanas lämna parlamentet”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/hirsi-ali-uppmanas-lamna-parlamentet. 
  2. ^ TT (20 november 2004). ”Dödshotad politiker fick frihetspris”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/dodshotad-politiker-fick-frihetspris. 
  3. ^ Björklund, Marianne (11 maj 2009). ”Missnöje under ytan i Nederländerna”. DN. Arkiverad från originalet den 28 juli 2012. https://archive.is/20120728181935/http://www.dn.se/fordjupning/europa-2009/missnoje-under-ytan-i-nederlanderna. 
  4. ^ Kerstin Brostrand (17 maj 2006). ”Indraget medborgarskap omprövas”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/859545. 
  5. ^ Dilsa Demirbag-Sten (1 september 2006). ”Från exil till exilen”. Expressen. https://www.expressen.se/kultur/fran-exil-till-exilen/. 
  6. ^ Susanna Popova (6 februari 2007). ”Hon behöver inte de radikala feministerna”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/hon-behover-inte-de-radikala-feministerna. 
  7. ^ Karl Steinick (23 september 2010). ”Nomad. En personlig resa genom civilisationerna - Stridbar och framgångsrik”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/stridbar-och-framgangsrik. 
  8. ^ ”Villebråd - Immigration, Islam och kvinnors rättigheter - förlagspresentation”. Fri Tanke. https://fritanke.se/bocker/villebrad/. Läst 22 juni 2021. 
  9. ^ Varadarajan, Tunku (12 februari 2021). ”‘Prey’ Review: A Forbidden Conversation” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/prey-review-a-forbidden-conversation-11613170582. Läst 28 mars 2021. 
  10. ^ ”Prey: Ayaan Hirsi Ali on the Relationship between Immigration and Sexual Assaults in Europe” (på amerikansk engelska). National Review. 23 februari 2021. https://www.nationalreview.com/corner/prey-ayaan-hirsi-ali-on-the-relationship-between-immigration-and-sexual-assaults-in-europe/. Läst 28 mars 2021. 
  11. ^ Rick Neuman (21 juni 2021). ”Villebråd - En anklagelseakt mot Europas feminister”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/en-anklagelseakt-mot-europas-feminister. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]