Nils Gabriel Djurklou

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nils Gabriel Djurklou
Foto.
Foto.
Född24 juli 1829
Sörby, Norrbyås socken, Närke
Död31 mars 1904 (74 år)
Örebro, Närke
Medborgarskapsvensk
Nationalitetsvensk
Forskningsområdearkeologi, folklivsforskning
InstitutionerFöreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen
Känd förflera böcker om folkliv i Sverige

Nils Gabriel Djurklou, född 24 juli 1829Sörby i Norrbyås socken, Närke, död 31 mars 1904 i Örebro, var en svensk friherre, arkeolog och folklivsforskare.

Folklivsforskaren[redigera | redigera wikitext]

Djurklou grundade 1856 Föreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen, den äldsta provinsföreningen för fornminnesvård, museiverksamhet, dialektforskning och hans initiativ blev förebildligt över hela landet. Han är känd för sina böcker: Ur Nerikes folkspråk och folklif (1860; nya upplagor 1956 och 1978), Från Vermlands finnskogar (1873), Unnarsboarnes seder och lif (1874; ny upplaga 1964) om Södra Unnaryds socken i Småland, Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål (1883), illustrerad av Carl Larsson, Lifvet i Kinds härad i Vestergötland i början af sjuttonde århundradet (1885). 1869 fick Djurklou i uppdrag att inventera fornlämningar i södra delarna av Sjuhäradsbygden.

Sjösänkaren[redigera | redigera wikitext]

Han var också verksam på ett helt annat område: från 19 års ålder var han drivande kraft i det stora projektet att sänka sjöarna Hjälmaren och Kvismaren i Närke för att utvinna 27 000 hektar åkermark. Sjöarnas höga vattenstånd ansågs ha orsakat stor skadegörelse och vara ett hot mot lantbruket. Sjösänkningsarbetet utfördes 1878–1887.

Ledamotskap[redigera | redigera wikitext]

Han var stiftande ledamot av Nordiska oldskriftsselskabet i Köpenhamn 1875, blev ledamot av Vitterhetsakademien 1872, ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1873, av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1882, hedersledamot av Södermanlands-Nerikes nation 1887, av Lantbruksakademien 1888.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var son till kaptenen friherre Gabriel Djurklou och Christina Maria Silfverschiöld och gifte sig med Hedvig von Henning, dotter till Karl Gustaf von Henning och Jakobina Lovisa Natalia Berch.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Djurklou-monumentet i Odensbacken, avtäckt 1909.

Djurklou har som kulturhistoriker fått en väg, Djurklouvägen, uppkallad efter sig i stadsdelen Smedslätten i Bromma, väster om Stockholm. Då man 1924 namngav vägarna i Smedslätten och fick många sina kategorinamn från sagovärlden. Djurklou utgav 1883 bland annat "Sagor och äventyr berättade på svenska landsmål".[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Några ord om svenska landskapsmålen vid Nerikes prest- och lärare-förenings sammankomst den 7 juni 1856. Örebro: Lindh. 1856. Libris länk 
  • Ur Nerikes folkspråk och folklif : anteckningar utgifne till fornvänners ledning. Örebro: Lindh. 1860. Libris länk 
  • Hjelmaresänknings-frågan förr och nu. Örebro. 1863. Libris länk 
  • Om svensk fornforskning och Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 29 november 1867. Örebro : b Abr. Bohlin. 1872. Libris länk 
  • Om vapentaget : såsom laglig bekräftelseform i Sverige. Stockholm. 1872. Libris länk 
  • Från Vermlands finnskogar. Land och folk. [Stockholm]. 1873. Libris länk 
  • Hvad den privata fornforskningen väntar af 1873 års riksdag. Stockholm. 1873. Libris länk 
  • Unnarsboarnas seder och lif efter Lasses i Lassaberg anteckningar. Unnaryd. 1874. Libris länk  Illustrerad av Adelaide Årman.
  • Bidrag till svenska adelns historia. Stockholm. 1876. Libris länk 
  • Hjelmaresänknings-frågan i sitt sista skede. Örebro: Rohloffs bokh. 1876. Libris länk 
  • Bidrag till svenska frälsets historia under medeltiden. 1-3. Historiskt bibliotek, 99-0432296-1. Stockholm: Norstedt. 1878-1891. Libris länk 
  • Om Göran Månsson till Bolmsnäs jordebok : några bidrag till Stjerneättens historia. Stockholm. 1879. Libris länk 
  • Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål / med illustrationer af Carl Larsson. Stockholm: Fritze. 1883. Libris länk. http://runeberg.org/dgsagor  - Ny upplaga med illustrationer av Bo Vilsson. Örebro 1935 ; Annan utgåva: Sagor och äventyr : från närkes- och värmlandsmål till vanligt talspråk överflyttade. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris länk  ; Norsk översättning 1887 ; Engelsk översättning 1901.
  • Lifvet i Kinds härad i Västergötland i början af sjuttonde århundradet : anteckningar ur häradets domböcker. Bidrag till vår odlings häfder, 99-1733503-X ; 4. Stockholm. 1885. Libris länk 
  • "Den onde" i folktron. Stockholm. 1892. Libris länk 
  • Skämte- och fägnespel. [Haag]. 1893. Libris länk 
  • Jöns Gerekesson ärkebiskop i Uppsala 1408 - 1421 : kulturbild från konung Eriks af Pommern dagar. <S.l.>. 1894. Libris länk 
  • Om annuiteten å Hjelmarens och Qvismarens sjösängsbolags statslån i dess förhållande till olika jordegare. Örebro. 1894. Libris länk 
  • Om vedernamn och känningsnamn i äldre och nyare tider : föredrag vid Svenska Fornminnesföreningens möte i Lund 1893. [Stockholm]. 1894. Libris länk 
  • Öfverste Nils Djurklows egenhändiga lefnadsteckning / meddelad af G. Djurklou. [Stockholm]. 1894. Libris länk * Sänkningen af sjöarne Hjälmaren och Qvismaren : historisk framställning. Örebro. 1902. Libris länk 
  • Lasse min dräng. Stockholm: Norstedt. 1913. Libris länk 
  • Bidrag till Wermlands antiqvariska topografi. [Karlstad]: [Värmlands museum]. 1954-1956. Libris länk 
  • Också en fornforskare. [Skara]: [Bergers bokh. (distr.)]. 1967. Libris länk 

Uppsatser i tidskrifter och kalendrar[redigera | redigera wikitext]

  • Folklifsbilder. Småplock ur en fornväns anteckningar. 1. Flytande bostad i Fryksdalen, ett bidrag till våra kommunallagars historia (Förr och nu, Bd 5, 1874).
  • Svenska sagor i svenskt landsmål (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, Bd 2, 1873—74).
  • Sagor i svenska landsmål. 1. Askpöten. 2. Gumma å fisken. 3. Fanten å käringa (Nu, Årg. 1, 1874—75). 4. Den listige drängen (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Skolsånger och skolstryk i forna dagar (Nu, Årg. 1, 1874—75).
  • Svenska folksägner. 1. Knall och Tore. 2. Bonden och skogsnuan. 3. Erik Räf. 4. Trollen i Himmelsberget. 5. Jätten vid Skåle (Nu, Årg. 1, 1874—75).
  • Ur Stackeds häfder (Nu, Årg. 1, 1874—75).
  • Ett vitnesmål. Folklifsbild från Närike (Nu, Årg. 1, 1874—75).
  • Tvenne spelmän. Teckning ur folklifvet (Svenska familj-journalen, Bd 14, 1875).
  • Ett besök på Rautakylä (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Ett finnskogens vidunder [Passa-Lars] (Svenska familj-journalen, Bd 15, 1876).
  • Fornlemningarna vid Mölneby i Vestergötland (HA Månadsblad, Årg. 5, 1876).
  • Min första skjutsfärd (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Också en fornforskare (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Till och från gästabudet. Hågkomster af en gammal »Närikes-trall» (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Om namn och känningsnamn hos allmogen (Svenska familj-journalen, Bd 15, 1876).
  • Strödda anteckningar om Kinds härad i Vestergötland i äldre tider (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, Bd 3, 1875—77).
  • Huruledes magister Andreas Jonse Busemontanus fick Törnekulla gäll, och huru han der gjorde sitt inträde (Nu, Årg. 3, 1877).
  • Mäster Konstig (Nu, Årg. 3, 1877).
  • Stenmannen. Folksaga från Närcke (Nornan, Årg. 5, 1878).
  • Ett besök i Bollebygd (Sverige. Fosterländska bilder, 1877—78, s. 60—64).
  • Gubben å gumma, som gjole arbetsbyte. Skämtesaga från Närike (Förr och nu, Bd 9, 1878).
  • Om vitnesmål och testaments-bekräftelse på död mans graf (Historiskt bibliotek, D. 5, 1878).
  • Allt hva' ja' har, allt hva' ja' har! Skämtesaga från Nerike. (Svenska familj-journalen, Bd 18, 1879).
  • Om Göran Månssons till Bolmsnäs jordebok. Några bidrag till Stjerneättens historia (HA Handl., D. 28, 1885—1925).
  • Sankte Per som jordbrukare. Saga från Vermland (Nornan, Årg. 6, 1879).
  • Om svenska ortnamn, stälda i samband med historiska ock kamerala forskningar. Föredrag (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen, Bd 1, 1879—81).
  • Lärdom ä bra men lagum ä likast (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen, Bd 1, 1879—81).
  • Ytterligare rörande grafundersökningarna vid Tormansbol och Slottsbrosundet (HA Månadsblad, 1880).
  • Om vattenafledningar. Trenne uppsatser. 1. Erinringar vid lagberedningens utkast till författning angående torrläggning af jord. 2. Om invallningar till jords fredande mot öfversvämning. 3. Om nytt skifte ä fördränkt mark, som genom *torrläggning göres odlingsbar (Örebro läns kungl. hushållnings-sällskaps qvartals-skrift, 1881, H. 4).
  • Nerike (Vårt land. En skildring i ord och bild, [1884—] 1888).
  • Herr Jens och herr Nils (Kalender för alla 1886).
  • Kostnaderna för Hjelmarens och Qvismarens sänkning (Svenska mosskulturföreningens tidskrift, Årg. 4, 1890).
  • Om vården af våra specialarkiv (Stockholms dagblad 16 maj 1891; anon.).
  • Folklifsbilder. 1. Huru Stenstorpa-Brita fick veta hvad Kallepojken skulle göra med potatisen. 2. Värre och värst (Vintergatan, Årg. 3, 1896).
  • Några ord om våra folksagor. Föredrag... (Meddelanden från Nerikes fornminnesförening, 1, 1896).
  • Landtbruket i Nerike. för 50 år sedan. Efter ett föredrag .. . (Örebro läns kongliga hushållnings-sällskaps qvartals-skrift, 1901, H. 3).
  • Hvem var »Staffan stalledräng» ? Ett bidrag till lösningen af denna fråga (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, Bd 11, [1900—] 1902).
  • Antikvarisk resa i Östbo, Västbo och Mo härader sommaren 1870 (Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening, 8, 1926; 10, 1932; 11, 1938).
  • Djurklou var tillfällig medarbetare i Örebro tidning, Nerikes allehanda, Göteborgs handels- och sjöfartstidning, Aftonbladet, Svenska tidningen, Nya dagligt allehanda med flera.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms gatunamn, 1992, sidan 568. ISBN 91-7031-042-4.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Gösta, "Gabriel Djurklou som folkslivsforskare." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1956.
  • Djurklou,Elsa, "Gabriel Djurklou i hemmet." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1961.
  • Dahlman, P.R., "Om Nils Gabriel Djurklous boksamling och dess öde." Samfundet Örebro stads- och länsbiblioteks vänner. Meddelanden 1933.
  • Hildebrand, Bengt, "Gabriel Djurklou som genealog och historisk forskare." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1958.
  • Hultgren, Sven O (1994). ”Kärleken till folk och fosterland : Gabriel Djurklou och 1800-talets dialektforskning : en presentation av Lars Sellbergs avhandling”. Språk och stil (1992) (Uppsala : Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 1992-) 1993 (3),: sid. [187]-204. ISSN 1101-1165. ISSN 1101-1165 ISSN 1101-1165.  Libris 8194276
  • Insulander, Britt-Marie (1992). ”Nils Gabriel Djurklou”. Per Arvid Säve och hans samtida / [redaktionsgrupp : Sven-Olof Lindquist, Torsten Gislestam, Ulf Palmenfelt] ([Visby] : [Gotlands fornsal], 1992): sid. 89-97.  Libris 2270285
  • Insulander, Britt-Marie (1967). Nils Gabriel Djurklou : ett bidrag till belysning av hans folkloristiska verksamhet. Uppsala: Institutionen för nordisk och jämförande folklivsforskning. Libris länk 
  • Insulander, Britt-Marie (2010). ”Nils Gabriel Djurklou (1829-1904)”. Svenska etnologer och folklorister / (2010): sid. [17]-24.  Libris 12048560
  • Jansson, S.-B. Folket, de bildade och landsmålslitteraturen. Svensk dialektdikt 1875-1900. (Umeå studies in the humanities 7.) 1975
  • Linder, Erik, Hjalmar, "Djurklou författaren." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1956.
  • Montgomery-Cederhielm, Robert (1909). Vid invigningen af minnesvården öfver friherre Nils Gabriel Djurklou söndagen den 12 september 1909. Örebro. Libris länk 
  • Sandklef, Albert, "Gabriel Djurklou och August Bondeson,"Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1956.
  • Sellberg, Lars (1993). Av kärlek till fosterland och folk : Gabriel Djurklou och dialektforskningen = [Out of love for fatherland and people] : [Gabriel Djurklou and dialectology]. Skrifter / Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, 0280-7238 ; 11. Uppsala: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Univ. Libris länk. ISBN 91-506-0964-5 
  • Sellberg, Lars (1999). ”En tarvlig bonde och ett sexkvarters dike : Gabriel Djurklou och sänkningen av Hjälmaren och Kvismaren”. Från bergslag och bondebygd (Örebro: Örebro läns museum, 1935-) 1999 (50),: sid. 147-160 : ill. ISSN 0347-6766. ISSN 0347-6766 ISSN 0347-6766.  Libris 8194653
  • Wahlfisk, Johan (1904). Minnesteckning öfver friherre Nils Gabriel Djurklou. Örebro: Länstidningens tryckeri. Libris länk 
  • Waldén, Bertil, "'Två slår den tredje. Gabriel Djurklou, Bror Emil Hildebrand, Richard Dybeck." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1956.