Nils Herlitz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nils Herlitz 1950

Nils Herlitz, född 7 augusti 1888 i Stockholm, död 9 februari 1978, var en svensk historiker, jurist och politiker (h). Han var son till Karl Herlitz, bror till Ivar Herlitz och farfar till Gunilla Herlitz.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Herlitz disputerade för filosofie doktorsgrad vid Uppsala universitet 1916 och blev samma år docent i historia där. 1920 övergick han till Stockholms högskola och blev där 1925 docent i förvaltningsrätt.[1]

Herlitz var 1927-1955 professor i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt vid Stockholms högskola. Han var som riksdagsman ledamot av Sveriges riksdags första kammare 1939-1955, invald i Stockholms läns och Uppsala läns valkrets. Han var även landstingsman (från 1935) i Stockholms läns landsting. Han var delaktig i bildandet av Stads- och kommunhistoriska institutet, för vilken han var föreståndare 1919-1927.

Herlitz skrev bland annat Från Thorn till Altranstädt: studier över Carl XII:s politik 1703-1706 (1916), Utredning angående vissa spörsmål rörande städernas domstolsväsen (1923), Om lagstiftning genom samfällda beslut av konung och riksdag (1926-1930), Den svenska riksdagen (1932), ett flertal Stadshistoriska institutionens skrifter intagna uppsater med mera. Han var 1922-1924 redaktör för Karolinska förbundets årsbok och från 1922 redaktör för Nordisk tidskrift för konst, vetenskap och industri.[1]

1922 invaldes Herlitz som ledamot av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1953 blev han ledamot av både Kungliga Vetenskapsakademien och Finska Vetenskapsakademien och 1954 invaldes han i Vitterhetsakademien. Han avled 1978 och är begraven på Djursholms begravningsplats.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta skrifter[redigera | redigera wikitext]

En "Förteckning över Nils Herlitz' skrifter 1907-1954" upprättades av Gerd Bodman och trycktes i Festskrift tillägnad Nils Herlitz, 1955.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1134.
  2. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 170, digital avbildning.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Bertil Boëthius
Föreningen Heimdals ordförande
1909-1911
Efterträdare:
Gustaf Jacobson
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Föreståndare för Stads- och kommunhistoriska institutet
1919-1927
Efterträdare:
Nils Ahnlund