Nils Swedlund
| Nils Swedlund | |
 Överbefälhavaren Swedlund och stabschefen Richard Åkerman, 1951. | |
| Information | |
|---|---|
| Smeknamn | "Stora Bullret" |
| Född | 16 maj 1898 Gävle, Sverige |
| Död | 28 juni 1965 (67 år) Saltsjöbaden, Sverige |
| Begravningsplats | Skogsö kyrkogård, Saltsjöbaden |
| I tjänst för | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1919-1961 |
| Grad | General |
| Befäl | Överbefälhavaren (1951-1961) Se: Övriga befattningar |
| Utmärkelser | Se: Utmärkelser |
| Relationer | Robert Swedlund (bror) |
Nils Per Robert Swedlund, känd som "Stora Bullret"[1], född 16 maj 1898 i Gävle, död 28 juni 1965 i Saltsjöbaden, var en svensk general, överbefälhavare från 1951 till 1961.
Biografi
Swedlund var son till major Gustaf Swedlund och Ellen Reuterskiöld och bror till Robert Swedlund. Han blev fänrik vid Hälsinge regemente 1919, kapten vid Generalstabskåren 1933, major 1940, överstelöjtnant 1942, överste 1944, generalmajor 1948, generallöjtnant 1951, general 1951 och slutligen ÖB 1951-1961. Repet och lärare Krigshögskolan 1934-1938 och 1940-1942, avdelningschef 1942, sous- och sektionschef försvarsstaben 1944, chef Norrbottens regemente (I 19) 1946, försvarsstabschef 1947-1951. Han blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1943 och hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1952.[2]
I andra världskrigets slutskede var Swedlund bland annat involverad i den svenska utbildningen av norska polistrupper.[3] Som ÖB var Swedlund en stark anhängare av kärnvapen och drivande i att fortsätta det svenska kärnvapenprogrammet. Han betraktade dem som nödvändiga för det svenska försvaret och arbetade hårt för att vinna regeringens stöd i frågan. Han var även inblandad i den hemliga verksamheten för bildandet av en svensk motståndsrörelse i händelse av en sovjetisk invasion, den så kallade Stay behind-rörelsen.[4]
Gift 1927 med Brita Broberg (född 1901)[2] och var ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien samt hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[5] Swedlund är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[6]
Militär karriär
- Fänrik vid Hälsinge regemente (I 14) - 1919,
- Kapten i Generalstabskåren - 1933
- Major där - 1940
- Överstelöjtnant och chef för Försvarsstabens arméavdelning - 1942
- Överste och sektionschef vid Försvarsstaben - 1944
- Chef för Norrbottens regemente (I 19) - 1946
- Försvarsstabschef - 1947
- Generalmajor - 1948
- Generallöjtnant - 1951
- General och Överbefälhavare - 1 april 1951
Utmärkelser
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden), 21 november 1963.
Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 6 juni 1951.[7]- Riddare av Svärdsorden, 1940.[8]
Kommendör av Nordstjärneorden, 1 april 1946.[9]- Riddare av Nordstjärneorden, 1944.[10]
Riddare av Vasaorden, 1938.[11]- Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 1943.[12]
- Hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet, 1952.[13]
Bibliografi
- Swedlund, Nils (1939). Handbok för kompanichefer vid infanteriet: utkast. Stockholm: Militaria. Libris 1379492
Referenser
- ^ ”Mellan Thörnell och Syrén”. Kristianstadsbladet. 1 december 2003. http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1161180/Mellan-Thoumlrnell-och-Syr%C3%A9n.html. Läst 24 mars 2013.
- ^ [a b] Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 933. http://runeberg.org/vemardet/1957/0957.html
- ^ Pierre, Erik (14 november 2005). ”15 000 norrmän fick hemlig polisutbildning”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_477307.svd. Läst 26 mars 2009.
- ^ Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980. SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism efter 1980SOU 2002:94 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110726022803/http://www.regeringen.se/content/1/c4/04/45/b0793ada.pdf. Läst 1 augusti 2014.
- ^ Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1963. sid. 346. Libris 8261599. http://runeberg.org/statskal/1963/0346.html
- ^ Åstrand, Göran (1998). Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar. Bromma: Ordalaget. sid. 158. Libris 7799095. ISBN 91-973128-2-7
- ^ ”8 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1276.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”41 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1945bih/0041.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”65 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1333.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”99 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1945bih/0099.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”269 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1537.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”1085 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1963/1085.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”1112 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1963/1112.html. Läst 13 december 2017.
Vidare läsning
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nils Swedlund.
| Företrädare: Carl August Ehrensvärd |
Försvarsstabschef 1947-1951 |
Efterträdare: Richard Åkerman |
| Företrädare: Helge Jung |
Sveriges överbefälhavare 1951-1961 |
Efterträdare: Torsten Rapp |
|