Nils Swedlund
| Nils Swedlund | |
.jpg) | |
| Information | |
|---|---|
| Smeknamn | "Stora Bullret" |
| Född | 16 maj 1898 Gävle, Sverige |
| Död | 28 juni 1965 (67 år) Saltsjöbaden, Sverige |
| Begravningsplats | Skogsö kyrkogård, Saltsjöbaden |
| I tjänst för | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1919-1961 |
| Grad | General |
| Befäl | Överbefälhavaren (1951-1961) Se: Övriga befattningar |
| Utmärkelser | Se: Utmärkelser |
| Relationer | Robert Swedlund (bror) |
Nils Per Robert Swedlund, känd som "Stora Bullret"[1], född 16 maj 1898 i Gävle, död 28 juni 1965 i Saltsjöbaden, var en svensk general, överbefälhavare från 1951 till 1961.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Swedlund blev fänrik vid Hälsinge regemente 1919, kapten vid Generalstabskåren 1933, major 1940, överstelöjtnant 1942, överste 1944, generalmajor 1948, generallöjtnant 1951, general 1951 och slutligen ÖB 1951-1961. Repet och lärare Krigshögskolan 1934-1938 och 1940-1942, avdelningschef 1942, sous- och sektionschef försvarsstaben 1944, chef Norrbottens regemente (I 19) 1946, försvarsstabschef 1947-1951. Han blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1943 och hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1952.[2]
I andra världskrigets slutskede var Swedlund bland annat involverad i den svenska utbildningen av norska polistrupper.[3] Som ÖB var Swedlund en stark anhängare av kärnvapen och drivande i att fortsätta det svenska kärnvapenprogrammet. Han betraktade dem som nödvändiga för det svenska försvaret och arbetade hårt för att vinna regeringens stöd i frågan. Han var även inblandad i den hemliga verksamheten för bildandet av en svensk motståndsrörelse i händelse av en sovjetisk invasion, den så kallade Stay behind-rörelsen.[4]
Swedlund var ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien samt hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[5] Åren 1947–1950 var han ordförande i Föreningen Armé- Marin- och Flygfilm.[6]
Nils Swedlund var son till major Gustaf Swedlund och Ellen Reuterskiöld och bror till Robert Swedlund. Han gifte sig 1927 med Brita Broberg (född 1901).[2] Swedlund är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[7]
Militär karriär[redigera | redigera wikitext]
År 1919 blev Swedlund fänrik vid Hälsinge regemente (I 14). 1933 blev han kapten i Generalstabskåren, och major där 1940. 1942 blev Swedlund överstelöjtnant och chef för Försvarsstabens arméavdelning, vilket han var i två år fram till 1944, då han blev överste och sektionschef vid Försvarsstaben. 1946-1947 var han chef för Norrbottens regemente (I 19). Swedlund var sedan försvarsstabschef 1947-1948, generalmajor 1947-1951 och generallöjtnant 1951 fram tills den 1 april samma år, då han blev general och överbefälhavare.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden), 21 november 1963.
Riddare av Vasaorden, 1938.[8]
Riddare av Svärdsorden, 1940.[9]- Kommendör av andra klassen av Svärdsorden, 6 juni 1947.[10]
- Kommendör av första klassen av Svärdsorden, 5 juni 1948.[11]
- Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 6 juni 1951.[12]
Riddare av Nordstjärneorden, 1944.[13]- Kommendör av Nordstjärneorden, 1 april 1946.[14]
- Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 1943.[15]
- Hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet, 1952.[16]
Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Storkorset av Danska Dannebrogorden.[17]
Kung Kristian X:s frihetsmedalj.[17]
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden.[17]
Storkorset av Norska Sankt Olavs orden.[17]
Storkorset av Österrikiska republikens förtjänstorden.[17]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Swedlund, Nils (1939). Handbok för kompanichefer vid infanteriet: utkast. Stockholm: Militaria. Libris 1379492
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Mellan Thörnell och Syrén”. Kristianstadsbladet. 1 december 2003. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202170041/http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1161180/Mellan-Thoumlrnell-och-Syr%C3%A9n.html. Läst 24 mars 2013.
- ^ [a b] Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 933. http://runeberg.org/vemardet/1957/0957.html
- ^ Pierre, Erik (14 november 2005). ”15 000 norrmän fick hemlig polisutbildning”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_477307.svd. Läst 26 mars 2009.
- ^ Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980. SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism efter 1980SOU 2002:94 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110726022803/http://www.regeringen.se/content/1/c4/04/45/b0793ada.pdf. Läst 1 augusti 2014.
- ^ Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1963. sid. 346. Libris 8261599. http://runeberg.org/statskal/1963/0346.html
- ^ ”AMFs historia”, Armé- Marin- och Flygfilm, länk, läst 2018-02-02.
- ^ Åstrand, Göran (1998). Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar. Bromma: Ordalaget. sid. 158. Libris 7799095. ISBN 91-973128-2-7
- ^ ”269 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1537.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”41 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1945bih/0041.html. Läst 13 december 2017.
- ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1948
- ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1950bih
- ^ ”8 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1276.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”99 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1945bih/0099.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”65 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1333.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”1085 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1963/1085.html. Läst 13 december 2017.
- ^ ”1112 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1963/1112.html. Läst 13 december 2017.
- ^ [a b c d e] ”1249 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1273.html. Läst 17 april 2018.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nils Swedlund.
Wikimedia Commons har media som rör | Företrädare: Carl August Ehrensvärd |
Försvarsstabschef 1947-1951 |
Efterträdare: Richard Åkerman |
| Företrädare: Helge Jung |
Sveriges överbefälhavare 1951-1961 |
Efterträdare: Torsten Rapp |
|
- Generaler i svenska armén
- Svenska överbefälhavare
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Kommendörer med stora korset av Svärdsorden
- Kommendörer av Nordstjärneorden
- Riddare av Vasaorden
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Hedersledamöter av Örlogsmannasällskapet
- Svenska militärer under 1900-talet
- Militärer från Gävle
- Gravsatta på Skogsö kyrkogård
- Födda 1898
- Avlidna 1965
- Män