Nils Swedlund

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nils Swedlund
ÖB Nils Swedlund vid Örlogsvarvet i Karlskrona år 1958 V17518 (crop).jpg
Information
Smeknamn"Stora Bullret"
Född16 maj 1898
Gävle, Sverige
Död28 juni 1965 (67 år)
Saltsjöbaden, Sverige
BegravningsplatsSkogsö kyrkogård, Saltsjöbaden
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1919-1961
GradGeneral
BefälÖverbefälhavaren (1951-1961)
Se: Övriga befattningar
UtmärkelserSe: Utmärkelser
RelationerRobert Swedlund (bror)

Nils Per Robert Swedlund, känd som "Stora Bullret"[1], född 16 maj 1898 i Gävle, död 28 juni 1965 i Saltsjöbaden, var en svensk general, överbefälhavare från 1951 till 1961.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Swedlund var son till major Gustaf Swedlund och Ellen Reuterskiöld och bror till Robert Swedlund. Han blev fänrik vid Hälsinge regemente 1919, kapten vid Generalstabskåren 1933, major 1940, överstelöjtnant 1942, överste 1944, generalmajor 1948, generallöjtnant 1951, general 1951 och slutligen ÖB 1951-1961. Repet och lärare Krigshögskolan 1934-1938 och 1940-1942, avdelningschef 1942, sous- och sektionschef försvarsstaben 1944, chef Norrbottens regemente (I 19) 1946, försvarsstabschef 1947-1951. Han blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1943 och hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1952.[2]

I andra världskrigets slutskede var Swedlund bland annat involverad i den svenska utbildningen av norska polistrupper.[3] Som ÖB var Swedlund en stark anhängare av kärnvapen och drivande i att fortsätta det svenska kärnvapenprogrammet. Han betraktade dem som nödvändiga för det svenska försvaret och arbetade hårt för att vinna regeringens stöd i frågan. Han var även inblandad i den hemliga verksamheten för bildandet av en svensk motståndsrörelse i händelse av en sovjetisk invasion, den så kallade Stay behind-rörelsen.[4]

Gift 1927 med Brita Broberg (född 1901)[2] och var ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien samt hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[5] Swedlund är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[6]

Åren 1947–1950 var han ordförande i Föreningen Armé- Marin- och Flygfilm.[7]

Militär karriär[redigera | redigera wikitext]

  • Fänrik vid Hälsinge regemente (I 14) - 1919,
  • Kapten i Generalstabskåren - 1933
  • Major där - 1940
  • Överstelöjtnant och chef för Försvarsstabens arméavdelning - 1942
  • Överste och sektionschef vid Försvarsstaben - 1944
  • Chef för Norrbottens regemente (I 19) - 1946
  • Försvarsstabschef - 1947
  • Generalmajor - 1948
  • Generallöjtnant - 1951
  • General och Överbefälhavare - 1 april 1951

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Swedlund, Nils (1939). Handbok för kompanichefer vid infanteriet: utkast. Stockholm: Militaria. Libris länk 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mellan Thörnell och Syrén”. Kristianstadsbladet. 1 december 2003. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202170041/http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1161180/Mellan-Thoumlrnell-och-Syr%C3%A9n.html. Läst 24 mars 2013. 
  2. ^ [a b] Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 933. http://runeberg.org/vemardet/1957/0957.html 
  3. ^ Pierre, Erik (14 november 2005). ”15 000 norrmän fick hemlig polisutbildning”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_477307.svd. Läst 26 mars 2009. 
  4. ^ Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980. SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism efter 1980SOU 2002:94 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110726022803/http://www.regeringen.se/content/1/c4/04/45/b0793ada.pdf. Läst 1 augusti 2014. 
  5. ^ Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1963. sid. 346. Libris länk. http://runeberg.org/statskal/1963/0346.html 
  6. ^ Åstrand, Göran (1998). Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar. Bromma: Ordalaget. sid. 158. Libris länk. ISBN 91-973128-2-7 
  7. ^ ”AMFs historia”, Armé- Marin- och Flygfilm, länk, läst 2018-02-02.
  8. ^ ”269 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1537.html. Läst 13 december 2017. 
  9. ^ ”41 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1945bih/0041.html. Läst 13 december 2017. 
  10. ^ ”8 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1276.html. Läst 13 december 2017. 
  11. ^ ”99 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1945bih/0099.html. Läst 13 december 2017. 
  12. ^ ”65 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1333.html. Läst 13 december 2017. 
  13. ^ ”1085 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1963/1085.html. Läst 13 december 2017. 
  14. ^ ”1112 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1963/1112.html. Läst 13 december 2017. 
  15. ^ [a b c d e] ”1249 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1273.html. Läst 17 april 2018. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Carl August Ehrensvärd 		Försvarsstabschef
1947-1951 		Efterträdare:
Richard Åkerman
Företrädare:
Helge Jung 		Sveriges överbefälhavare
1951-1961 		Efterträdare:
Torsten Rapp


Auktoritetsdata
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_Swedlund&oldid=47713081"