Nils Swedlund

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nils Swedlund
ÖB Nils Swedlund vid Örlogsvarvet i Karlskrona år 1958 V17518 (crop).jpg
Information
Smeknamn"Stora Bullret"
Född16 maj 1898
Gävle, Sverige
Död28 juni 1965 (67 år)
Saltsjöbaden, Sverige
BegravningsplatsSkogsö kyrkogård, Saltsjöbaden
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1919-1961
GradGeneral
BefälÖverbefälhavaren (1951-1961)
Se: Övriga befattningar
UtmärkelserSe: Utmärkelser
RelationerRobert Swedlund (bror)

Nils Per Robert Swedlund, känd som "Stora Bullret"[1], född 16 maj 1898 i Gävle, död 28 juni 1965 i Saltsjöbaden, var en svensk general, överbefälhavare från 1951 till 1961.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Swedlund blev fänrik vid Hälsinge regemente 1919, kapten vid Generalstabskåren 1933, major 1940, överstelöjtnant 1942, överste 1944, generalmajor 1948, generallöjtnant 1951, general 1951 och slutligen ÖB 1951-1961. Repet och lärare Krigshögskolan 1934-1938 och 1940-1942, avdelningschef 1942, sous- och sektionschef försvarsstaben 1944, chef Norrbottens regemente (I 19) 1946, försvarsstabschef 1947-1951. Han blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1943 och hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1952.[2]

I andra världskrigets slutskede var Swedlund bland annat involverad i den svenska utbildningen av norska polistrupper.[3] Som ÖB var Swedlund en stark anhängare av kärnvapen och drivande i att fortsätta det svenska kärnvapenprogrammet. Han betraktade dem som nödvändiga för det svenska försvaret och arbetade hårt för att vinna regeringens stöd i frågan. Han var även inblandad i den hemliga verksamheten för bildandet av en svensk motståndsrörelse i händelse av en sovjetisk invasion, den så kallade Stay behind-rörelsen.[4]

Swedlund var ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien samt hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[5] Åren 1947–1950 var han ordförande i Föreningen Armé- Marin- och Flygfilm.[6]

Nils Swedlund var son till major Gustaf Swedlund och Ellen Reuterskiöld och bror till Robert Swedlund. Han gifte sig 1927 med Brita Broberg (född 1901).[2] Swedlund är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[7]

Militär karriär[redigera | redigera wikitext]

År 1919 blev Swedlund fänrik vid Hälsinge regemente (I 14). 1933 blev han kapten i Generalstabskåren, och major där 1940. 1942 blev Swedlund överstelöjtnant och chef för Försvarsstabens arméavdelning, vilket han var i två år fram till 1944, då han blev överste och sektionschef vid Försvarsstaben. 1946-1947 var han chef för Norrbottens regemente (I 19). Swedlund var sedan försvarsstabschef 1947-1948, generalmajor 1947-1951 och generallöjtnant 1951 fram tills den 1 april samma år, då han blev general och överbefälhavare.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Swedlund, Nils (1939). Handbok för kompanichefer vid infanteriet: utkast. Stockholm: Militaria. Libris 1379492 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mellan Thörnell och Syrén”. Kristianstadsbladet. 1 december 2003. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202170041/http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1161180/Mellan-Thoumlrnell-och-Syr%C3%A9n.html. Läst 24 mars 2013. 
  2. ^ [a b] Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1957. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 933. http://runeberg.org/vemardet/1957/0957.html 
  3. ^ Pierre, Erik (14 november 2005). ”15 000 norrmän fick hemlig polisutbildning”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_477307.svd. Läst 26 mars 2009. 
  4. ^ Övervakningen av nazister och högerextremister. Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980. SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism efter 1980SOU 2002:94 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110726022803/http://www.regeringen.se/content/1/c4/04/45/b0793ada.pdf. Läst 1 augusti 2014. 
  5. ^ Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1963. sid. 346. Libris 8261599. http://runeberg.org/statskal/1963/0346.html 
  6. ^ ”AMFs historia”, Armé- Marin- och Flygfilm, länk, läst 2018-02-02.
  7. ^ Åstrand, Göran (1998). Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar. Bromma: Ordalaget. sid. 158. Libris 7799095. ISBN 91-973128-2-7 
  8. ^ ”269 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1537.html. Läst 13 december 2017. 
  9. ^ ”41 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1945bih/0041.html. Läst 13 december 2017. 
  10. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1948
  11. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1950bih
  12. ^ ”8 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1276.html. Läst 13 december 2017. 
  13. ^ ”99 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1945bih/0099.html. Läst 13 december 2017. 
  14. ^ ”65 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1955/1333.html. Läst 13 december 2017. 
  15. ^ ”1085 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1963/1085.html. Läst 13 december 2017. 
  16. ^ ”1112 (Sveriges statskalender / 1963)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1963/1112.html. Läst 13 december 2017. 
  17. ^ [a b c d e] ”1249 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1273.html. Läst 17 april 2018. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Carl August Ehrensvärd
Försvarsstabschef
1947-1951
Efterträdare:
Richard Åkerman
Företrädare:
Helge Jung
Sveriges överbefälhavare
1951-1961
Efterträdare:
Torsten Rapp