Norra Viggen, Dalarna
Norra Viggen 2016 | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | Sverige |
Län | Dalarnas län |
Kommun | Hedemora kommun |
Landskap | Dalarna |
Socken | Hedemora socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 60°20′17″N 15°55′53″Ö / 60.33793°N 15.93150°Ö |
SWEREF 99 TM | 6689410, 551425 |
Mått | |
Areal | 1,46 km² [1] |
Höjd | 102 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 6,56 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Dalälvens huvudavrinningsområde (53000) |
Utflöde | Anstaån |
VattendragsID (VDRID) | 669864-150607 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Måttlig |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Ja |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE669223-150684) |
Övrigt | |
SjöID | 669223-150684 |
ID vattenförekomst | SE669223-150684 |
Vattenytans ID (VYID) | 669110-150698 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Limnisk ekoregion | Norrlands kustland, under högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 669150-150770 |
Namn | Utloppet av Norra Viggen |
Areal | 9,69 km² |
Vattenytor | 1,45 km² |
Sjöprocent | 14,96 % |
Ackumulerad areal uppströms | 25,92 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Anstaån |
VattendragsID (VDRID) | 669864-150607 |
Avstånd till havet | 177 km |
Medelhöjd | 127 m ö.h. |
Område nedströms | 669387-150613 |
Källor | [3][4][5] |
Norra Viggen, även Viggen, är en sjö i Hedemora kommun i Dalarna och ingår i Dalälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,46 kvadratkilometer och ligger 102 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Anstaån. Vid provfiske har bland annat abborre, braxen, gers och gädda fångats i sjön.[6] Sjön skiljs från Södra Viggen (Lilla Viggen) med ett smalt näs.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Norra Viggen ingår i det delavrinningsområde (669150-150770) som SMHI kallar för Utloppet av Norra Viggen. Medelhöjden är 127 meter över havet och ytan är 9,69 kvadratkilometer. Räknas de 4 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 25,92 kvadratkilometer. Anstaån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 177 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (47 procent), öppen mark (11 procent) och jordbruk (20 procent). Avrinningsområdet har 1,45 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 15 procent. Bebyggelsen i området täcker en yta av 0,41 kvadratkilometer eller 4 procent av avrinningsområdet.[4]
Fisk[redigera | redigera wikitext]
Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Norra Viggen på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |