Olof Björnsson (ärkebiskop)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ärkebiskop Olof Björnsson (ärkebiskop)
KyrkaRomersk-katolska kyrkan

StiftUppsala stift, ärkebiskop
Period1314-1332
FöreträdareNils Kettilsson
EfterträdarePeter Filipsson

Biskopsvigdi Lund av Esger Juul
Död13 mars 1332

Olof Björnsson (Färla) (latin: Olaus Beronis, med tillnamnet Sapiens, "den vise"), död 13 mars 1332,[1] var en svensk ärkebiskop av Uppsala stift från 1314 till sin död 1332.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Olof Björnsson var från Forsa i Tensta socken och enligt egna uppgifter släkt med Birger Persson. Han var möjligen identisk med den Olaus som 1276 var kanik i Uppsala. Med säkerhet är han dock känd först 1304 då han fick fullmakt att reglera Nils Allessons fordringar och skulder och ärkebiskopen och domkapitlets fullmakt att ta ett lån vid påvliga curian. 1307 följde han ärkebiskop Nils Kettilsson under dess resa till påven i Poitiers och 1309 befann han sig med ärkebiskopen i Norge.[2]

Olof Björnsson valdes 1314 till ärkebiskop. Han reste därefter till Lunds stift och blev där vigd till ämbetet av ärkebiskop Esger. Domkapitlet i Uppsala stift inlade dock sin protest mot denna undergivenhet och Olof blev den siste Uppsalabiskopen som blev invigd där. Han utlyste beskattning i sexårsgärden som innefattar en landskaps- och sockenförteckning från 1314. Sitt pallium erhöll han först 1319 av påve Johannes XXII – mot en dryg lösesumma som betalades av alla stiften i riket.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 102
  2. ^ [1]
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
Företrädare:
Nils Kettilsson
Ärkebiskop i Uppsala
1314–1332
Efterträdare:
Peter Filipsson