Magnus Beronius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ärkebiskop Magnus Beronius
Magnus Beronius SP.jpg
KyrkaSvenska kyrkan

StiftKalmar stift, biskop
Period1745-1764
FöreträdareHerman Schröder
EfterträdareKarl Gustav Schröder

StiftUppsala stift, ärkebiskop
Period1764-1775
FöreträdareSamuel Troilius
EfterträdareCarl Fredrik Mennander

Född18 oktober 1692
Uppsala
Död18 maj 1775

Magnus Olai Beronius, född den 18 oktober 1692 i Uppsala, död den 18 maj 1775, var biskop i Kalmar stift och Svenska kyrkans ärkebiskop.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Släkten Beronius kom från Hälsingland. Magnus Beronius var son till kyrkoherden i Uppsala Olaus Magni Beronis och Catharina Celsia, vilken var syster med Olof Celsius d.ä. och faster till Anders Celsius.

Magnus Beronius gifte sig första gången med Catharina Elisabeth Valleria. Han ingick sitt andra äktenskap med Johanna Catharina Burman, som tillhörde den så kallade Bureätten. Hustrun och barnen adlades 1760 under namnet Björnstjerna. Efter nio års studier vid akademien i Uppsala vann han 1716 sitt magisterdiplom. Han blev 1723 docent, och utnämndes 1724 till lektor i Gävle.

Efter att ha kommit hem från en utlandsresa utnämndes han 1727 till teologie adjunkt i Uppsala, och fem är därefter till poëseos professor. År 1737 bytte han ut denna lärostol mot en i den teologiska fakulteten. Som pedagog värnade Beronius om de klassiska studierna. 1737–1745 var han inspektor för Gestrike nation. Beronius blev 1745 biskop i Kalmar stift.

Under hela sin tid i Kalmar skall Beronius ha varit i delo med lektorn Johan Stagnel, vilken skall ha ansetts som stridslysten, men kvick. Stagnel lär i sina skrifter har givit flera framställningar av Beronius som skall ha ansetts som nidbilder av denne. Beronius var riksdagsman vid riksdagarna 1746, 1751 och 1760. Magnus Beronius utnämndes 1764 till ärkebiskop efter Samuel Troilius. Beronius blev då även prokansler för Uppsala universitet.

Beronius var, i egenskap som ärkebiskop, prästståndets talman vid 1765–1766 års stormiga riksdag. I politiskt hänseende var Beronius sin företrädares motsats och stod Mösspartiet närmast. Han deltog i uppfostringskommissionen 1770 och var bibelkommissionens förste ordförande 1773. Han avled den 18 maj 1775 och är begravd i Uppsala domkyrka.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 23. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Daniel Djurberg
Inspektor för Gästrike nation
1737-1745
Efterträdare:
Engelbert Halenius
Företrädare:
Daniel Djurberg
Inspektor för Hälsinge nation
1737-1745
Efterträdare:
Engelbert Halenius
Företrädare:
vakant
posten senast besatt av Daniel Djurberg
Inspektor för Roslags nation
1738-1746
Efterträdare:
Engelbert Halenius
Företrädare:
Samuel Klingenstierna
Rektor för Uppsala universitet
Vårterminen 1743
Efterträdare:
Anders Celsius
Företrädare:
Herman Schröder
Biskop i Kalmar
1745–1764
Efterträdare:
Karl Gustav Schröder
Företrädare:
Samuel Troilius
Ärkebiskop i Uppsala
1764–1775
Efterträdare:
Carl Fredrik Mennander