Kristallsalongen (friluftsteater)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristallsalongen
Placering Sverige Stockholms Tivoli
Djurgården, Stockholm
Typ Friluftsteater
Ägare 1892-1896 Stockholms Tivoli
1896-? Anna Hofman-Uddgren
Arkitekt Rudolf S Enblom
Datum
Invigd 1892
Stängd 1924 och ombyggd till danspalats
Riven 1930-talet
Stockholms första bioannons, Stockholms-Tidningen den 21 juli 1896, samma dag som filmen visades.
Anna Hofman-Uddgren som Fia Jansson i Emil Norlanders revy Den förgyllda lergöken i Kristallsalongen 1900

Kristallsalongen var en friluftsteater inom Stockholms TivoliDjurgården i Stockholm 1892-1924.

Teatern ritades av arkitekten Rudolf S Enblom vilken hade blivit inspirerad av liknande byggen på Parisutställningen 1889.

I slutet av 1800-talet överläts Kristallsalongen till Anna Hofman-Uddgren som även gav teaterföreställningar på Victoriateatern, som låg bakom Alhambra. Båda teatrarna blev stora succéer under de närmaste 20 åren.

Första filmförevisning i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Den 21 juli 1896 visade en fransk fotograf Kinematografen med Rörliga kolorerade Fotografier i naturlig storlek i Stockholm. Föreställningen ägde rum på Kristall-Salongen och Victoria-Teatern i Tivoli på Södra Djurgården. Denna "alldeles nya uppfinning" betecknades som ett underverk.[1]

Emil Norlanders revyer[redigera | redigera wikitext]

Höjdpunkten för Kristallsalongen blev Emil Norlanders sommarrevyer under 1900-talets första år.

I närheten av Novilla står en ek vid vars rot det flödar av skummande pilsner samt brännvinets klara safter. Den Mimersbrunnen flödar så lång sommaren är och ingen dag saknas det folk som begärligt samlas för att njuta av dess brygd. När man sörplat tillräckligt ur vishetsbrunnen ringer en klocka att pausen är slut och så går man in för att höra fortsättningen på Norlanders sommardrama. Platsen är nämligen Kristallsalongen. Här har vi alltså den svenska dramatikens Bayreuth dit landsortsdirektörerna strömma för att i ädel sångartävlan konkurrera om det mästerverk vars melodier några månader efteråt kommer att sjungas i norrländska kolarkojor och på skånska fiskelägen, kanske till och med ett stycke utom landets gränser. Ty Sverige går en för ro skull i spetsen för den skandinaviska kulturen. Lokalen har i ett ögonblick av källarmästarextas döpts till Kristallsalongen och bär tålmodigt sitt namn om ock kristallen synes en smula matt. Men förefaller väggarna något slitna är det måhända de skarpa vitsarnas skuld och är glastaket ramponerat här och där får man väl skylla på de applådåskor som brakat därinne. Ty än gal den förgyllda lergöken sitt glada "kuku" i den stora ekens krona och stockholmarna sviker sällan sin Emil Norlander.
— "Hela Stockholm" av Beyron Carlsson, [2]

Teaterverksamheten upphörde 1924, då byggnaden ombyggdes till danspalats. Den revs några år därefter för att ge plats åt Skansens huvudentré och grunden utgör dammen vid Skansens rulltrappa.[3]

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1905 Bluff, revy
Emil Norlander John Liander[4][5]
1906 Hertiginnan af Danviken
Hasse Z[6]
1907 Den förgyllda lergöken, revy
Emil Norlander[7]
1921 På vift, eller Stockholm – Köpenhamn – Paris – Granada, revy
Emil Norlander Premiär 1 juni 1921
Axel Hultman, John Liander, Elna Panduro[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Berglund, Kurt (1993). Stockholms alla biografer: ett stycke Stockholmshistoria från 90-tal till 90-tal. Stockholm: Svenska turistföreningen. sid. 18. Libris 7611737. ISBN 91-7156-113-7 
  2. ^ Mats Werners blogg
  3. ^ Stockholms teaterlokaler 1595 -1799. Ordnade efter byggnadsår Arkiverad 8 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Svenska arenateaterinstitutet. Läst 2013-05-09.
  4. ^ Frithiof Hellberg, red (1905). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (23): sid. 295. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_23.pdf. Läst 17 november 2015. 
  5. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 maj 1905. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1905-05-18/12603A/3. Läst 28 december 2015. 
  6. ^ Hertiginnan af Danviken”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 juni 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-06-05/12975A/3. Läst 28 december 2015. 
  7. ^ Teater, konst, litteratur'”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  8. ^ Teater Musik'”. Dagens Nyheter: s. 7. 31 maj 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-05-31/143/7. Läst 18 mars 2016.