Overall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pimpelfiskare iklädd overall mot vinterkylan.
En overall för inomhusbruk, kallad onepiece, onesie eller mysoverall.
En arbetaroverall, den ursprungliga formen av overall.

Overall (finlandssvenska halare eller överhalare) är ett klädesplagg i ett stycke som täcker hela kroppen. Den förekommer bland annat som arbetsplagg och ytterplagg och har återkommande haft en plats i modet, särskilt för kvinnor.

Till en början användes overallen främst som arbetskläder av manliga bygg- och industriarbetare. Senare spred sig bruket av den praktiska overallen även till andra grupper i samhället.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt Svenska akademiens ordbok användes ordet overall i svenskan första gången 1917; inledningsvis användes ordet enbart om arbetskläder, men fick därefter gradvis sin moderna betydelse.

Det finlandssvenska ordet halare kommer av verbet hala, något man halar, det vill säga drar, på sig. Det har också givit upphov till finskans ord haalari för samma plagg. I finlandssvenskan kan även ordet överhalare förekomma, med samma bakgrund.

Ordet overall kommer från engelskan, där dock overalls syftar på hängselbyxor av typen snickarbyxor. Svenskans overall har istället flera engelska motsvarigheter: coverall eller boiler suit (brittisk engelska) är löst sittande arbetsoveraller medan jumpsuit ("hoppdräkt") är en mer modemässig overall. Snowsuit eller skisuit kan avse en vinteroverall, men de orden kan också stå för liknande kläder i två delar. En mysoverall av den typ som på svenska kallas onepiece, kallas på engelska oftast onesie.

Olika typer av overaller[redigera | redigera wikitext]

Det finns många sorters overaller, anpassade för olika användningsområden: arbetsoverall (blåställ), babyoverall, flygaroverall (G-dräkt), flytoverall, motorcykeloverall, mysoverall, regnoverall, skoteroverall, skidoverall, skyddsoverall, träningsoverall, studentoverall och velouroverall (en unisexdräkt från 1970-talet). Vissa uniformer är overaller. Träningsklädsel brukar kallas overall även om den består av separata byxor och jacka (och alltså, i strikt mening, inte är någon overall).

Overaller används ofta som ytterplaggvintern[1] för dem som jobbar utomhus, exempelvis vid torghandel, av förskolepersonal och av hundförare, men även i friluftssammanhang, såsom av skid- och brädåkare samt bland ryttare, skoterförare, jägare som sitter på pass och isfiskare. Barn brukar använda overall även under senhöst och tidig vår och plagget kombineras då ofta med galonbyxor, som är vattenavvisande hängselbyxor som bärs utanpå overallen. Galonbyxorna håller vätan borta och vid varmare väder hindrar de även overallen från att bli lerig. Det är vanligt att overallen och galonbyxorna inköps tillsammans så att de passar ihop både vad gäller storlek och design. Overallens vattentålighet brukar anges i enheten millimeter vattenpelare.

I perioder har overaller varit populära som modeplagg. En sådan period inföll under början av 1980-talet och en ny period av ökad popularitet kom under slutet av 2000-talets första decennium.[2] Som modemässigt plagg för kvinnor kallas overallen ibland för byxdress, beroende på hur den är designad.

En mer fritidsbetonad overall i mjukt material har varit populär under början av 2010-talet och ofta kommit att benämnas med varumärkesordet onepiece eller den ursprungligen engelska termen onesie, på svenska mysoverall. Trots att denna uttryckligen varit avsedd som ett plagg för lata dagar i hemmet – det var just så den marknadsfördes – förekom den under sin mest populära tid även som gatumode.

Studentoveraller är arbetsoveraller som bland studenter har blivit ett ofta använt, avspänt festplagg. De räknas numera till den studentikosa traditionen och färgerna skiljer sig mellan olika fakulteter på samma sätt som fakultetsbanden hos den akademiska studentfracken.

Overallklubb[redigera | redigera wikitext]

En organisation som ideellt verkar för ett mer utbrett användande av overallen som allmänklädsel kallas normalt för overallklubb.[3] På 1920-talet fanns en aktiv overallklubb i Stockholm vid namn Overallklubben av 1920 och det fanns ett riksförbund för motsvarande klubbar i hela landet. Föreningsmärket var ett orange band.[4] Det fanns också en klubb i Hedemora.[5] Medan overallklubbarna på den tiden vände sig mot allmänheten, är de nu mest studentikosa organisationer som värvar sina medlemmar på universitets- och högskolecampi.[6]

Overallväder[redigera | redigera wikitext]

Ibland används termen overallväder om sådant vinterväder då det är lämpligt att bära vinteroverall.[7]

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

I George Orwells roman 1984 har alla medborgare uniform i form av en blå overall, bortsett från partifunktionärer som har svarta overaller. Att ta av sig overallen får en symbolisk betydelse för avståndstagandet från regimen i huvudrollen Winston Smiths tankar.

I berättelserna om Ghostbusters använder huvudpersonerna overaller som arbetskläder.

April O'Neil i Teenage Mutant Ninja Turtles bar ofta en gul overall i den tecknade serien från 1987.

En del musikartister bär overall på scen. Vissa artister har gjort overaller till något av sitt kännemärke, till exempel Elvis Presley,[8] Slipknot[9] och Suzi Quatro.[10]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Köp Overall Online”. ModeIkon.se. http://www.modeikon.se/overall/. 
  2. ^ Overaller överallt”. Svenska Dagbladet. 1 mars 2009. http://www.svd.se/kultur/overaller-overallt_2534373.svd. 
  3. ^ Ordet finns med i Svenska Akademiens Ordbok
  4. ^ Rikard säger sanningen: "Overallklubben av 1920"
  5. ^ Dalpilen fredagen den 6 augusti 1920
  6. ^ Nerikes Allehanda ger ett exempel den 24 mars 2011, av Edith Lata
  7. ^ Ordet används t.ex. i ett flertal bloggar:
    http://blogg.alltforforaldrar.se/alfva/antligen-overallvader/
    http://afghanstorma.blogspot.se/2009/10/overallvader.html
    http://livetfrandenljusasidan.se/2010/11/09/overallvader/
    http://www.alltforforaldrar.se/snack2/threads/1414039-overallv%C3%A4der-och-besluts%C3%A5ngest
  8. ^ http://www.elvisconcerts.com/jumpsuits/
  9. ^ Arnopp, Jason (2001). Slipknot: Inside the Sickness, Behind the Masks. UK: Ebury. ISBN 0-09-187933-7, sidorna 54-55 och 80
  10. ^ http://www.dailymail.co.uk/home/books/article-474078/Unzipping-real-Suzi.html