Ghostbusters

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ghostbusters
Ghostbusters
En graffitimålning som föreställer Ghostbusters logotyp som är spegelvänd.
Originaltitel Ghostbusters
Skapare Dan Aykroyd
Harold Ramis
Originalverk Ghostbusters – Spökligan (1984)
Tryckpublikationer
Böcker Ghostbusters: The Return (2004)
Serier The Real Ghostbusters (1988-1992)
Ghostbusters: The Legion (2004-2005)
Ghostbusters: Ghost Busted (2008)
Film och TV
Filmer Ghostbusters – Spökligan (1984)
Ghostbusters 2 (1989)
TV-serier The Real Ghostbusters (1986-1991)
Extreme Ghostbusters (1997)
Spel
Datorspel Se nedan
Ljud
Musik Se Ghostbusters (sång)

Denna artikel handlar om media-franchisen Ghostbusters, för långfilmen från 1984 se Ghostbusters – Spökligan. För andra betydelser se Ghostbusters (olika betydelser).

Ghostbusters (ungefär Spökjägare) är en franchise ursprungligen producerad som långfilm 1984. Handlingen kretsar kring en grupp bestående av fyra vetenskapsmän i New York som med hjälp av högteknologisk utrustning utrotar spöken och andra övernaturliga varelser. Den första filmen blev ett populärkulturfenomen följt av en uppföljare, animerade TV-serier, TV-spel, serietidningar, attraktioner, rollspel och andra produkter.

Utvecklingen[redigera | redigera wikitext]

Konceptet för första filmen var inspirerad av Dan Aykroyds egna intresse för paranormala fenomen och den var från början tänkt för Aykroyd som en förmedlare och kollegan John Belushi från Saturday Night Live[1]. Aykroyd kom på Ghostbusters efter ha läst en artikel om kvantfysik i American Society of Psychical Research Journal och tittat på filmer som Ghostchasers. Aykroyd tänkte, "Låt oss göra om en av dessa gamla spökkomedier, men låt oss använda den forskning som görs idag. Redan vid den tiden fanns det rimlig forskning som skulle kunna peka på en utrustning som kan fånga ektoplasma eller materialisering, åtminstone visuellt".[2]

Den ursprungliga berättelsen som skrevs av Aykroyd var mycket mer ambitiös och ofokuserad än den version som slutligen filmades. I Aykroyds ursprungliga idé skulle en grupp Ghostbusters resa genom tid, rymd och andra dimensioner med spöken (av vilka Stay Puft Marshmallow Man bara var ett av många). Ghostbusters bar SWAT-liknade plagg och använde trollstavar istället för Proton Pack att bekämpa spöken med. Ghostbusters storyboard visar att de bär kravallpolis-liknade hjälmar med löst öppna visir.[3] Det ursprungliga utkastet från manuset skrivet av Aykroyd var för stort, jämfört med en "telefonkatalog" av regissören Ivan Reitman.[4]

Aykroyd skickade sin idé till regissören/producenten Ivan Reitman som gillade den grundläggande tanken men såg direkt de finanspolitiska omöjligheter som efterfrågades av Aykroyds första utkast. På Reitmans förslag fick historien en större omarbetning och utvecklades så småningom till det slutgiltiga filmmanuskript som Aykroyd och Ramis arbetat fram under några månader i ett skyddsrum i Martha's Vineyard (enligt Ramis i en kommentar på DVD under filmen). Aykroyd och Ramis skrev ursprungligen manuset till roller som skulle spelas av Belushi, Eddie Murphy och John Candy. Men Belushi dog av en överdos av droger under arbetet på manuset och varken Murphy eller Candy kunde medverka i filmen på grund av andra åtaganden, så Aykroyd och Ramis gjorde en del förändringar och fick fram ett grundläggande men ändå sci-fi-orienterat manuskript som deras slutgiltiga förslag.

Förutom Dan Aykroyds high concept och Ramis skicklighet att binda de fantastiska elementen med realistiska miljöer, gynnades filmen av Bill Murrays förmåga att halvimprovisera som Peter Venkman, figuren som ursprungligen skulle spelats av Belushi. Omfattningen av Murrays improvisation var stor, vissa påstår att han inte läste manuset alls utan improviserade så pass bra att han borde få beröm i eftertexterna, medan andra påstår att han endast improviserade ett fåtal repliker och använde sin vanliga komik på resten för att få repliker att verka spontana.

Med den första DVD-releasen vid 15-årsjubileet av filmens ursprungliga biopremiär avslöjades många originalkoncept från filmen, baserade på bildmanus: Louis Tully var ursprungligen tänkt att vara en konservativ man i kostym spelad av komikern John Candy, men Candy kunde inte ta rollen. Rollen togs av Rick Moranis vilken istället framställer Louis som nörd. Gozer skulle ursprungligen dykt upp som Ivo Shandor som en smal, alldaglig man i kostym spelad av Paul Reubens.[5] I slutproduktionen spelades Gozer av den jugoslaviska fotomodellen Slavitza Jovan, med östeuropeisk accent (senare dubbad av Paddi Edwards). Detta orsakade att repliken "choose and perish" lät mer som "Jews and berries".

Winstom Zeddemore skrevs med Eddie Murphy i åtanke, men han blev upptagen med inspelningen av Snuten i Hollywood. Med Murphy i rollen skulle han ha blivit anställd mycket tidigare i handlingen och han skulle varit med i jakten på Slimer som skedde på hotellet i Peter Venkmans ställe. När Ernie Hudson tog över beslutade de att han skulle dyka upp senare för att indikera att Ghostbusters kämpade mot utbrottet av alla spöken i slutet.

För att få tillräckligt med ljus till Gozers tempel och skapa alla fysiska effekter fick de stänga andra scenbyggen för att få ström nog att driva allt. Entrén i Sedgewick Hotel var ursprungligen byggd för filmen Rich and famous från 1981 och efterliknade Algonquin Hotel i New York där Reitman ursprungligen ville göra hotellscenerna. New York Biltmore Hotel valdes på grund av sin stora lobby så att man kunde göra scenen med Ghostbusters i full utrustning för första gången. Dana Barret och Louis Tullys lägenheter byggdes bredvid varandra på två stora scener och byggdes ihop med en riktig korridor mellan, något som är ovanligt i en filmproduktion.

Ett problem uppstod då de upptäckte att det fanns en TV-serie producerad av Filmation för CBS från 1975 kallad The Ghost Busters med Larry Storch och Forest Tucker i rollerna (seriens titel är särskriven istället för med ett ord som i 1984 års film). Columbia Pictures skapade därför en lista på alternativa namn i fall de inte fick rättigheterna till just Ghostbusters, men under filminspelningens slut skrek alla statister "Ghostbusters" vilket fick studion att köpa loss rättigheterna till namnet. I testvisningen av filmen hade man tagit bort hälften av alla spökeffekter eftersom allt ännu inte var färdigt. Publiken var ändå entusiastisk och spökeffekterna lades till i den färdiga versionen inför biopremiären kort därefter.

Rollfigurer[redigera | redigera wikitext]

Egon Spengler[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Egon Spengler

Peter Venkman[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Peter Venkman

Ray Stantz[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ray Stantz

Wintston Zeddemore[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Winston Zeddemore

Janine Melnitz[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Janine Melnitz

Louis Tully[redigera | redigera wikitext]

Louis Tully är revisor och vän till Dana Barret, spelad av Rick Moranis i filmerna Ghostbusters – Spökligan och Ghostbusters 2 och med engelsk röst av Rodger Bumpass i animerade TV-serien Slimer! And The Real Ghostbusters och på svenska av Dick Eriksson. Tillsammans med Dana blir han besatt av de två demonerna (Terrorhundarna som också är kända som Zuul och Vinz Clortho) och öppnar den interdimensionella porten för att få Gozer till Jorden i den första filmen. I Ghostbusters 2 avslöjar han att han har tagit juristexamen på en nattskola och representerar Ghostbusters vid rättegången. Senare sätter han på sig Spenglers overall och Proton Pack för att besegra det onda spöket Vigo the Carpathian. Efter Ghostbusters 2 blev han en oregelbundet uppdykande figur som deras juridiska och finansiella rådgivare och liksom i andra filmer som Moranis har arbetat med improviserade han vissa repliker.[6]

Slimer[redigera | redigera wikitext]

Slimer är en fiktiv vänlig figur (röst av regissören Ivan Reitman) som syns för första gången i filmen Ghostbusters – Spökligan på ett hotell och lyckas bli fångad av Ghostbusters men släpps ut igen senare i filmen, han medverkar även i några scener i uppföljaren Ghostbusters 2. Slimer beskrivs till utseendet som ett grönfärgat spöke med stor aptit på mat. Han förekommer i filmerna och i tecknade TV-serien The Real Ghostbusters där han är vän till Ghostbusters. I avsnittet Citizen Ghost i TV-serien (där han även får namnet Slimer av Ray) förklaras att han hjälpte till att fånga klonade spök-versioner av Ghostbusters, vilket är orsaken att de behåller honom. Hans Jonsson gör Slimers röst i den svenska dubbningen, i den engelska versionen av Frank Welker. Slimer finns även med i Extreme Ghostbusters och i Cartoon All-Stars to the Rescue. I Extreme Ghostbusters gör Billy West rösten till Slimer på engelska.

Stay Puft Marshmallow Man[redigera | redigera wikitext]

Stay Puft Marshmallow Man

Stay Puft Marshmallow Man är en destruktiv figur som dyker upp i slutet på första filmen. När guden Gozer beordrar spökjägarna att välja formen för deras förintelse försöker Venkman få sina medarbetare att tömma sina sinnen. Det visar sig emellertid att Ray tänkt på det mest oskyldiga han kunde minnas från sin barndom - the Stay Puft Marshmallow Man - maskoten för "Stay Puft Mashmallows". Strax därefter visar sig en 30 meter hög marshmallowfigur. Figuren förekommer även i The Real Ghostbusters. Inspirationen till figuren kommer från Pillsbury Doughboy och Michelins maskot.[7]

Dana Barrett[redigera | redigera wikitext]

I den första filmen är Dana Barrett en ensam musiker, och bor i en byggnad som senare blir portal för en sumerisk gud. Dana blir därmed tidigt offer för ovälkommen paranormal aktivitet från filmens antagonist, och söker hjälp hos Ghostbusters efter att ha sett deras reklaminslag på TV. Omedelbart drar hon till sig romantisk uppmärksamhet från Venkman, vars beteende självklart gör henne betydligt mer skeptisk till att anlita Ghostbusters som hjälp. Dana spelas av Sigourney Weaver i filmerna Ghostbusters – Spökligan och Ghostbusters 2. I uppföljaren är hon frånskild mor till en åtta månader gammal baby vid namn Oscar. Det görs omedelbart tydligt att Peter Venkman varken är barnets far eller Danas före detta pojkvän. Då filmen börjar arbetar Dana med att restaurera målningar på museet. Genom att hennes barn blir offer för övernaturliga krafter, leder hennes arbete till att Ghostbusters åter kommer in i hennes liv då de bekämpar filmens skurk.

Gemensamma element[redigera | redigera wikitext]

Proton Pack
Ecto-1
Ghostbusters högkvarter

Arbetskläder[redigera | redigera wikitext]

Ghostbusters arbetskläder är overaller, i första Ghostbusters – Spökligan med brun färg, återkommer i Ghostbusters 2 men byter senare till mörkfärgade overaller. I The Real Ghostbusters får de nya overaller med varsin färg, orsaken var att de gamla utsattes för ektoplasmisk energi från striderna mot Gozer i slutet av första filmen som förklaras i avsnittet Citizen Ghost.

Proton Pack[redigera | redigera wikitext]

Ghostbusters använder Proton Pack, (gevär kopplade till en partikelaccelerator) som används till att skjuta protoner på spöken som man sedan fångar in i en fälla.

Slime Blower[redigera | redigera wikitext]

Ett vapen som förekommer i Ghostbusters 2, den föreställer en tank i metall som bärs på ryggen kopplad till ett gevär, innehållet består av positivt slem.

PKE-mätare[redigera | redigera wikitext]

En PKE-mätare, förkortning för Psyko-Kinetisk Energi (eng. Psycho-Kinetic Energy) som mäter energi som gör det lättare att hitta spöken.

Spectro-visor[redigera | redigera wikitext]

Spectro-Visor har man för att se spöken som till exempel är osynliga.

Förvaring[redigera | redigera wikitext]

Spökena förvaras sen i Ghostbusters högkvarter, i en maskin som håller dem instängda.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Ectomobile, även kallad Ecto-1, är en gammal ambulans av märket Cadillac. De har också andra fordon som förekommer i The Real Ghostbusters: en helikopter som heter Ecto-2 i enstaka avsnitt och Ecto-3, en motordriven enhjuling med sidvagn i avsnittet The Joke's on Ray.[8] Ray Stantz köpte Ecto-1 för $4800 i första filmen. Bilen var ursprungligen svartfärgad men bytte till vit färg. Anledningen var att filmskaparna ändrade det för att det skulle vara svårt att se bilen i svart under nattscenerna.

Högkvarter[redigera | redigera wikitext]

Högkvarteret ligger i en f.d. brandstation där Ghostbusters också bor.

Långfilmer[redigera | redigera wikitext]

Ghostbusters – Spökligan[redigera | redigera wikitext]

Ghostbusters 2[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ghostbusters 2


TV-serier[redigera | redigera wikitext]

The Real Ghostbusters[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: The Real Ghostbusters

Extreme Ghostbusters[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Extreme Ghostbusters

Musiken[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ghostbusters (sång)

TV-spel[redigera | redigera wikitext]

År Titel Konsol Utvecklare Utgivare
1984 Ghostbusters Atari 800, Commodore 64, MSX, NES, ZX Spectrum Activision Activision
1985 Ghostbusters Atari 2600, Apple II Activision Activision
1987 Real Ghostbusters Arkad Data East Data East
1989 The Real Ghostbusters Commodore 64, ZX Spectrum Activision Activision
1989 Ghostbusters II Atari 2600, Amiga, Commodore 64, MSX, Sega Master System, ZX Spectrum Activision Activision
1990 Ghostbusters II (NES-spel) NES HAL Laboratory Activision
1990 Ghostbusters Sega Mega Drive Sega Sega
1993 The Real Ghostbusters Game Boy Kemco Activision
2009 Ghostbusters: The Video Game Xbox 360, PlayStation 2, PlayStation 3, Nintendo DS, Wii, PC Terminal Reality, Red Fly Studios, Zen Studio Atari
Sony Computer Entertainment (endast Europa, PS2- och PS3-versioner)
2012 Ghostbusters: Paranormal Blast Android, IOS XMG Studio
2013 Ghostbusters IOS Beeline Interactive Capcom

Attraktioner[redigera | redigera wikitext]

Ghostbusters Spooktacular var en attraktion som tidigare var beläget vid Universal Studios Florida. Det utspelades i New York-området och visade figurerna från filmerna. Attraktionerna öppnades 7 juni 1990 och stängdes 9 november 1996 för att ge plats åt Twister: Ride It Out!.[9][10]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Serier/manga[redigera | redigera wikitext]

Både Marvels brittiska tecknarstudio och NOW Comics publicerade serietidningar baserade på The Real Ghostbusters, Marvel publicerade sin version mellan mars 1988 - december 1992, NOW Comics publicerade sina mellan augusti 1988 - december 1990. 2003 publicerade kanadensiska 88 MPH miniserien Ghostbusters: Legion. Manuset skrevs av Andrew Dabb och ritades av Steve Kurth och Serge LaPointe. Den gavs ut i fyra nummer. Tokyopop publicerade en mangaserie som släpptes i oktober 2008 baserad på TV-spelet Ghostbusters: The Video Game [11][12] med titeln Ghostbusters: Ghost Busted. IDW Publishing släppte en serieversion baserad på franchisen med titeln Ghostbusters: The Other Side, manusets skrevs av Keith Champagne och ritades av Tom Nguyen.[13] En ny serie släpptes senare 2009 med titeln Ghostbusters: Displaced Aggression.

Böcker[redigera | redigera wikitext]

2004 skrev författaren Sholly Fisch romanen Ghostbusters: The Return. Den publicerades till 20-årsjubileet av franchisen. Berättelsen i romanen utspelas fem år efter händelserna i Ghostbusters 2. Peter Venkman siktar på en karriär som politiker i New York samtidigt som nya faror dyker upp[14].

Referenser i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

I filmen Casper får Ray Stantz ett uppdrag av en ägare till ett hus att fånga spöken men han ger upp snabbt.

I filmen Be Kind Rewind förekommer en scen spelade av Jack Black och Mos Def i en nyversion av första filmen Ghostbusters.

I ett avsnitt av tecknade TV-serien Family Guy säger Peter Griffin "I remember my summerjob" ("Jag minns mitt sommarjobb"). Det följs en sekvens med Peter i en Ghostbusters-overall åkande med Ecto-1 till ett hus och rusar in. Nästa scen föreställer ur filmen Ghost, spökversionen av Sam från filmen fångas av Peter och han berättar för Molly "That'll be $27.50" ("Det blir $27.50"). I ett annat avsnitt blir Peter av med körkortet, för att fördröja väntetiden gömmer sig han i ett kylskåp. När Lois öppnar kylskåpet och frågar varför han sitter inne där säger Peter "There's no Peter, only Zuul" ("Det finns ingen Peter, bara Zuul").

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Shay, Don (1985). Making Ghostbusters. New York Zoetrope. ISBN 0918432685 
  2. ^ Will Fresch (2002-01-01). ”A Well-Traveled Gentleman”. Crazewire. http://www.crazewire.com/features/20030716296.php. Läst 13 augusti 2011. Okänd parameter accessyear
  3. ^ A Ghostbusters 1 and 2 DVD pack inkluderar en 28-sidig bok av kopior med Ghostbusters storyboards.
  4. ^ Ken P. (2003-09-29). ”Featured Filmmaker: Dan Aykroyd”. IGN. http://movies.ign.com/articles/452/452080p1.html. Läst 13 augusti 2011. Okänd parameter accessyear
  5. ^ ”Proton Charging interview with Gozer actress, Slavitza Jovan”. http://protoncharging.com/gb/1998/08/27/interview-slavitza-jovan/. Läst 1 april 2007. 
  6. ^ ”Interview: Rick Moranis”. IGN. 2006-05-27. http://protoncharging.com/gb/2006/05/27/interview-rick-moranis/. Läst 16 augusti 2011. Okänd parameter accessyear
  7. ^ http://www.guardian.co.uk/media/2007/jul/28/advertising.comment1
  8. ^ ”Ecto Containment™: The Real Ghostbusters Website - The Ectos”. Ectocontainment.com. http://www.ectocontainment.com/ectos.htm. Läst 7 maj 2009. 
  9. ^ Universal News Coming Soon”. Orlando Sentinel. 6 februari 1997. http://articles.orlandosentinel.com/1997-02-06/business/9702050880_1_spooktacular-new-attraction-jim-canfield. Läst 7 januari 2012. 
  10. ^ Powers, Scott (6 november 2007). ”Universal Studios to replace Earthquake attraction by December”. Orlando Sentinel. http://articles.orlandosentinel.com/2007-11-06/business/universalearth06_1_future-ride-movie-earthquake-picture-ride. Läst 7 januari 2012. 
  11. ^ Scott Lowe (2008-07-08). ”AX08: Tokyopop Announces Ghostbusters Manga”. IGN. http://anime.ign.com/articles/886/886424p1.html. Läst 2 augusti 2009. 
  12. ^ Tokyopop to Publish Ghostbusters Manga, Newsarama, 2 augusti 2009
  13. ^ CCI: Bustin' Makes Keith Feel Good, Comic Book Resources, 2 augusti 2009
  14. ^ Fisch, Sholly (på engelska). Ghostbusters: The Return. ISBN 0743479483 

Artikeln är, helt eller delvis en översättning av Wikipedias engelskspråkiga artikel.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia