PKU-registret

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blodprover till PKU-registret samlas in från ett nyfött barn i Stockholm, 2012. Provet sparas på en läskpappersdel där fyra ringar blod får torka in.

PKU-registret eller PKU-biobanken är en biobank vid Karolinska Universitetssjukhuset där blodprover för barn födda i Sverige 1975 eller senare förvaras för vård och behandling, samt i forskningssyfte; även blodprover för vissa födda tidigare ingår. PKU-provet tas på alla nyfödda i Sverige för att diagnostisera ett antal medfödda sjukdomar för vilka det är viktigt att starta behandling tidigt. Efter analyserna sparas proverna i en biobank – PKU-biobanken. PKU-biobanken benämns ibland "PKU-registret".

Anledningen till att proven sparades var dels för att kunna omanalysera prov om ett barn utvecklade någon av sjukdomarna – en kvalitetskontroll,[förtydliga] och dels för att användas i utvecklingen av nya och förbättrade tester när en ny sjukdom skulle läggas till i nyföddhetsscreeningen.[källa behövs]

Utöver de syften som registret upprättades för, har även polisen fått tillgång till det, vilket har ifrågasatts och lyft frågan om ändamålsglidning. Efter ett uttag av ett prov 2003, utvecklades en praxis där polisen får tillgång till prover i registret om de erhåller tillstånd i ett domstolsbeslut. Därefter har polisen (2016) inte tagit ut ett enda prov.[1] Både borgerliga regeringar (regeringen Reinfeldt, 2008) och rödgröna regeringar (regeringen Löfven, 2016) tillsatte utredningar för att undersöka utökade möjligheter för myndigheter och försäkringsbolag att få tillgång till biobanken.

Användningen av registret regleras av Biobankslagen (SFS 2002:297).


Uppgifter i PKU-biobanken[redigera | redigera wikitext]

Provet består från början av en remissdel med uppgifter om vem provet kommer ifrån och en filterpappersdel där fyra ringar blod har fått torka in. När provet anländer till PKU-laboratoriet stämplas både filterpappersdelen och remissdelen med ett och samma diarienummer. Därefter klipps de två delarna isär och förvaras på olika platser. Följande uppgifter finns på remissdelen av provet: Mors namn och födelsenummer och om stämpelbricka har använts även hennes adress och ibland telefonnummer, namn på det sjukhus där barnet är fött och ibland adress och telefonnummer till sjukhuset. Barnets födelsedag eller personnummer, kön, barnets ordning om det är tvilling, trilling eller fyrling. Graviditetens längd i veckor, födelsevikt, samt tidpunkt för provtagningen och barnets ålder i timmar när provet togs.

Sedan november 2005 och framåt är remissuppgifterna införda i ett datasystem för att man lättare ska kunna hitta numret på ett specifikt prov. Det är med hjälp av diarienumret som man sedan kan leta fram ett visst blodprov bland alla proven som förvaras i kyla.

Det finns inget register med DNA i PKU-biobanken, men det går att utvinna DNA-profiler ur blodproven[2] och det kallas ibland för ett DNA-register.[1]

Neonatal screening - PKU-provet[redigera | redigera wikitext]

Screeninglaboratoriet, även kallat PKU-laboratoriet, är Sveriges enda laboratorium för neonatal screening. Alla nyfödda barn undersöks i dag för 24 ovanliga medfödda sjukdomar. Adoptiv- och invandrarbarn under 18 år erbjuds också att ta PKU-provet, med den nationella rekommendationen att alla adoptiv- och invandrarbarn upp till 8 års ålder bör provtas. Provet ska tas så tidigt som möjligt men barnet måste vara minst 48 timmar gammalt. Provet skickas till laboratoriet samma dag som det tagits.

Gemensamt för de sjukdomar som ingår i screeningen är att de alla är väldigt ovanliga och att nyfödda som har någon av sjukdomarna oftast är symtomfria men att svåra handikapp och symtom utvecklas senare om inte behandling sätts in tidigt. Det är mycket viktigt att veta att nyföddhetsscreeningen inte är en diagnos i sig själv, utan man måste alltid bekräfta positiva resultat med uppföljande undersökningar.

Sjukdomar som ingår[redigera | redigera wikitext]

Risken att ett barn skulle ha någon av de här sjukdomarna är mycket liten. Bland de drygt 100 000 barn som föds varje år i Sverige är det sammanlagt mellan 75 och 85 som har någon av 24 sjukdomarna som ingår i testet.

Värdet av att prov sparas i PKU-biobanken i upp till ett år efter födseln[redigera | redigera wikitext]

Det finns sjukdomar som kan ge skador om de drabbar en person redan under fostertiden. Ett exempel är CMV-infektion (av cytomegalovirus). De flesta människor smittas av CMV under barndomen och det passerar förbi som en vanlig infektion med feber eller utan märkbara symtom. Smittas fostret via mamman under graviditeten[förtydliga] kan det däremot skadas med dövhet och försenad utveckling som resultat. Om ett barn vid något års ålder visar sig ha en hörselnedsättning, som man misstänker är orsakad av en medfödd CMV-infektion, kan man efter tillstånd från föräldrarna ta fram barnets sparade PKU-prov och undersöka om provet innehåller CMV. Om man vid en sådan undersökning hittar CMV så finner man en förklaring till barnets sjukdom och kan avsluta utredningen.

Värdet av att prov sparas i PKU-biobanken längre än ett år efter födseln[redigera | redigera wikitext]

Övrig användning och tillgång[redigera | redigera wikitext]

Även om biobanken upprättades i forskningssyfte, har det ibland använts i andra syften. Med den ändamålsglidningen finns det risk att föräldrar väljer att inte tillåta att prover tas på sina barn vilket i förlängningen kan resultera i att barn dör i onödan.[1] Det finns även en risk att allmänhetens tillit till register skadas.[1]

Tidig övrig användning[redigera | redigera wikitext]

Prover ur PKU-registret har även friat personer från mordmisstanke. Så skedde exempelvis i fallet med mordet på puben Broder Tuck i Stockholm 1998 och ett spädbarnsmord i Gustavsberg 2002.[3]

Vid Anna Lindh-mordet[redigera | redigera wikitext]

PKU-registret blev känt för en bredare allmänhet 2003 i samband med polisens spaning vid Anna Lindh-mordet[4] då polisen trots protester från hälso- och sjukvården hämtade prover från registret och från blodprovet på den redan misstänkte tog de fram en dna-profil.[2]

Användningen resulterade i att Socialstyrelsen öppnade ett tillsynsärende och fann "att företrädare för sjukhuset hade varit mer tillmötesgående mot polis och åklagare än vad som hade varit nödvändigt utifrån de legala förutsättningarna för beslag".[5]

Många[vem?] var kritiska och påpekade att föräldrar gett sitt tillstånd till förvaring av sina barns blodprov på villkor att de skulle användas enbart för forskning. Att då låta polisen utnyttja registret sades undergräva förtroendet för sjukvården och andra viktiga samhällsfunktioner samt försämra möjligheterna att upprätta biobanker i framtiden[källa behövs].

Sedan Anna Lindh-mordet har det funnits en en praxis att det måste finnas ett domstolsbeslut för att polisen ska få hämta ut prover, och det har sedan dess (2016) aldrig hänt.[2]

Vid tsunamin i Sydostasien 2004[redigera | redigera wikitext]

Genom en temporär ändring av biobankslagen kunde PKU-registret även användas vid identifieringen av offer efter tsunamin i Sydostasien 26 december 2004.[förtydliga]

Utredningen 2008[redigera | redigera wikitext]

2008 tillsatte regeringen Reinfeldt en utredning för att "analysera vilka behov de brottsbekämpande myndigheterna har av att kunna ta vävnadsprover från PKU-biobanken i beslag.", "om detta är lämpligt" och om särskilt skydd i så fall behövs utöver vad som står idag i rättegångsbalken. Om utredningen leder till en lagändring kan prov från 3,3 miljoner svenskar bli tillgängliga för polisen.[6] Folkpartiets arbetsgrupp i integritetspolitik konstaterade "Att ge polisen allmän tillgång till genetiska data för alla personer under 33 år skulle vara ett av de största exempel på ändamålsglidning som inträffat i Sverige".[7]

Utredningen avslutades 29 november 2010 och rekommendationen blev ökade regleringar i lagen. Lagförslaget uttrycker sig: "[...] förbud mot att vävnadsprover från biobanker som omfattas av biobankslagen används för brottsutredning.". Lagförslaget ligger fortfarande under remiss sommaren 2012.[8] Ibland hävdas i pressen att utträde ur registret kan komma att bli förbjudet, men detta står ej omnämnt i utredningsdirektiven att utredaren skall utreda. PKU-biobanken har som sagt inget register,[förtydliga] utan det är en förteckning över vilka mödrars barn som lämnat prov och när.[9]

Utredningen 2016[redigera | redigera wikitext]

Sedan Anna Lindh-mordet krävs domstolsbeslut för att polisen ska få hämta ut prover. Regeringen Löfven tillsatte den 26 maj 2016 en utredning[10] som ska redovisa sina resultat senast den 31 december 2017. I utredningen ingår om registret ska bli tillgängligt för "brottsutredande ändamål"[2] samt om försäkringsbolag ska kunna få tillgång till blodproverna.[11]

Försäkringsbolag har i Lagen om genetisk integritet m.m. (SFS 2006:351) ett undantag där de i 2 kap 2 § tillåts att "efterforska eller använda genetisk information i samband med ingående, ändring eller förnyelse av avtal".[12]

I augusti 2016 rapporterade Ekot att polisen inte skulle ges utökad tillgång till biobanken, men utan att kommentera om försäkringsbolagens tillgång skulle ändras.[13]

Begäran om destruktion av blodprov[redigera | redigera wikitext]

Den enskilde kan begära att få sitt blodprov förstört eller anonymiserat (PKU-laboratoriet bestämmer vilket det blir). Detta görs skriftligen på en så kallad Nej-talong som finns på Biobanksverige.se [1] eller i brev som skall innehålla följande:

  • Eget namn och personnummer
  • Moderns namn och personnummer
  • Sjukhus man är född på och födelsedatum
  • Adress man vill ha bekräftelsebrevet skickat till.
  • Underskrift

Brevet skickas till: Stockholms Regionala Biobankscentrum, Box 4151, 141 04 Huddinge.

Själva kassationen tar cirka 2 månader och provet kommer inte att användas från och med den dag talongen mottagits av PKU-laboratoriet. Väljer man att ta bort sitt prov ur biobanken så är det definitivt och går inte att ångra.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] "Dna-register kan öppnas för polisen", sydsvenskan.se, 3 juni 2016. Åtkomst den 4 juni 2016.
  2. ^ [a b c d] "Polisen kan få använda PKU-registret", TT via svt.se, 3 juni 2016. Åtkomst den 4 juni 2016.
  3. ^ ”PKU-registret har friat mordmisstänkt”. Dagens Nyheter/TT. 27 november 2003. http://www.dn.se/nyheter/sverige/pku-registret-har-friat-mordmisstankt/. Läst 7 juli 2016. 
  4. ^ Sörbring, Gunnar och Wadendal, Ia (25 oktober 2003). ”Polisen fick blodprov från skyddat register”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=196578. Läst 23 juni 2008. 
  5. ^ Sunesson, Per-Anders (5 december 2003). ”Tillhandahållande av vävnadsprover vid utredning av brott”. Dnr 51-10082/2003 Socialdepartementet. Socialstyrelsen. http://www.sos.se/fulltext/107/2003-107-16/2003-107-16.htm. Läst 23 juni 2008. 
  6. ^ Helte, Stefan (18 juni 2008). ”Polis kan få prov ur PKU-bank”. Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2008/06/18/polis-kan-fa-ta-prov-ur-pk/index.xml. Läst 20 juni 2008. 
  7. ^ Jenny Kallin, Lova Olsson. "Brottslingar får inte jagas via DNA-bank", Svenska Dagbladet, 13 september 2008. Läst den 5 juli 2012.
  8. ^ Statens offentliga utredningar "SOU 2010:81", Socialdepartementet, 29 November 2010. Läst 2012-07-18
  9. ^ Helte, Stefan (24 juni 2008). ”Rätt att återkalla samtycke till biobank kan avskaffas”. Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2008/06/24/ratt-att-aterkalla-samtyck/index.xml. Läst 25 juni 2008. 
  10. ^ "En ändamålsenlig reglering för biobanker Kommittédirektiv 2016:41", riksdagen.se. Åtkomst den 2 juli 2016.
  11. ^ Jaqueline Balcer Bednarska. "Blodprov från forskningsregister kan öppnas för brottsutredningar - och försäkringsbolag", Dagens Juridik, 3 juni 2016. Åtkomst den 2 juli 2016.
  12. ^ "Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.", lagen.nu. Åtkomst den 10 juli 2016.
  13. ^ "Dagens Eko" 17:45 (vid 7 min 55 sek), Sveriges Radio, 1 augusti 2016. Åtkomst den 7 augusti 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]