Gustavsberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Gustavsberg (olika betydelser).
Koordinater: 59°20′0″N 18°23′0″Ö / 59.33333°N 18.38333°Ö / 59.33333; 18.38333
Gustavsberg
Tätort · Centralort
Gustavsbergs kyrka
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Värmdö kommun
Församling Gustavsberg-Ingarö församling
Koordinater 59°20′0″N 18°23′0″Ö / 59.33333°N 18.38333°Ö / 59.33333; 18.38333
Area 427,00 hektar
Folkmängd 11 333 (2010)[1]
Befolkningstäthet 26,54 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gustavsberg
Postnummer 134 XX
Riktnummer 08
Tätortskod 0172
Gustavsbergs läge i Stockholms län
Red pog.svg
Gustavsbergs läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Gustavsberg

Gustavsberg (i äldre tid stavat Gustafsberg) är en tätort och centralort i Värmdö kommun, 22 kilometer öster om centrala Stockholm. Av Värmdö kommuns cirka 40 000 invånare (2013) bor drygt 11 000 i Gustavsberg.

Gustavsberg ligger på den östra delen av Värmdön angränsande i väst mot Ormingelandet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gustavsberg hette tidigare Farsta men ägaren av Farsta slott, Gabriel Oxenstierna, ändrade namnet 1640 för att hedra sin far Gustaf Oxenstierna. Gustavsbergs landskommun och församling bildades 1902 genom en utbrytning från Värmdö.

Porslinsfabriken[redigera | redigera wikitext]

Gustavsbergs hamn med delar av fabriksområdet till höger.

Gustavsbergs egentliga historia inleddes 1825 när dess porslinsfabrik grundades. Den snabbt växande bruksorten kom att domineras av progressiva brukspatroner som gjorde Gustavsberg till ett mönstersamhälle. Den mest betydande av dessa var Wilhelm Odelberg som var verksam från 1869 till 1920-talet och som även var konservativ riksdagsman. Han styrde över Gustavsberg i en patriarkalisk anda och för att slippa inblandning från Värmdös kommunalpolitiker såg han till att Gustavsberg bildade en egen kommun 1902. Villkoren för arbetarna var då så goda i Gustavsberg att det dröjde till 1919 innan en fackförening bildades där, det vill säga nästan en mansålder senare än i övriga Sverige. Dess bildande sågs med oblida ögon av fabriksledningen. År 1938 såldes fabriken till KF. Formgivaren Stig Lindberg och keramikern Lisa Larson var verksamma vid denna fabrik.

Kooperationens roll i Gustavsberg[redigera | redigera wikitext]

På 1860-talet bildades embryot till kooperation i Gustavsberg när Gustavsbergs Fabriks Uppköpsförening startades som aktiebolag och som före 1875 ombildades till en kooperativ förening med återbäring men med kredithandel på bok som avräknades mot lön, kontanthandel förbjöds i stadgarna. 1919 bildades Gustavsbergs Konsumtionsförening U.P.A. som blev början till ett brukssamhälle byggt på kooperativa inslag. Konsumbutiker växte snabbt upp och fanns i de flesta bostadsområdena. År 1942 ordnade den KF-ägda porslinsfabriken daghem åt de anställda. Konsumföreningen fortsatte under dessa år att expandera och drev möbelvaruhus, pappershandel, skobutik samt klädaffär i egen regi.

Efter KF:s köp av Gustavsberg 1937 rustades de gamla omoderna bostäderna upp och nya byggdes som hyresbostäder. På 1950-talet och senare uppfördes egna hem och områden med bostadsrättslägenheter. I privata entreprenörers frånvaro fick Gustavsberg sin egenart av ett kooperativt samhälle, där fabriksledningen och kommunledningen ofta hade gemensamma intressen i samhällsbygget. Exempelvis uppfördes många bostäder liksom Kvarnbergsskolan och kommunalhuset "Runda Huset" av fabrikens byggnadsavdelning. Ingenstans i Sverige blev kooperationen och dess idéer starkare än i Gustavsberg. Samhället hade sina likheter med Robert Owens idealsamhälle.

Gustavsbergs centrum[redigera | redigera wikitext]

I dagens centrala Gustavsberg fanns det 3 sjöar; Grundmarn, Rudmarn och Putten. Alla dessa sjöar hörde till ett sjösystem från Farstaviken i väst och Ösby träsk i öst. De tre sjöarna och den bäck som ingick i sjösystemet fylldes igen under 40- och 50-talet för att ge plats åt Gustavsbergs centrum och den ombyggnad som skedde i Gustavsberg under den tiden.

Grundmarn, även kallad Bagarns träsk fylldes igen och numer ovanpå träsket står nu Runda huset, med adressen Bagarvägen uppkallat efter träskets namn. Rudmarn, även kallad Rutens träsk fylldes också igen och ovanpå träsket ligger nu KF:s parkering till Gustavsbergs centrum. Parkeringen har under senare decennier sjunkit flera decimeter och är i renoveringsbehov. Där Putten var ligger nu Ekvallen som är Gustavsbergs sportanläggning.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gustavsberg 1900–2010[2][3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 759
1960
  
4 044 173
1965
  
5 049 190
1970
  
6 306
1975
  
6 209
1980
  
6 479
1990
  
6 659 304
1995
  
8 791 360
2000
  
9 429 391
2005
  
9 682 391
2010
  
11 333 427

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Samhället[redigera | redigera wikitext]

I Gustavsberg finns bostadsområdena Höjdhagen, Hästhagen, Munkmora, Lugnet, Björnkärret, Bortre Hästhagen, Holmviksskogen, Ösbydalen och Farsta slott. Strax utanför Gustavsberg i Mörtnäs vid Grisslingefjärden ligger det populära Grisslinge havsbad.

Runda huset

Gustavsberg är mest känt för sin porslinsfabrik men har även en riksbekant byggnad vid namn Runda huset. Det byggdes på 1950-talet som ett kommunalhus och inhyser numera kommunbiblioteket. Som namnet antyder är det helt runt och har ett utseende som påminner om en citronpress. Byggnaden är ritad av arkitekt Olof Thunström. Denne KF-arkitekt hade också svarat för planeringen som uppstod i samband med brukets expansion under 1940-talet.

Brukssamhället, med obruten verksamhet sedan 1600-talet, är skyddat som riksintresse för kulturmiljövården.

Under 2000-talets första år byggdes delar av fabriksområdet om till kontor och bostäder med utmärkt läge vid hamnen, där även butiker och restauranger tillkom. År 2005 invigdes en ny galleria i Gustavsbergs centrum.

I Gustavsbergs centrum ligger det kommunala badhuset Gustavsbergsbadet.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Länsväg 222 går som motortrafikled strax söder om Gustavsberg. Allmänna kommunikationer utgörs av SL:s busslinjer, och till Stockholms innerstad (Slussen) går framförallt linje 474, men också de något snabbare linjerna 425 (huvudsakligen i högtrafik) och 425X (endast högtrafik). En resa under icke-rusningstid från Slussen till Gustavsberg med linje 474 tar cirka 25-30 min.

Kända Gustavsbergare[redigera | redigera wikitext]



Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Från 1902 ârs ingång ur från Vermdö afskild en ny kyrkosocken och kommun Gustafsberg, med (vid sistnämnda tidpunkt) 2,181 personer. Den nya kommunen omfattar emellertid ett ej obetydligt område utom själfva fabriksorten Gustafeberg.
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  4. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. Sid. 8 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]