PSR J0437-4715
| PSR J0437-4715 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Målaren |
| Rektascension | 04t 37m 15,81476s[1] |
| Deklination | -47° 15′ 08,6242 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | 20,98 ± 0,09[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | Pulsar[3] |
| Astrometri | |
| Egenrörelse (µ) | RA: +122,864[4] mas/år Dek.: +71,166[4] mas/år |
| Parallax () | 7,1008 ± 0,5245[5] |
| Avstånd | 509,8 lå (156,3 ± 0,6[6] pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 1,44[7] M☉ |
| Andra beteckningar | |
| EUVE J0437-47.2, 1RXS J043714.5-471503, Gaia DR3 4789864076732331648, Gaia DR2 4789864076732331648[5][6] | |
PSR J0437-47 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Målaren. Den har en skenbar magnitud av ca 20,98[2] och kräver ett teleskop med kamera för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning på ca 7,10 mas,[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 510 ljusår (156 parsek) från solen.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
PSR J0437−4715 är en pulsar, som upptäcktes i Parkes 70 cm-undersökning[3] och är fortfarande den närmaste och ljusstarkaste millisekundpulsaren (MSP) som är känd. Pulsaren roterar kring sin axel 173,7 gånger per sekund och fullbordar därför en rotation på 5,75 millisekunder. Den avger en strålkastarliknande radiostråle som sveper förbi jorden vid varje rotationsvarv.
Pulsar kännetecknas av att vara den mest stabila naturliga klockan som är känd och är diskutabelt mer stabil än konstgjorda Atomur.[8][9] Dess osäkerhet är ungefär 1 x 10-15. Två andra pulsarer, PSR B1855+09 och PSR B1937+21 är kända för att vara jämförbara i osäkerhet med atomur, eller cirka 3 x 10-14.
PSR J0437−4715 är den första MSP där röntgenstrålning är detekterad och studerad i detalj.[10] Den är också den första av endast två pulsarer som har en fullständig tredimensionell orientering av sin bana fastställd.[11]
Optiska observationer tyder att följeslagaren till PSR J0437-4715 troligen är en vit dvärg av helium med låg massa.[2] Pulsaren har en massa som är cirka 1,4 solmassa[7] och följeslagaren är cirka 0,25 solmassa.[1] Paret kretsar kring varandra med en omloppsperiod av 5,75 dygn i nästan perfekt cirkulära banor.[12]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, PSR J0437-4715, 10 juni 2023.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Verbiest, J. P. W.; Bailes, M.; van Straten, W.; Hobbs, G. B.; et al. (2008). "Precision Timing of PSR J0437-4715: An Accurate Pulsar Distance, a High Pulsar Mass, and a Limit on the Variation of Newton's Gravitational Constant". The Astrophysical Journal. 679 (1): 675. arXiv:0801.2589. Bibcode:2008ApJ...679..675V. doi:10.1086/529576. S2CID 5207918.
- ^ [a b c d] Bell, J. F.; Bailes, M.; Bessell, M. S. (1993). "Optical detection of the companion of the millisecond pulsar J0437–4715". Nature. 364 (6438): 603. Bibcode:1993Natur.364..603B. doi:10.1038/364603a0. S2CID 44962125.
- ^ [a b] Johnston, Simon; Lorimer, D. R.; Harrison, P. A.; Bailes, M.; Lynet, A. G.; Bell, J. F.; Kaspi, V. M.; Manchester, R. N.; et al. (1993). "Discovery of a very bright, nearby binary millisecond pulsar". Nature. 361 (6413): 613–615. Bibcode:1993Natur.361..613J. doi:10.1038/361613a0. S2CID 4324763.
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/120464/eblmj055557ab#google_vignette. Hämtad 2023-09-01.
- ^ [a b] PSR J0437−47 (unistra.fr). Hämtad 2023-09-01.
- ^ [a b] Deller, A. T.; Verbiest, J. P. W.; Tingay, S. J.; Bailes, M. (2008). "Extremely High Precision VLBI Astrometry of PSR J0437-4715 and Implications for Theories of Gravity". The Astrophysical Journal. 685 (1): L67–L70. arXiv:0808.1594. Bibcode:2008ApJ...685L..67D. doi:10.1086/592401. S2CID 8362572.
- ^ [a b] Reardon, D. J.; Hobbs, G.; Coles, W.; Levin, Y.; et al. (2016). "Timing analysis for 20 millisecond pulsars in the Parkes Pulsar Timing Array". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 455 (2): 1751–1769. arXiv:1510.04434. Bibcode:2016MNRAS.455.1751R. doi:10.1093/mnras/stv2395.
- ^ "Timing stability". Archived from the original on 2016-03-05. Hämtad 2009-05-09.
- ^ Hartnett, J. G.; Luiten, A. N. (2011). "Colloquium: Comparison of astrophysical and terrestrial frequency standards". Reviews of Modern Physics. 83 (1): 1–9. arXiv:1004.0115. Bibcode:2011RvMP...83....1H. doi:10.1103/RevModPhys.83.1. S2CID 118396798.
- ^ Becker, Werner; Trümper, Joachim (1993). "Detection of pulsed X-rays from the binary millisecond pulsar J0437 - 4715". Nature. 365 (6446): 528. Bibcode:1993Natur.365..528B. doi:10.1038/365528a0. S2CID 4342134.
- ^ Van Straten, W.; Bailes, M.; Britton, M.; Kulkarni, S. R.; et al. (2001). "A test of general relativity from the three-dimensional orbital geometry of a binary pulsar". Nature. 412 (6843): 158–160. arXiv:astro-ph/0108254. Bibcode:2001Natur.412..158V. doi:10.1038/35084015. PMID 11449265. S2CID 4363384.
- ^ "Tables of Binary and Millisecond Pulsars". Archived from the original on 2016-03-03. Hämtad 2009-05-09.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
