Paul Frigyes

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Paul Frigyes
Paul Frigyes i juni 2015 under en debatt om Dawit Isaak.
Född24 september 1962 (57 år)
Sverige Sverige
Yrke/uppdragjournalist, författare

Paul Staffan Frigyes, född 24 september 1962[1] i Malmö, är en svensk journalist och författare.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Paul Frigyes har en tvåårig utbildning på Grafiska Institutet, konstvetenskap vid Stockholms universitet[2] och en master i statsvetenskap från Lunds universitet, 2017. Efter detta har han även kompletterat med pedagogisk utbildning vid Stockholms universitet, och är sedan 2019 legitimerad lärare i samhällskunskap.

Journalistkarriär[redigera | redigera wikitext]

På 1980-talet skrev Frigyes för den grafiska tidningen AGI om bland annat Desktop Publishing. Åren 1995–1998 var han redaktör för tidskriften Tidningsteknik. Paul Frigyes arbetade 2001–2011 på tidningen Journalisten, varifrån han sade upp sig i protest mot att chefredaktören Helena Giertta stoppade en text om framtidens journalistroll i hans återkommande krönika på Journalisten.se.[3] Enligt Giertta avvek åsikterna i krönikan från tidningens linje på ledarplats.[4] Frigyes har även varit mediekrönikör i Dagens Nyheter samt gjort reportage för Sveriges Radio P1-programmet Medierna och Utbildningsradion (UR).

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Under åren har han främst skrivit om teman runt medier, journalistik och tryckfrihet. Första böckerna ”Typiskt Typografiskt” (1990.1991, 1994) och ”Svensk skönskrift” (1993) var relaterade till ämnet grafisk form. En omorientering mot journalistiskt innehåll kom i boken ”Nyhetsflås och tidsanda” (2006), som var en genomgång av svenska tidningars löpsedlar under 60 år, som  behandlade hur teman om bland annat sexualitet, etnicitet och könsroller speglades i den svenska kvällspressens löpsedlar.

I boken Höjd över varje misstanke – En bok om Jan Guillou, utgiven januari 2014, ifrågasatte Paul Frigyes journalisten och författaren Jan Guillous trovärdighet. Det visade sig dock att en uppgift i boken om att Guillou skulle ha lämna internatskolan Solbacka utan betyg, var felaktig.[5] Påståenden om Guillous far och farfar i samband med andra världskriget var också illa underbyggda varför boken drogs tillbaka av Norstedts förlag. I februari 2014 kom beskedet att Norstedts beslutat att inte ge ut Paul Frigyes bok över huvud taget.[6] Månaden därpå blev det klart att Lindelöws förlag i Göteborg istället skulle ge ut boken.[7] Den nya utgåvan, som har titeln Jan Guillou - utifrån, innehöll ett nyskrivet kapitel, "Guilloutinen - Därför stoppades boken", skrivet i mars 2014.

Under senare år har Frigyes skrivit bredare om demokrati och mänskliga rättigheter för Bokförlaget Silc, med ”Eritrea - gränslöst land” (2015), ”Exil” (2017) och ”I Ukraina - på drift” (juni 2020).  Eritreaboken var en fristående uppföljning av den bok som samma förlag hade gett ut 2004 om samvetsfången Dawit Isaak. Exil var en intervjubok med utlandsfödda demokratiaktivister i Sverige, och i juni 2020 lanserades boken ”I Ukraina – på drift”, en reportagebok om strävan efter nationell identitet och demokratikamp i Ukraina.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Typiskt Typografiskt (1990), (3 upplagor, 1990, 1991, 1995) om grafisk form, skriven med formgivaren Bo Berndal, Stockholm: Bokförlaget T. Fischer & Co. ISBN 9170546320
  • Svensk Skönskrift (1993), om kalligrafi, Stockholm: Bokförlaget T. Fischer & Co.ISBN 9170546908
  • Nyhetsflås & Tidsanda (2005), om svenska löpsedlar under 100 år, Stockholm: Bokförlaget Carlsson. ISBN 9172037105
  • Myten om internet (2012) medförfattare i antologi, red. Per Strömbäck och Pelle Snickars, Stockholm: Volante. ISBN 9789186815752
  • Jan Guillou – utifrån (2014), Göteborg: Lindelöws bokförlag. ISBN 9789185379934, som talbok (2019) (inläsare Björn Löfgren), Saga Egmont, ISBN 9788711800256
  • Guilloutinen (2015), Göteborg: Lindelöws bokförlag. ISBN 9789185379965
  • Eritrea – gränslöst land (2015), intervju- och reportagebok, Stockholm: SILC förlag. ISBN 9789197983365
  • Skampåle (2017) red. och medförfattare, Stockholm: Timbro förlag. ISBN 9789177030690
  • EXIL (2017), intervjubok om demokratiaktivister, Stockholm: Silc förlag. ISBN 9789198351248
  • Sverigebilden – om journalistik och verklighet (2018), medförfattare i antologi, Stockholm: Institutet för mediestudier. ISBN 9789198356687
  • I Ukraina - på drift. Aktivister, oligarker och en kvarglömd fimp (2020), Silc förlag. (ISBN 9789198351262).

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ birthday.se
  2. ^ [”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140114213231/http://www.resume.se/sections/nyheter/helgintervjuer/2014/01/10/jag-gjorde-en-fatal-miss. Läst 16 januari 2014.  Intervju i Resumé 10 januari 2014 (hämtad 2014-01-16)
  3. ^ DN 26 februari 2011
  4. ^ Sydsvenskan 26 februari 2011
  5. ^ Gomorron Sverige 7 januari 2014 på SVT Play Arkiverad 21 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.(hämtad 2014-03-13)
  6. ^ DN 13 februari 2014 "Norstedts stoppar Guilloubiografi för gott"(hämtad 2014-02-23)
  7. ^ "Därför väljer Lindelöws att ge ut Guillou-boken" Resumé 5 mars 2013 Arkiverad 14 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.(hämtad 2014-03-13)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]