Peter Tillberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Peter Tillberg
FödelsenamnNils Peter Robert Tillberg
Född7 juni 1946
Hammarby församling, Stockholms län
Död3 juni 2016 (69 år)
Nimes, Frankrike
Konstnärskap
FältMåleri, scenografi, skulptur
VerkBlir du lönsam, lille vän? (1971–72)
RörelseFotorealism
Komma hem från arbetet i skulpturparken vid Konsthallen Hishult.

Nils Peter Robert Tillberg, född 7 juni 1946 i Hammarby församling i Stockholms län, död 3 juni 2016 i Nimes, Frankrike, var en svensk målare, tecknare, scenograf och skulptör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Peter Tillberg växte upp i Göteborg och i skånska Viken.[1] Han var son till arkitekten Robert Tillberg och Eva, ogift Anderson.[2] Han var sonson till Erik W. Tillberg och morbror till kocken Niklas Ekstedt.

Tillberg utbildade sig på Grundskolan för konstnärlig utbildning i Stockholm 1963 och vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1964–1969 med lärare som Lennart Rodhe och Evert Lundquist. Han blev känd på 1970-talet för sina samhällsdebatterande målningar i fotorealistisk stil. Ett av hans mest kända konstverk från denna tid är Blir du lönsam, lille vän? (1971–1972).

Förutom målningar i olja och akvarell gjorde han litografier, teckningar – till exempel en serie stora kolteckningar inspirerade av Lars Noréns lyrik – och fantasifulla skulpturer i många skilda material som sten, gips, metall, trä och drivved. Han har medverkat i en stor mängd samlings- och separatutställningar på till exempel Moderna museet, Liljevalchs, Konstakademien, Millesgården och internationellt. Utställningen "Närvarande" på Göteborgs konsthall 1970 presenterade den fotorealistiska stilen tillsammans med bland annat Ola Billgren och Jan Håfström, Han är representerad på bland annat Moderna museet[3], Göteborgs konstmuseum[4], Nationalmuseum[5], Borås konstmuseum, Örebro läns museum, Ateneum i Helsingfors och Museo de la Solidaridad Salvador Allende i Santiago de Chile.

1973 anlitades han av regissören Donya Feuer som scenograf till urpremiären av Lars Noréns uppseendeväckande pjäs FursteslickarenDramaten. Den följdes av fler teaterproduktioner (och urpremiärer) på samma teater: Alf Sjöbergs uppsättning av Antonio Buero Vallejos Stiftelsen 1977, Lars Noréns Orestes i regi av Gunnel Lindblom 1980 och P C Jersilds Lit de parade i regi av Staffan Roos 1983. På Unga Klara gjorde han även scenografi och masker till Suzanne Ostens produktion Alla – utom jag 1987. På Dramaten agerade han också i en liten roll i Ralf Långbackas produktion av Carlo Goldonis Sommarnöjet 1968.[6]

Sedan slutet av 1980-talet var han och familjen bosatt i Mas-Blanc-des-Alpilles i Provence, Frankrike. 1990 blev han ledamot i Konstakademien.

Peter Tillberg var från 1974[7] till sin död gift med konstnären Kerstin Schild Tillberg (född 1942), dotter till disponenten Arne Schild och Märta, ogift Sjöberg.[2] De båda samverkade också emellanåt i olika sammanhang, såsom med scenografiska arbeten.

Han avled den 3 juni 2016, fyra dygn före sin 70-årsdag, efter att några år tidigare drabbats av alzheimers sjukdom.[8]

Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Komma hem från arbetet (1999), brons, skulpturparken vid Konsthallen Hishult
  • Fåret (2000), brons, Frykholmsgatan i Hässleholm
  • Herden (2000), brons, Frykholmsgatan i Hässleholm
  • Påven (2001), brons, skulpturparken vid Konsthallen Hishult
  • Den onämnbare (2000), betong, skulpturparken vid Konsthallen Hishult
  • Drakorm (2007), brons, receptionsdisken på Södermalmsskolan i Stockholm
  • Trattgubbar (2009), brons, Skulpturparken Ängelsberg i Ängelsberg

Se även[redigera | redigera wikitext]

Stenens hjärta

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Hans Johansson: När skönheten kom till byn: bronsskulpturer av Peter Tillberg, Ateljé KOMA förlag, Vadstena 2006, ISBN 91-631-9632-8

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Peter Tillberg trollade med verkligheten Artikel av Jessica Kempe i Dagens Nyheter 7 juni 2016. Åtkomst 13 juni 2016.
  2. ^ [a b] Tillberg, N Peter R, konstnär, Vallentuna i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 1106.
  3. ^ Moderna museet
  4. ^ Göteborgs konstmuseum
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ Dramatens Rollboken, om Peter Tillberg
  7. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  8. ^ ”Konstnären Peter Tillberg död - DN.SE” (på sv-SE). DN.SE. http://www.dn.se/konstnaren-peter-tillberg-dod/. Läst 4 juni 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]