Anis

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Pimpinella anisum)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anis
Koehler1887-PimpinellaAnisum.jpg

Från Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen, 1887


  • A Kvisttopp med smala blad, och undre del av kvisten med stora blad jämte pålrot i naturlig storlek

Alla följande bilder är förstorade

Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteBockrotsläktet
Pimpinella
ArtAnis
P. anisum
Vetenskapligt namn
§ Pimpinella anisum
AuktorL.
Apiaceae Pimpinella anisum.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Anis (Pimpinella anisum L.) är en ört som tillhör familjen flockblommiga växter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Dill
Persilja
Selleri

Anis är ettårig. Blommar i juliaugusti. Blomman har diametern 3 mm. Frukterna är 3 × 5 mm.

De övre bladen är smala och påminner om dill; de nedre är större och liknar mest persilja. Roten är en pålrot. Stjälken påminner mycket om selleri.

Kromosomtal 2n = 2n=18 och 2n = 20.

Innehållsämnen[redigera | redigera wikitext]

Mängden av olika ämnen i anisfrö varierar stort med växtplats och väderförhållandena under växtåret. Typiska värden är:

Ämne  Halt (%) 

Nitrogenfria extrakter 22 – 28
Ickeflyktig olja 8 – 23
Protein 18
Vatten 9 – 13
Kostfiber 12 – 25
Flyktig olja 2 – 7
Stärkelse 5

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Anisen kommer ursprungligen från trakterna kring Medelhavet och introducerades i Sverige på 1300-talet,[1] och finns nu odlad och förvildad även i södra och mellersta Sverige.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Lätt, näringsrik, väldränerad jord.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Artepitetet kommer från det grekiska ordet ἄνηθον (aneton), som betyder dill. Anis blir ofta förväxlad med dill.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Den färska växten kan användas som en grönsak, men detta är inte den huvudsakliga användningen. Det är i stället fröna, som utnyttjas.

Genom vattenångadestillering av anisfrukter utvinns en gul, flyktig eterisk olja, anisolja, består av cirka 90 % anetol och mindre mängder av bl a 4-anisaldehyd, estragol och pseudoisoeugenyl-2-metylbutyrat.

Anisolja kan användas för framställning av parfym och liknande.

Anisens frön används som kryddor i bröd, i likör och i andra spritdrycker, till exempel i Absint, Aguardiente, Anisette, Arrak, Jägermeister, O. P. Anderson, Ouzo, Pernod, Raki, Ricard och Skåne Akvavit.

Anetol är mindre lösligt i vatten än etanol, varför vissa aniskryddade spritdrycker blir opaka när de späds ut med vatten.

Anis kan även användas medicinskt. En dekokt på anisfrö har använts mot hosta och för att minska gasbildning vid matspjälkning (flatulens). Kan även fungera som afrodisiakum.

Enligt folktro kan anis hjälpa mot mardrömmar och förtrollning ("Ont öga").

Förfalskningar[redigera | redigera wikitext]

Stjärnanis

Anis har en smak som påminner om lakrits. Produkter med lakritssmak kan ibland innehålla anis som smakförstärkare eller ersättning för lakrits.

Kinesisk stjärnanis innehåller också anethol, men är inte nära släkt med anis. Eftersom den har en liknande smak och arom har den i västvärlden blivit ett billigare alternativ till anis, för såväl bakning som likörproduktion.

Skadedjur[redigera | redigera wikitext]

Larver från vissa fjärilar, t ex klintmalmätare (Eupithecia centaureata) och absintmalmätare (Eupithecia absinthiata) har anis som favoritföda.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

  • Många papegojor tycker om doften av anis. Därför blandas det ofta in i fågelsand och gritt.
  • Om pimpinella hos Bellman, se: Pimpinella.
  • Anis och även fänkålsfrön sägs öka mjölkproduktionen hos ammande mödrar, och påstås lindra kolik hos spädbarn.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]