Persilja

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Persilja
Petroselinum crispum - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-103.jpg
Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen, 1847
  • A Rot med blad nära marken
  • B Blommande kvist

Figurerna A och B är avbildningar i naturlig storlek; figurerna 15 är förstoringar.


Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläktePersiljesläktet
Petroselinum
ArtPersilja
P. crispum
Vetenskapligt namn
§ Petroselinum crispum
Auktor(Mill.) Nyman ex A.W.Hill
Synonymer

Apium crispum Mill. basionym
Apium petroselinum L.
Carum petroselinum (L.) Benth. & Hook.f.
Cnidium petroselinum DC.
Petroselinum crispum (Mill.) Mansf.
Petroselinum crispum (Mill.) Nyman
Petroselinum crispum ssp. tuberosum
    (Bernh. ex Rchb.) Soó
Petrosilium hortense Hoffm., 1814 auct.
Petroselinum hortense var. crispum
    L.H.Bailey
Petroselinum petroselinum
    (L.) H.Karst. nom. inval.
Petersilum sativum
   Hoffm., 1814 nom nud., nom inval.,
Petroselinum sativum
    Hoffm. ex Gaudin, 1828 nom. illeg.
Petroselinum sativum Hook. & Gillies
Petersilium tuberosum Bernh. ex Rchb.
Petrosileum vulare J.Hill, 1756
Petroselinum vulgare Lag.
Peucedanum petroselinum (L.) Desf.
Selinum petroselinum (L.) E.H.L.Krause
Wydleria portoricensis DC.

 
Hitta fler artiklar om växter med

Persilja (Petroselinum crispum (Mill.) Fuss) är en ört i familjen flockblommiga växter.

Det finns flera typer av persilja som kan användas som grönsak, rotfrukt, krydd- och medicinalväxter. Persilja kan användas färsk, torkad eller fryst.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Persilja är en tvåårig växt som blommar det andra året. Första året blir det bara en liten marknära bladrosett.

Persilja är mycket rik på karoten (som omvandlas till A-vitamin i kroppen), B-vitaminer och C-vitamin samt järn och kalcium. Den är robust och tålig. Kan bli upp till 70 cm hög.

Bladen är upprepat parflikiga. Det förekommer även framodlade sorter med starkt krusiga blad, "kruspersilja".[1]

Blommar i junijuli med gula blommor, till skillnad från den giftiga arten vildpersilja (Aethusa cynapium) som har vita blommor.

Samman-satt flock

Blommorna sitter i flockar.

Grupper[redigera | redigera wikitext]

  • Bladpersilja (P. crispum poliosum-gruppen) - omfattar såväl sorter med släta blad som sorter med krusiga blad. De kallas kruspersilja eller slätpersilja alltefter bladens utseende. De används vanligen som krydda eller till dekoration.
  • Rotpersilja (P. crispum tuberosum-gruppen) - även kallad persiljerot. Används som rotgrönsak.

Kromosomtalet är 2n = 22.

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

100 g färsk persilja

Energi 151 kJ (36 kcal)

Ämne  Mängd [2]   RDI a)
(%) [3]
 RDISverige 
(%) b)

Vatten 87,71 g
Kolhydrater 6,33 g
      varav kostfiber 3,3 g
Protein 2,97 g
Aska 2,2 g
Fett (totalt) 790 mg
      varav enkelomättat fett 295 mg
                mättat fett 132 mg
                 fleromättat fett 124 mg
Kalium 554 mg 12 16
Asparginsyra 294 mg
Glutaminsyra 249 mg
Prolin 213 mg
Leucin 204 mg
Alanin 195 mg
Lysin 181 mg
Valin 172 mg
Fenylalanin 145 mg
Glycin 145 mg
Kalcium 138 mg 14 5
Serin 136 mg
Askorbinsyra (C-vitamin) 133 mg 222 177
Kolin 128 mg
Arginin 122 mg
Treonin 122 mg
Isoleucin 118 mg
Tyrosin 82 mg
     
Ämne  Mängd [4]   RDI a)
(%) [5]
 RDISverige 
(%) b)

Histidin 61 mg
Fosfor 58 mg 8 10
Natrium 56 mg 4 Uppgift saknas
Magnesium 50 mg 14 14
Tryptofan 45 mg
Metionin 42 mg
Cystin 14 mg
Järn 6,2 mg 50 69
Lutein + zeaxantin 5,561 mg
Beta-karoten 5,04 mg 47 Uppgift saknas
Fytosteroler 5 mg
Fyllokinon (K1-vitamin) 1,64 mg 1 552 Se K-vitamin
Niacin (B3-vitamin) 1,313 mg 9 — c)
Zink 1,07 mg 11 12
Alfa-tokoferol (E-vitamin) 750 μg [6] — c)
Gamma-tokoferol 530 μg
Retinol (A-vitamin) 421 μg
8 424 IE
47 — c)
Pantotensyra (B5-vitamin) 400 μg 8
Mangan 160 μg [6]
Folat( B9-vitamin) 152 μg 38 51
Koppar 149 μg 17
Riboflavin (B2-vitamin) 98 μg 13 6
Pyridoxiner (B6-vitamingruppen) 90 μg9 6
Tiamin (B1-vitamin) 86 μg 8 6
Selen 100 ng 0,2
 
_______________
a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person
b) Beräknat från Livsmedelsverkets rekommendationer. Typiska värden för 50-årig man. För andra åldrar och för kvinnor och barn kan RDI avvika, såväl uppåt som nedåt.
c) Alltför komplexa IE-värden i Livsmedelsverkets data för att kunna läggas till grund för en enkel redovisning här.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Persilja är inte känd som vildväxande, utan har troligen uppstått som en kulturväxt i sydöstra Europa eller sydvästra Asien.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Trivs bäst i sol eller på lätt skuggiga platser.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namn Språk

Parsley Engelska
Petersilie Tyska
Peterli Schweizertyska
Petrishke Jiddish
Peterselle Nederländska
Persil Franska
Perejil Spanska
Perrexil Baskiska
Salsa (!) Portugisiska
Persilja (!) Finska
Petersell Estniska
Pētersīli Litauiska
Петру́шка
 (Petruschka)
Ryska
Pearsol Gaeliska
Peršun Serbokroatiska
Petrusila Hebreiska
Peter sili Urdu
Peterseli Indonesiska
Paseri Japanska
Pasulli Koreanska
Steinselja Isländska
Blekselleri
Apium graveolens
  • Släktenamnet Petroselium, πετροσέλινον, har hämtats från grekiska petros, πέτρος = sten, klippa + selinon, σέλινον som sägs vara ett gammalt grekiskt namn på selleri (Apium graveolens), som till utseendet är ganska lik persilja. Vad sten/klippa har med saken att göra är oklart. Emellertid kan tolkningen att selinon skulle betyda selleri vara en efterkonstruktion. I gamla grekiska texter lär det varit entydigt med vildpersilja.
  • Artepitetet crispum kommer av latin = krusig med syftning på att bladen stundom är krusiga.
  • Det svenska namnet persilja är en förvrängning av petroselium.
  • I farmakopén var benämningarna Radix Petroselini för persiljerot, och Fructus Petroselini för persiljefrö.

De lokala namnen på andra språk är liknande förvrängningar med anknytning till respektive språk.

Persilja som grönsak[redigera | redigera wikitext]

Persilja används i vissa länder mer som en grönsak än som krydda, exempelvis i det libanesiska köket och rätten tabbouleh.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under antiken ansåg man att persilja hade övernaturliga egenskaper. Under medeltiden var persiljan en medicinalväxt. Det var inte förrän på 1600-talet som persiljan blev en vanlig krydda inom matlagningen, främst då i Frankrike.[7]

Huskur[redigera | redigera wikitext]

Smärtan efter getingstick kan snabbt mildras, om stickstället gnuggas med färsk persilja.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den virtuella floran: Persilja [1] 2012-03-04.
  2. ^ USDA Food Data Central: "Parsley, fresh"
  3. ^ Spanska WP: Perejil
  4. ^ USDA Food Data Central: "Parsley, fresh"
  5. ^ Spanska WP: Perejil
  6. ^ [a b] Engelska WP: Parsley
  7. ^ ”persilja”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/persilja. Läst 7 september 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]