Pontus Fredrik De la Gardie
För militären och riksrådet, se Pontus Fredrik De la Gardie (1630–1692).
| Pontus Fredrik De la Gardie | ||
|---|---|---|
| ||
| Pontus Fredrik De la Gardie avporträtterad iklädd uniform m/1765 för Livregementet till häst samt bärandes harnesk med konung Adolf Fredriks krönta namnchiffer. På uniformsrocken syns även Svärdsordens riddartecken. Målning av Jakob Björck från ca 1768. | ||
Titlar
| ||
| Tidsperiod | ca 1740 | |
| Utnämnd av | Fredrik I | |
Ledamot av Krigskonseljen
| ||
| Tidsperiod | 1766 | |
| Utnämnd av | Adolf Fredrik | |
| Andra titlar | ledamot nr. 19 av Kungliga Musikaliska Akademien | |
| Yrke | Militär | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för | Frankrike Sverige | |
| Enhet | Royal suédois Livdrabantkåren Skånska kavalleriregementet | |
| Befäl | Östgöta kavalleriregemente Livregementet till häst | |
| Slag/krig | Österrikiska tronföljdskriget Pommerska kriget | |
| Utmärkelser | Svärdsorden En af rikets herrar | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 15 mars 1726 | |
| Död | 7 augusti 1791 (65 år) Stockholm | |
| Begravd | De la Gardies gravkor i Veckholms kyrka | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | De la Gardie | |
| Sätesgård | Sjö slott | |
| Far | Magnus Julius De la Gardie | |
| Mor | Hedvig Catharina Lillie | |
Familj
| ||
| Gift | 10 december, 1748 Stockholms slott | |
| Make/maka | Cathérine Charlotte Taube | |
| Barn | 3 barn | |
Familj 2
| ||
| Gift 2 | 4 december, 1765 | |
| Make/maka 2 | Hedvig Eva Rålamb | |
| Barn med 2 | 7 barn | |
| ||
| Pontus Fredrik De la Gardies sarkofag i Veckholms kyrka i Enköpings kommun | ||
| ||
| Vapensköld för grevliga adelsätten nummer 3 De la Gardie | ||
Pontus Fredrik De la Gardie, född 15 mars 1726, död 7 augusti 1791 i Stockholm, var en svensk greve och militär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Pontus Fredrik De la Gardie föddes 1726. Han var son till riksrådet och överstemarskalken greve Magnus Julius De la Gardie och grevinnan Hedvig Catharina Lillie. De la Gardie var kammarherre vid Kungliga majesäts hov och resten 1742 till Frankrike. Han blev 20 mars 1744 sekundkapten vid prinsens av Zweibrückens regemente i fransk tjänst och 1745 kapten vid Royal suédois. De la Gardie blev 1745 ryttmästare vid regementet Royal Allemagne och tog 1747 avsked ur fransk tjänst. Under tjänsten vid franska armén 1745–1747 bevistade han alla förefallande aktioner och belägringar.[1]
1747 återkom han till svensk tjänst och blev 25 juni 1747 korpral vid Livdrabantkåren. De la Gardue blev 22 november 1749 överstelöjtnant i armén och tog 6 januari 1753 avsked från Livdrabantkåren. Han utnämndes 13 januari 1733 tilldelades riddare av Svärdsorden och blev 19 september 1757 överstelöjtnant vid Norra Skånska kavalleriregementet. De la Gardie blev 10 maj 1758 kvartermästare vid Livdrabantkåren, 22 april 1760 överste i armén, 16 mars 1761 överste för Östgöta kavalleriregemente och 19 oktober 1762 överste vid Livregementet till häst.[1]
Han blev 24 september 1766 ledamot av tillförordnade Krigskonseljen och blev 10 augusti 1769 generalmajor. De la Gardie tilldelades 21 november 1773 kommendör av Svärdsorden och tog 11 augusti 1774 avsked från tjänsten som överste och Livregementet till häst, med generallöjtnants namn, heder och värdighet. Han blev 27 december 1778 en av rikets herrar. De la Gardie avled 1791 i Stockholm och begravdes i familjegraven i Veckholm.[1]
1749 generaladjutant, 1757 löjtnant, samt generaladjutant hos kung Adolf Fredrik. De la Gardie utnämndes till en av kronprisens Gustav Adolfs faddrar vid dennes dop den 10 november 1778 och fick vid drottningens kyrktagning den 27 december 1778 mottaga Gustav III:s faddertecken samt att han blev utnämnd till en av rikets herrar.
Han var en av Kungliga Musikaliska Akademiens stiftare och ledamot nummer 19.
Egendom
[redigera | redigera wikitext]De la gardie ägde Sjöö och Almarestäket, samt tertialgodsen Drosdow, Rochow och Gültzow i Pommern, vilka han 19 januari 1761 fick tillstånd att sälja.[1]
Familj
[redigera | redigera wikitext]De la Gardie gifte sig första gången 4 december 1748 på Stockholms slott med hovfröken grevinnan Catharina Charlotta Taube (1723–1763) hos kronprinsessan Lovisa Ulrika, dotter till riksrådet och överamiralen greve Edvard Didrik Taube och Christina Maria Falkenberg af Trystorp. De fick tillsammans barnen hovfröken Ulrika Hedvig Christina De la Gardie (1749–1788) hos drottning Sofia Magdalena, Pontus De la Gardie (1753–1753) och Amalia Charlotta De la Gardie (1757–1758).[1]
Han gifte sig andra gången 10 december 1765 med överhovmästarinnan friherrinnan Hedvig Eva De la Rålamb (1747–1816) hos änkedrottningen Sofia Magdalena, dotter till presidenten friherre Claes Gustaf Rålamb och friherrinnan Christina Sofia Sack. De fick tillsammans barnen Catharina Sofia De la Gardie (1767–1768), generalen och en av rikets herrar Jakob Gustaf De la Gardie (1768–1842), majoren Magnus Julius De la Gardie (1769–1805), Fredrik Robert De la Gardie (1770–1773), landshövdingen Axel Gabriel De la Gardie (1772–1838) och överstelöjtnanten Etienne Casimir De la Gardie (1787–1867).[1]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Riddare av Svärdsorden – 13 januari 1755
- Kommendör av Svärdsorden – 21 november 1773
- Gustav III:s faddertecken – 27 december 1778
- En av rikets herrar – 27 december 1778
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil 2, 3: Estland, Görlitz, 1930 s.57
- Gustaf Hilleström: Kungl. Musikaliska Akademien, Matrikel 1771-1971
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- adelsvapen.com, Tab 8
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 228-229. Libris 10076748. https://runeberg.org/elgenst/2/0244.html