Pyroklor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pyroklor
Pyroklor från Uganda
Kategori Oxidmineral
Dana klassificering 08.02.01.01
Strunz klassificering 04.DH.15
Kemisk formel (Na,Ca)2Nb2O6(OH,F)
Färg Svart till brun,rödbrun, rödorange
Förekomstsätt Vanligtvis oktaedrar, spritt granulat eller massiv
Kristallsystem Isometriskt - Hexoktahedralt
Tvillingbildning 111 sällsynt
Spaltning 111 otydlig, kan vara avsöndring
Brott Subconchoidalt till ojämnt, splittrigt
Hållbarhet Spröd
Hårdhet (Mohs) 5 – 5,5
Glans Glasglans till hartsartad
Ljusbrytning Isotrop, svag anomal anisotropi
Transparens Svaggenomskinligt till opak
Streckfärg Vit
Specifik vikt 4,45 – 4,90
Radioaktivitet Varabelt radioaktivt

Pyroklor är ett brunt till svart kristallint oxidmineral, som särskilt innehåller niobat och titanat av torium och cerium. Det är ofta metamikt (skador i kristallstrukturen) på grund av strålning från ingående radioaktiva ämnen. Pyroklor innehåller normalt mer än 0,05 % av naturligt förekommande uran och torium.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Pyroklor förekommer i pegmatitgångarAlnön i Sverige och på flera ställen i Norge. Det finns även i granit, pegmatit, syenit och greisen. Mineralet förekommer ofta tillsammans med nefelin och andra alkaliska mineral. Andra associerade mineral är zirkon, ägirin, apatit, perovskit och columbit.

Pyroklor beskrevs första gången 1826 i Larvik, Norge. Typlokalen är Stavern (Fredriksvärn) i Norge.[1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

De tre största producenterna av niobmalm har brytning av pyroklorfyndigheter, varav de två största i Brasilien. En stor fyndighet utnyttjas även i Quebec, Kanada.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Typlokal enligt Mindat.org [1] läst 2016-08-11


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia