Pyroklor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pyroklor
Pyroklor från Uganda
KategoriOxidmineral
Dana klassificering08.02.01.01
Strunz klassificering04.DH.15
Kemisk formel(Na,Ca)2Nb2O6(OH,F)
FärgSvart till brun,rödbrun, rödorange
FörekomstsättVanligtvis oktaedrar, spritt granulat eller massiv
KristallsystemIsometriskt - Hexoktahedralt
Tvillingbildning111 sällsynt
Spaltning111 otydlig, kan vara avsöndring
BrottSubconchoidalt till ojämnt, splittrigt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)5 – 5,5
GlansGlasglans till hartsartad
LjusbrytningIsotrop, svag anomal anisotropi
TransparensSvaggenomskinligt till opak
StreckfärgVit
Specifik vikt4,45 – 4,90
RadioaktivitetVarabelt radioaktivt

Pyroklor är ett brunt till svart kristallint oxidmineral, som särskilt innehåller niobat och titanat av torium och cerium. Det är ofta metamikt (skador i kristallstrukturen) på grund av strålning från ingående radioaktiva ämnen. Pyroklor innehåller normalt mer än 0,05 % av naturligt förekommande uran och torium.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Pyroklor förekommer i pegmatitgångarAlnön i Sverige och på flera ställen i Norge. Det finns även i granit, pegmatit, syenit och greisen. Mineralet förekommer ofta tillsammans med nefelin och andra alkaliska mineral. Andra associerade mineral är zirkon, ägirin, apatit, perovskit och columbit.

Pyroklor beskrevs första gången 1826 i Larvik, Norge. Typlokalen är Stavern (Fredriksvärn) i Norge.[1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

De tre största producenterna av niobmalm har brytning av pyroklorfyndigheter, varav de två största i Brasilien. En stor fyndighet utnyttjas även i Quebec, Kanada.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Typlokal enligt Mindat.org [1] läst 2016-08-11


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia