Rödvattnet, Värmland
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Arvika kommun |
| Landskap | Värmland |
| Socken | Glava socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 59°27′17″N 12°32′05″Ö / 59.45466°N 12.53467°Ö |
| SWEREF 99 TM | 6593270, 360254 |
  Rödvattnet
| |
| Mått | |
| Areal | 0,262 km² [1] |
| Höjd | 214,7 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 2,45 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Göta älvs huvudavrinningsområde (108000) |
| VattendragsID (VDRID) | 659878-131554 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} God |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Ja |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Källa | VISS (SE659764-131492) |
| Övrigt | |
| SjöID | 659764-131492 |
| ID vattenförekomst | SE659764-131492 |
| Vattenytans ID (VYID) | 659725-131456 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Västerhavet (SE5) |
| Natura 2000 | Rödvattnet-Majendal (SE0610133)[3] |
| Limnisk ekoregion | Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavets avrinningsområde, under 200 m ö.h. |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 659713-131468 |
| Namn | Utloppet av Rödvattnet |
| Areal | 1,43 km² |
| Vattenytor | 0,2625 km² |
| Sjöprocent | 18,36 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 1,43 km² |
| Biflödesordning | 4 |
| VattendragsID (VDRID) | 659878-131554 |
| Avstånd till havet | 268 km |
| Medelhöjd | 241 m ö.h. |
| Område nedströms | 659826-131530 |
| Källor | [4][5][6] |
Rödvattnet är en sjö i Arvika kommun i Värmland och ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,262 kvadratkilometer och ligger 214,7 meter över havet. Rödvattnet ligger i Rödvattnet-Majendal Natura 2000-område.[3] Vid provfiske har abborre, elritsa, röding och öring fångats i sjön.[7]
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Rödvattnet ingår i det delavrinningsområde (659713-131468) som SMHI kallar för Utloppet av Rödvattnet. Medelhöjden är 241 meter över havet och ytan är 1,43 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Vattendraget som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 268 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (82 procent). Avrinningsområdet har 0,26 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 18,3 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Rödvattnet på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |