Serbiska republiken Krajina

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Serbiska republiken Krajina
serbiska: Република Српска Крајина
Republika Srpska Krajina

1991–1995
Flagga Vapen
RSK:s största utbredning (i rött).
RSK:s största utbredning (i rött).
Huvudstad Knin
Språk serbiska
Religion grekisk-ortodox kristendom
Statsskick republik
Bildades 1991
 – bildades genom erövring
 – bildades ur Kroatien
Upphörde 1995
 – upphörde genom (åter)erövring
 – uppgick i Kroatien

Serbiska republiken Krajina, (serbiska: Република Српска Крајина, Republika Srpska Krajina, förkortat RSK) var en icke internationellt erkänd serbisk republik. Den existerade under krigsåren 1991-1995 på territorium som idag utgör delar av Kroatien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Krajina, som betyder gränslandkroatiska och serbiska, utgjorde i flera hundra år gränslandet mellan det katolska Habsburgska riket och det islamska Osmanska riket. Efter att den osmanska erövringen av Wien misslyckats 1683 led den osmanska armén stora förluster och tvingades vid freden 1699 återlämna Ungern och Kroatien. Områdena gränsade således direkt till Bosnien-Hercegovina och Serbien som fortfarande stod under osmanskt styre. Stora utflyttningar följde sedan av serber från Serbien (däribland Kosovo och Sandžak), som flydde från den osmanska ockupationen. I serbisk historia kallas denna massiva utflyttning som ägde rum mellan 1683 och 1699 för Den stora serbiska folkvandringen (Velika seoba Srba). Serberna erbjöds av de habsburgska regenterna av Österrike att slå sig ner i dessa gränsområden och arbeta som försvarare av gränserna.

Dessa emigrerande serber var dock ej de första serberna som levde i det som idag utgör Kroatien. De serbiska klostren Krupa och Krka som byggdes 1317 respektive 1345, vittnar om att serber levde i dessa områden redan på medeltiden. Några andra serbiska kloster som byggdes innan den stora folkvandringen är Dragović (1395), Lepavina (1550) och Gomirje (1600).

Vojna Krajina eller Militärgränsen utgjorde en båge runt Bosnien och in i Vojvodina (idag en autonom provins i norra Serbien). Enligt 1840 års folkräkning inom Österrike-Ungern registrerades 504 179 serber inom Kroatien, vilket utgjorde 32% av den totala befolkningen. Militärgränsen upplöstes redan under 1800-talet och efter första världskriget blev Kroatien en del av kungariket Jugoslavien.

Serbiska republiken Krajina (1991–1995)[redigera | redigera wikitext]

RSK etablerades 1991 av kroatienserber, med hjälp av den jugoslaviska armén JNA. De till en början militärt överlägsna serberna bedrev etnisk rensning och runt 100 000 kroater och ickeserber fördrevs från området. De flesta kroater sökte sig till andra icke-ockuperade områden i Kroatien. De kroatienserbiska ledarna Milan Martić och Milan Babić dömdes sedermera av den Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten för sin inblandning i den etniska rensningen av området. RSK:s huvudstad var Knin i Dalmatien, vars kroatiska befolkning redan 1991 var tvungna att fly. RSK tog kontrollen över stora delar av Dalmatien och Slavonien, och hårda strider följde under 1991 och 1992 mellan kroatienserber och JNA på ena sidan och kroater på den andra. Efter 1992 placerades fredsbevarande FN-styrkor i området och stridigheterna avmattades.

Upplösning och efterspel (1995–)[redigera | redigera wikitext]

Sedan flera medlingsförsök hade misslyckats inledde kroaterna Operation Storm i augusti 1995. I och med operationen återtog kroaterna merparten av området och RSK upplöstes. Under de år som striderna låg nere (1992-1995) försvagades RSK ställning genom blockaden och bristen på nytillförseln av bland annat krigsmedel. Kroatien kunde däremot återhämta sig från inledningen i kriget och framgångsrikt genomdriva operationen. Tidigare samma år hade dessutom Operation Blixt genomförts från kroatisk sida, där man lyckats återta den västra delen av Slavonien. Genom Operation Storm lyckades den kroatiska armén återerövra stora områden som var hållna av kroatienserberna. I samband med Operation Storm flydde den serbiska befolkningen från RSK.[källa behövs] Ungefär 200 000-250 000 serber fick lämna sina hem och fly till utlandet, främst Serbien.

Tre kroatiska generaler, däribland Ante Gotovina, ställdes inför rätta av den Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, anklagade för att ha planerat och utfört etnisk rensning under kriget. De tre kom att försättas på fri fot sedan rätten funnit dem oskyldiga på alla åtalspunkter.[1]

Sedan merparten av RSK återtagits av de kroatiska regeringsstyrkorna återstod den östra delen i Slavonien under RSK:s kontroll fram tills fredslutet. Vid freden genom Daytonavtalet samma år bestämdes att även de resterande territorierna i östra Slavonien skulle tillfalla Kroatien. Dessa förblev dock under FN:s kontroll fram till 1998. Sedan 2006 finns det en exilregering för Republika Srpska Krajina i Belgrad.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Serbbefolkade områden i Kroatien enligt folkräkningen 1981

Enligt 1991 års folkräkning hade Krajina området en etnisk befolkning bestående av 245 800 (59,7%) serber, 168 000 (30,2%) kroater och 55 900 (10,1%) tillhörde en annan etnicitet.

Vid samma folkräkning uppgick den totala serbiska befolkningen i Kroatien till 581 663 (12,2%). Andelen torde dock ha legat runt ungefär 650 000 kroatienserber då de flesta av de 106 041 som registrerade sig som jugoslaver tidigare registrerat sig som serber. Vid folkräkningen 1971 hade Kroatien 626 789 registrerade serber.

Idag har Kroatien en serbisk befolkning på cirka 20000 (4,5%). Olika beräkningar har gjorts att cirka 150 000 kroatienserber flydde till Republika Srpska i Bosnien-Hercegovina medan mellan 150 000 och 400 000 flydde till Serbien och Montenegro. En tredje grupp på runt 100 000 flydde till andra länder runt om i världen.

År 2006 hade en tredjedel av de fördrivna serberna återvänt, medan majoriteten fortfarande levde kvar i andra länder.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Guardian
  2. ^ ”Integration av återvändande serber”. B92. 2006. http://www.b92.net/eng/news/in_focus.php?id=111.