Realsocialism

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med socialrealism eller socialistisk realism som är estetiska konstbegrepp.

Realsocialism, även reellt existerande socialism[1] eller utvecklad socialism (ryska: реальный социализм or развитой социализм),[2] var ett ideologiskt slagord som fick en allmän spridning under Bresjnevs tid, främst i Östblocket och Sovjetunionen.[3] Termen realsocialism användes i praktiken för skilja den från abstrakt, teoretisk socialism.[4]

Begreppet anspelade på den typ av sovjetekonomisk planering som infördes i Östblocket vid den här tiden.[3] Från 1960-talet och framåt gjorde länder som Polen, Östtyskland, Ungern, Tjeckoslovakien och Jugoslavien anspråk på att deras respektive politik var vad som ansågs vara reellt lönsam, kopplat till respektive lands produktionsnivå, även om den förda politiken i sig kanske inte var strikt i enlighet med ett marxistiskt produktionssätt.

Begreppet realsocialism anspelade på ett framtida, högutvecklat socialistiskt system. Den släpande tillväxten och bristfälliga levnadsstandarden, jämfört med västliga ekonomier, gjorde emellertid att begreppet realsocialism i de berörda länderna inom Comecon gradvis kom att uppfattas som oärligt och orealistiskt. De styrande kommunistpartierna hävdade att realsocialism egentligen var så kallad nomenklatursocialism, det vill säga socialism på det sätt som den egentligen skulle vara. Begreppets användning, jämfört med den enskilde medborgarens uppfattning om sina levnadsförhållanden, ledde dock till att termen inte bara fick en negativ innebörd, utan även en sarkastisk betydelse. Under östblockets sista år, särskilt efter Sovjetunionens upplösning, kom begreppet i praktiken bara att vara en beskrivning av Sovjetkommunismen.[note 1]

De länder som idag styrs av statsbärande kommunistpartier och därmed betecknas som realsocialistiska är Kina, Kuba, Laos, Nordkorea och Vietnam. Vissa andra länder styrs också av kommunistpartier, men utan att kommunistpartiet är statsbärande, till exempel Mongoliet där Mongoliska folkets revolutionära parti sitter i regeringsställning i en parlamentarisk västerländsk demokrati.

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket realsocialism eller den reellt existerande socialismen myntades av Rudolf Bahro på 1970-talet för att särskilja utopisk socialism från den socialism som praktiserades. Rent konkret syftar innebörden på den politik som fördes i socialismens eller kommunismens namn. Nordkorea som haft Juche som statsbärande ideologi sedan 1977 har uttalat en målsättning som påstås leda till det kommunistiska samhället, och är därför att beteckna som en realsocialistisk stat, även om de till skillnad från de flesta övriga realsocialistiska stater inte har marxism-leninism som ideologi. Med andra ord används begrepp om samtliga förekomster i historien av statsbildningar som sade sig bygga på socialistiska och kommunistiska idéer och är direkt utbytbar mot massmedias kommunistisk stat även om den senare benämningen är direkt missvisande.

Mening[redigera | redigera wikitext]

En realsocialism, eller benämningen "kommuniststat" som ofta används som synonym, behöver inte ha någonting med Marx kommunistiska teorier att göra, mer än själva namnet på den ideologi det statsbärande partiet säger sig ha. Leninister och trotskister i icke-realsocialistiska stater har ofta gett ett stöd till flera av dessa stater medan andra kommunister i icke-realsocialistiska stater tagit avstånd från dem och ibland till och med tagit upp vapen mot dem. Exempel på händelser där kommunister deltagit i kampen mot realsocialistiska stater är upproren i Östeuropa, främst då Ungernrevolten 1956 som av många kommunister och anarkister hyllas som ett proletärt rådsuppror, samtidigt som från andra grupperingar betonar man det som ett uppror mot både mot kommunismen[5] och den sovjetiska ockupationen, dels mot diktaturen och dels mot kapitalismen som sådan.[6]

Samhällsform[redigera | redigera wikitext]

Medborgerliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Medborgerliga och mänskliga rättigheter var inskrivna i de dokument som visades upp för andra länder men respekterades inte.[7]

Censur av film, böcker och press har genomsyrat realsocialistiska stater, och polis och säkerhetstjänst har haft långtgående befogenheter att bekämpa inre opposition. Somliga åtgärder har kunnat ostraffat bryta mot landets författning. Polisens arbete har oftast berott på strömningarna inom partiet. Fram till 1950-talet förekom skenprocesser inom DDR (Östtyskland), helt utan laglig grund, och därför kallades ofta realsocialistiska stater polisstater av omvärlden.

Samhällsbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Kommunistpartiet eller andra lojala partier har skrivits in i författningen. Således blev deras ställning säkrad och omöjlig att rubba genom allmänna val. I DDR var exempelvis den inbördes fördelningen av mandaten mellan partierna förutbestämd och väljaren hade valet att acceptera personen eller ej. Detta har medfört att realsocialistiska stater motsatt sig den västerländska definitionen av demokrati. De flesta realsocialistiska stater har haft starka ungdomsorganisationer underordnade partiet. Liknande grupperingar, så kallade fackliga centralorganisationer, återfinns inom samtliga delar av samhället.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kommentar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ För en utvecklad definition och beskrivning av begreppet realsocialism, se:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Victor Sebestyen (2010). Revolution 1989: The Fall of the Soviet Empire. ISBN 978-0-7538-2709-3. 
  2. ^ ”Brezhnev on the Theory of Developed Socialism”. Macalester College. 2 September 2015. http://soviethistory.msu.edu/1980-2/our-little-father/our-little-father-texts/brezhnev-on-the-theory-of-developed-socialism/. 
  3. ^ [a b] Socjalizm Realny (Real Socialism) Encyklopedia Interia. Mall:In lang Läst 22 november 2013
  4. ^ Monthly Review 212: The Contradictions of “Real Socialism”: The Conductor and the Conducted, läst 2 januari 2022
  5. ^ Sebestyen, Victor (2006). Ungernrevolten 1956. Tolv dagar som skakade världen. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4612-8 , se även Ungernrevolten
  6. ^ Anderson, Andy (1975). Ungern 56: Den beväpnade sanningen. Göteborg: Arbetarpress. ISBN 91-85432-00-8 
  7. ^ ”OHCHR |”. www.ohchr.org. https://www.ohchr.org/EN/UDHR/Pages/Language.aspx?LangID=swd. Läst 22 oktober 2019. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Översättning[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.