Jämlikhet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För novellsamlingen med samma namn, se Jämlikhet: noveller.
Jämlikhet
Svenska Fotbollförbundet låter spelare visa en banderoll i samband med en match i Damallsvenskan 2015.

Jämlikhet eller social jämlikhet är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda. Den minsta omfattningen av begreppet jämlikhet är att alla människor har lika rättigheter enligt lagen, exempelvis säkerhet (skydd mot faror, brott och skador), rösträtt, yttrandefrihet och mötesfrihet, rätt till egendom och ta del av samhällets service och den gemensamma produktionen av bland annat välfärdstjänster. Jämlikheten omfattar därför även ekonomisk jämlikhet, det vill säga lika tillgång till exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård och socialförsäkringar. Jämlikhet innebär också lika möjligheter och skyldigheter, vilka omfattar samhället i sin helhet.

Lagen[redigera | redigera wikitext]

Jämlikhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, klasstillhörighet och status, åsikt, funktionsnedsättning, kön etc. Trakasserier och diskriminering på grund av olikheter är därför inte accepterat och i de flesta fall straffbelagt.

Likhet inför lagen innebär att lagen gäller för alla medborgare. Alla skall vara lika inför bestämmelserna i lagen om vad som gäller för individens handlingar i olika situationer och för individens rättigheter etc. Jämlikhet enligt den liberala traditionen är alltså individbaserad och villkorlig och jämlikhet enligt den socialistiska traditionen är kollektiv och gäller idealt lika för alla i samhället. Jämlikhet kan även inbegripa ekonomisk jämlikhet, det vill säga jämlika löner och arbetsvillkor.

Bestämmelser, som kan få konsekvenser för enskilda individer, ska vara klart definierade i lagen och ha skälig och objektiv grund.

Skillnaden i definition mellan jämlikhet och jämställdhet[redigera | redigera wikitext]

Det är skillnad på jämlikhet och jämställdhet. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen, medan jämlikhet kan syfta på vilka grupper eller individer som helst.

Martin Luther King & jämlikhet[redigera | redigera wikitext]

Martin Luther King kämpade länge för jämlikhet och framför allt för svartas rätt i samhället. Då King stred för detta, så rådde det en stor separation mellan svarta och vita. Svarta fick inte sitta på samma säten som vita i bussarna, de fick inte dricka från samma vattenkranar, de fick inte gå i skolan med de vita barnen och inte äta på samma restauranger.(http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/martin-luther-king)

Martin Luther King var en afroamerikansk baptistpastor som även var ledare för medborgarrättsrörelsen som kom till på mitten av 50-talet. (http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/martin-luther-king). King deltog i bussbojkottar, "sit-ins" på olika restauranger för att bryta lunchsegregeringen, demonstrationer och frihetsmarscher. Han arresterades ett antal gånger för sin kamp mot ett jämlikare samhälle.

Våren 1963 utfördes en massdemonstration i Birmingham. De vita poliserna var kända för sitt våldsamma uppförande vid sådana tillfällen och framför allt när det handlade om integration. Sjutton kyrkor och hem till personer som var involverade i medborgarrättsrörelsen hade bombats sönder. Om King och hans kollegor skulle lyckas i Birmingham så skulle de bryta segregationen i hela USA, menade dem. Demonstranterna arresterades en efter en. (http://martinlutherking.se/om-martin-luther-king/)

Samma år den 28 augusti håller King sitt berömda tal, "I have a dream" i Washington D.C. "I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character. I have a dream today!" På plats var det flera tusen människor som kom för att lyssna på hans ord. (http://www.americanrhetoric.com/speeches/mlkihaveadream.htm)

Vintern 1965 pågick en marsch från Selma till Montgomery, ledd av Martin Luther King. 50 000 människor vandrade i fyra dagar för svartas rösträtt.

Den 3 april 1968 håller King sitt sista tal och dagen därpå skjuts han ihjäl på ett hotell i Memphis, han blev 39 år gammal. (http://martinlutherking.se/om-martin-luther-king/)

Hans arbete medförde att diskrimineringen avskaffades i USA genom att nya lagar stiftades. Även kom svartas inflytande i politiken att öka kraftigt.

Idag

Svarta har idag betydligt mycket mer rättigheter i USA. År 2008 valdes Barack Obama som den första svarta presidenten i USA.(http://www.dn.se/nyheter/varlden/lang-kamp-for-svartas-rattigheter/) Det visar på vilken stor utveckling USA har gjort vad det gäller svartas rättigheter.

Trots allt pågår det debatter om till exempel den ökande segregationen i amerikanska skolor. Att det finns ett problem än idag att vita och svarta segregerar sig.(http://www.dn.se/nyheter/varlden/segregationen-okar-i-usas-skolor-och-mest-i-new-york/)


Se även[redigera | redigera wikitext]