Första franska republiken
| Franska republiken | |||||
| République française (franska) | |||||
| 1792–1804 | |||||
| |||||
| Valspråk | Liberté, égalité, fraternité, ou la mort! | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nationalsång | La Marseillaise | ||||
 | |||||
| Huvudstad | Paris 48°51′N 2°21′Ö / 48.850°N 2.350°Ö | ||||
| Språk | Franska | ||||
| Statsskick | republik | ||||
| Sista förste konsul | Napoleon Bonaparte | ||||
| Bildades | 21 september 1792 | ||||
| – bildades genom | Ludvig XVI störtas | ||||
| Upphörde | 18 maj 1804 | ||||
| – upphörde genom | Napoleon Bonaparte utsedd till Kejsare | ||||
| Areal | 616700 km² (1800) | ||||
| Folkmängd | 29361000 (1801) | ||||
| Valuta | Fransk franc (FRF) | ||||
| |||||
| Idag del av |  Frankrike | ||||
| Frankrikes historia | |
  Denna artikel är en del av en serie | |
| Tidsaxel | |
|---|---|
| Gallien (–486) | |
| Frankerriket (tidigt 400-tal–483) | |
| Frankrike under medeltiden (486–1453) | |
| Hundraårskriget (1337–1453) | |
| Tidigmoderna Frankrike (1453–1789) | |
| Franska revolutionen (1789–1799) | |
| Första republiken (1792–1804) | |
| Första kejsardömet (1804–1814) | |
| Bourbonska restaurationen (1814–1830) | |
| Julimonarkin (1830–1848) | |
| Andra republiken (1848–1852) | |
| Andra kejsardömet (1852–1870) | |
| Tredje republiken (1870–1940) | |
| Vichyregimen (1940–1944) | |
| Frankrikes provisoriska regering (1944–1946) | |
| Fjärde republiken (1946–58) | |
| Femte republiken (1958–) |
Som en följd av den franska revolutionen och det därpå följande avskaffandet av monarkin, utropades den första republiken av det franska folket 22 september 1792.[1] Det var den första större europeiska nationen på många sekler som övergick från monarki till republik och innebar det första steget i utvecklingen mot ett Europa bestående i första hand av liberala demokratier.
Den första republiken varade till 1804, då republikens förste konsul Napoleon Bonaparte utropade sig till kejsare.
Konstitutionellt kan republiken uppdelas i:
Emellertid har många enskilda händelser – septembermorden, slaget vid Valmy, skräckväldet – och viktiga grupperingar – jakobinerna, hébertisterna, haft en sådan betydelse under perioden att dessa offentliga institutioner periodvis haft en underordnad roll.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hanson, Paul R. (2004). Historical Dictionary of the French Revolution. Lanham, MD: Scarecrow Press. ISBN 9780810850521.
