Rhinopoma microphyllum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rhinopoma microphyllum
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Rhinopoma microphyllum.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Fladdermöss
Chiroptera
Familj Rhinopomatidae
Släkte Klaffnäsor
Rhinopoma
Art Rhinopoma microphyllum
Vetenskapligt namn
§ Rhinopoma microphyllum
Auktor (Brünnich, 1782)
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med


Rhinopoma microphyllum[2][3] är en fladdermusart som först beskrevs av Morten Thrane Brünnich 1782. Rhinopoma microphyllum ingår i släktet klaffnäsor, och familjen Rhinopomatidae.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fyra underarter.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 59 till 90 mm och har en ungefär lika lång svans. Vingspannen är 170 till 250 mm och vikten varierar under den aktiva tiden (våren till hösten) mellan 6 och 14 g. Den mjuka pälsen har på ovansidan en gråbrun till mörkbrun färg och undersidan är allmänt ljusare. Hos Rhinopoma microphyllum är huvudet, bakre delen av buken och stjärten naken. Liksom hos andra klaffnäsor liknar näsans öppningar smala springor. De stora öronen är på hjässan sammanlänkade med en hudremsa.[6]

Med lagrad fett väger hanar före vintern 40 till 45 g och honor ungefär 10 g mindre.[7]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Denna fladdermus har en större population i Sahelzonen i Afrika. Väster och öster om Sahara sträcker sig utbredningsområdet längre norrut till Marocko respektive Egypten, södra Syrien och Irak (även västra Arabiska halvön). En annan population förekommer i Asien från Afghanistan över Pakistan till Indien. Dessutom är olika fynd från Sydostasien dokumenterade (Bangladesh, Thailand, Sumatra) som indikerar att arten är vanlig där. Den vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 1200 meter över havet. Rhinopoma microphyllum lever i torra områden där nederbörden är mindre eller lika 300 mm per år. Växtligheten är allmänt glest fördelad i utbredningsområdet.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna vilar främst i grottor och bildar där stora kolonier med några tusen medlemmar. En koloni i Mesopotamien bildades året 2005 av 20 000 individer. Andra viloplatser är bergssprickor, gruvor, tunnlar och byggnader (bland annat i Egyptens pyramider[6]). Före den kalla årstiden lagras fett i kroppen.[1]

Arten håller enligt IUCN ingen vinterdvala.[1] Däremot beskriver en studie från Israel en koloni som vilade mellan oktober och februari på ett sätt som liknar vinterdvala. Individernas ämnesomsättning och andning (bara en gång under 15 till 30 minuter) var nedsatt. Å andra sidan var deras kroppstemperatur nästan lika som hos vakna djur på grund av att lufttemperaturen i grottan var 36 °C.[8]

Rhinopoma microphyllum jagar flygande insekter som skalbaggar och flygande myror. I norra delar av utbredningsområdet sker parningen under våren. Efter cirka 18 veckor dräktighet föds i juni eller juli en enda unge. Den diar sin mor 6 till 8 veckor. Under andra levnadsåret blir ungen könsmogen.[6]

När arten störs under vilotider viftar den med den fristående svansen som inte är omsluten av flygmembranen. Ungefär 2,5 till 2 timmar innan den börjar jaga är den vaken och nervös.[7]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] 2008 Rhinopoma microphyllum Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Rhinopoma microphyllum
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (16 juli 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/rhinopoma+microphyllum/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c] Dr Francis Gilbert (24 augusti 2010). ”Greater mouse-tailed bat”. ARKive. http://www.arkive.org/greater-mouse-tailed-bat/rhinopoma-microphyllum/. Läst 7 januari 2016. 
  7. ^ [a b] Schlitter & Qumsiyeh (27 december 1996). Rhinopoma microphyllum (på engelska). Mammalian Species #542. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/msi/pdf/i0076-3519-542-01-0001.pdf. Läst 7 januari 2016. 
  8. ^ Eran Levin, Brit Plotnik, Eran Amichai, Luzie J. Braulke, Shmulik Landau, Yoram Yom-Tov, Noga Kronfeld-Schor (April 2015). ”Subtropical mouse-tailed bats use geothermally heated caves for winter hibernation”. Royal Society of London 282 (1804). doi:10.1098/rspb.2014.2781. http://www.sciguru.org/newsitem/18645/bat-species-first-mammal-found-hibernating-constant-warm-temperatures. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]