Rikskrets

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tysk-romerska riket på början av 1500-talet.
  Burgundiska kretsen
  Nederrhensk-westfaliska kretsen
  Nedersachsiska kretsen
  Översachsiska kretsen
  Frankiska kretsen
  Kurrhenska kretsen
  Överrhenska kretsen
  Schwabiska kretsen
  Bayerska kretsen
  Österrikiska kretsen
  Kretsfria territorier

En rikskrets[1] (latin: Circulus imperii; tyska: Reichskreis) var en regional gruppering av territorier i Tysk-romerska riket ämnad för organiserandet av gemensamt försvar, skatteindrivning samt representation i Rikskammarrätten och kejserliga riksdagen. Systemet skapades i och med 1495 års riksreform under kejsar Maximilian I för att åstadkomma effektivare förvaltning av riket.

Varje rikskrets hade en egen regional församling, kretsdagen, där alla ingående staters ständer var representerade.[2]

Uppdelning[redigera | redigera wikitext]

Efter riksreformen i slutet av 1400-talet fastställde en kejserlig riksdag i Augsburg år 1500 sex rikskretsar. Ursprungligen fick dessa kretsar enbart siffror men gavs senare namn efter sin geografiska indelning. De ursprungliga sex rikskretsarna var:

Ursprungligen lämnades huset Habsburgs och kurfurstarnas länder utanför uppdelningen men en riksdag år 1512 inkluderade flera av dessa territorier i fyra nya rikskretsar, så att det totala antalet uppgick till 10:

Exkluderade områden[redigera | redigera wikitext]

Territorier i Tysk-romerska riket som inte omfattades av uppdelningen i rikskretsar var:

Kretsarnas sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Tysk-romerska rikets rikskretsar hade inte kontinuerlig storlek och inflytande utan förändrades över tid allteftersom rikets olika furstendömen förändrades. Flera av kretsarna bestod av en dominerande och ett antal mindre stater, t.ex. bestod Burgundiska kretsen år 1532 av det dominerande Hertigdömet Burgund samt fyra mindre grevskap. Då furstehus tog över tidigare självständiga staters rättigheter kunde de bli representerade i flera kretsar samtidigt. Exempelvis var från år 1614 huset Hohenzollern, med sin bas i Markgrevskapet Brandenburg i Överrhenska kretsen, också i Westfaliska kretsen genom det övertagna Hertigdömet Kleve.[4]

Med tiden blev ett antal icke-tyska furstar representerade i olika rikskretsar: Som hertig av Holstein var kungen av Danmark ledamot i den nedersachsiska kretsdagen.[5] Efter trettioåriga kriget företräddes kungen av Sverige i Översachsiska kretsen genom Svenska Pommern och Nedersachsiska kretsen genom Bremen-Verden.

När Förenade Nederländerna blev en självständig republik 1581 och efter freden i Nijmegen år 1678 gick stora områden i väster förlorade vilket påverkade de drabbade kretsarnas utformning markant. Därefter dröjde det till franska revolutionskrigen och Napoleonkrigen innan lika stora förändringar av kretsarna skedde. Under 1790-talet förlorade Överrhenska kretsen ständigt territorier till Franska republiken och 1806 försvann uppdelningen av de tyska furstendömena i rikskretsar då Napoleon Bonapartes skapande av Rhenförbundet direkt ledde till Tysk-romerska rikets upplösning.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Akademiens Ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/215/23.html#RIKS-KRETS
  2. ^ http://svenskuppslagsbok.se/tag/riket/page/2/
  3. ^ http://runeberg.org/nfcn/0036.html
  4. ^ http://runeberg.org/nfag/0754.html
  5. ^ http://runeberg.org/sverhist/4/0249.html