Hertigdömet Milano

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hertigdömet Milano
Italienska: Ducato di Milano
Lydstat till Tysk-romerska riket

13951797
Flagga Vapen
Hertigdömet Milano år 1400, när det var som störst.
Hertigdömet Milano år 1400, när det var som störst.
Huvudstad Milano
Största stad Milano
Språk Italienska, Lombardiska, Latin
Religion Romersk-katolsk kristendom
Statsskick Furstendöme
Bildades 11 maj 1395
 – bildades genom Att släkten Visconti köpte ett diplom
Upphörde 17 oktober 1797
 – upphörde genom Napoleonkrigen
 – uppgick i Transpadanska republiken
Areal 28 300 km² (Ca år 1475)
Folkmängd 750 000 (Ca år 1600)
Valuta Lira, Soldo, Melanesisk Scudo
Dukat från hertigdömet Milano, präglat 1783.

Hertigdömet Milano var en delstat till Tysk-romerska riket i norra Italien. Delstaten skapades 1395, då det ingick 26 städer och landsbygd i mitten av Poslätten öster om kullarna i Monferrato. Under stora delen av delstatens existens, så var man inklämda mellan Savojen i väster, Venedig i öster, Schweiz i norr och skild från Medelhavet med Genua i söder. Hertigdömet flyttades år 1714 från Spanien till Österrike vid Freden i Baden efter Spanska tronföljdskriget. Hertigdömet var i österrikisk ägo till 1796 då en fransk armé under Napoleon Bonaparte erövrade området, och hertigdömet upphörde existera ett år senare efter Freden i Campo FormioÖsterrike överlät hertigdömet till den nya Cisalpinska republiken.

Efter Wienkongressen 1815 så restaurerade många stater som Napoleon erövrat, men inte Hertigdömet Milano. Istället blev det en del av Kungariket Lombardiet-Venetien som styrdes av Österrikes kejsare. År 1859 överläts Lombardiet-Venetien till Kungariket Sardinien som senare 1861 skulle bilda Italien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Provinser i grönt som utgjorde Hertigdömet Milano år 1402.

Huset Visconti hade härskat över Milano sedan 1277 de året då Ottone Visconti besegrade Napoleone della Torre. Hertigdömet Milano blev en del av Tysk-romerska riket den 1 maj 1395, då Gian Galeazzo Visconti som var herre av Milano köpt en diplom för 100 000 floriner från Kung Wencel IV. Det var denna examen som gjorde Visconti till Hertig av Milano och Greve av Pavia. Vid starten av hertigdömet fanns det 26 städer som sträckte sig från kullarna i Monferrato till lagunerna i Venedig, och omfattade alla de tidigare städerna i Lombardiska statsförbundet. Milano blev därmed en av dom fem stora delstaterna på den italienska halvön under 1400-talet.

När den sista hertigen av huset Visconti, Filippo Maria Visconti dog 1447, bildades den kortlivade Republiken Ambrosien, men hertigdömet restaurerades redan 1450 i huset Sforza från Francesco I Sforza gift sig med Filippo Marias oäkta dotter Bianca Maria, tog Milano och förklarade sig hertigen, trots att hertigen av Orléans hade arvsrätt till hertigdömet.

Franska styret[redigera | redigera wikitext]

Hertigdömets gränser 1494.

År 1498 blev hertigen av Orléans kung av Frankrike den så kallade Ludvig XII, och han försökte gottgöra sina fars anspråk på Milano. Han invaderade delstaten 1499 och störtade Ludovico Sforza. Fransmännen styrde hertigdömet till 1512 då de avhystes av Schweiz, som satte Ludovicos son Massimiliano på tronen. Massimilianos regeringstid varade inte särskilt länge. Fransmännen, nu under Frans I invaderade igen området 1515 och vidhöll sin kontroll vid Slaget vid Marignano. Fransmännen tog Massimiliano som sin fånge. Fransmännen blev återigen utdrivna, denna gång av österrikarna som satte Massimilianos yngre bror Francesco II Sforza på tronen.

Efter det franska nederlaget i Pavia 1525 som gjorde att Karl V dominerade i Italien, och Francesco anslöt sig till Förbundet Cognac mot kejsaren tillsammans med Venedig, Florens, Kyrkostaten och Frankrike. Det ledde snabbt till att han blev utdriven ur Milano av kejserliga styrkor, men lyckas behålla andra städer i riket, och kom tillbaka till Milano efter Freden i Cambrai år 1529.

År 1535 dör Francesco utan arvingar och frågan om successionen uppstår igen, och både kejsaren och kungen av Frankrike hävdar att dom ska ha hertigdömet som bara leder till mer krig. Hertigdömet Parma bildas 1545 av hertigdömet Milano söder om floden Po, som förläning för Paulus III oäkta son Pierluigi Farnese centrerad vid staden Parma.

Kejsaren erhöll hela hertigdömet och gav det sedan till sin son Filip II av Spanien. Innehavet av hertigdömet erkändes slutligen av Frankrike i Föredraget Cateau-Cambrésis år 1559.

Spanska styret[redigera | redigera wikitext]

Hertigdömet Milano blev kvar i spansk ägo tills Spanska tronföljdskriget (1701-1714), då österrikarna invaderade hertigdömet 1701. Freden i Baden år 1714 överlät Milano från Spanien till Österrike.

Österrikiska styret och Cisalpinska republiken[redigera | redigera wikitext]

Hertigdömet var kvar hos Österrike till 1796 då det invaderades av franska armén under Napoleon Bonaparte. Hertigdömet avträddes från Österrike i Freden i Campo Formio 1797, och bildade den centrala delen av den nya Cisalpinska republiken. Efter Napoleons nederlag, baserat på de beslut som fattades den 9 juni 1815Wienkongressen, återuppstod inte Hertigdömet Milano. Hertigdömet blev istället en del av Kungariket Lombardiet-Venetien, en beståndsdel av det österrikiska väldet med Österrikes kejsare som sin kung. Lombardiet-Venetien upphörde helt 1866 då det annekterades till Kungariket Italien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Duchy of Milan, 2016-01-25.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från italienskspråkiga Wikipedia, Ducato di Milano, 2016-01-25.