Hoppa till innehållet

Robert Conquest

Från Wikipedia
Robert Conquest
Född15 juli 1917[1][2][3]
Great Malvern, Worcestershire, Storbritannien
Död3 augusti 2015[4][2][3] (98 år)
Stanford, Kalifornien, USA
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland, Storbritannien och USA
Utbildad vidMagdalen College
Winchester College
Joseph Fourier-universitetet
University College London
UCL School of Slavonic and East European Studies
SysselsättningHistoriker[5], poet, författare[5], redaktör[5]
ArbetsgivareColumbia University
Noterbara verkDen stora terrorn (bok)
Utmärkelser
Jefferson Lecture (1993)
Ukrainas nationalpris Sjevtjenko (1994)
Michael Braude Award for Light Verse (1997)
Femte klass av Jaroslav den vises orden (2000)
Dan David-priset (2012)
Kommendörskors av Republiken Polens förtjänstorden
Companion av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden
Officer av Brittiska imperieorden
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Fellow of the Royal Society of Literature
Presidentens frihetsmedalj
Antonovytjstiftelsens pris
Fellow of the British Academy
Redigera Wikidata

George Robert Ackworth Conquest, född 15 juli 1917 i Great Malvern, Worcestershire, död 3 augusti 2015 i Stanford, Kalifornien, var en brittisk historiker, poet och författare.

Conquest blev en av de mest kända författarna som behandlar Sovjetunionen i och med att han år 1968 publicerade en analys av Stalins utrensningar under 1930-talet i boken Den stora terrorn (The Great Terror).

Conquest har också fäst uppmärksamhet på Holodomor, den organiserade svältkatastrofen i 1930-talets Ukraina. Vissa forskare har pekat ut hans siffror och skildringar av Sovjetunionen som överdrivna. I Den stora terrorn anges dock många tillförlitliga källor, även om antalet offer anges svepande. Det antal offer som Conquest anger, cirka 12 miljoner sammanlagt, är idag i huvudsak accepterat bland seriösa forskare.

Han har också skrivit en monografi över mordet på Sergej Kirov, vilket utlöste Moskvaprocesserna. Han uppges ha myntat begreppet hesperofobi[6], som syftar på fruktan för, eller hat mot, västvärlden (av grekiska ‘έσπερος (hesperos), "västern", och φόβος (phobos), "fruktan").

Conquest var själv medlem av kommunistpartiet i England från sin återkomst till Oxford 1937, men blev desillusionerad och tappade tron på kommunismen under slutet av andra världskriget då han bevittnade det kommunistiska maktövertagandet i Bulgarien.[källa behövs] I Bulgarien träffade han också Tatiana Mihailova, som kom att bli hans andra fru.

Conquest var anställd av Information Research Department, den del av den brittiska underrättelsetjänsten som hade till uppgift att framställa demokratisk och antikommunistisk propaganda.[7][8][9]

Robert Conquest (till vänster) när han tilldelades Frihetsmedaljen, bredvid de samtidiga medaljörerna Aretha Franklin (i mitten) och Alan Greenspan (till höger).
  • Common Sense About Russia (1960)
  • Power and Politics in the USSR (1960)
  • Soviet Deportation of Nationalities (1960)
  • Courage of Genius: The Pasternak Affair (1961)
  • Industrial Workers in the USSR (1967)
  • Soviet Nationalities Policy in Practice (1967)
  • Agricultural Workers in the USSR (1968)
  • The Soviet Police System (1968)
  • Religion in the USSR (1968)
  • The Soviet Political System (1968)
  • Justice and the Legal System in the USSR (1968)
  • The Great Terror: Stalin's Purge of the Thirties (1968)
  • The Nation Killers: The Soviet Deportation of Nationalities (1970)
  • Where Marx Went Wrong (1970)
  • Lenin (1972)
  • Kolyma: The Arctic Death Camps (1978)
  • Inside Stalin's Secret Police: NKVD Politics, 1936-1939 (1985)
  • The Harvest of Sorrow: Soviet Collectivization and the Terror-Famine (1986)
  • Tyrants and Typewriters: Communiques in the Struggle for Truth (1989)
  • Stalin and the Kirov Murder (1989)
    • Stalin och mordet på Kirov (översättning Bo Isaksson, Prisma, 1991)
  • The Great Terror: A Reassessment (1990)
  • Stalin: Breaker of Nations (1991)
  • History, Humanity, and Truth (1993)
  • Reflections on a Ravaged Century (1999)
  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6hh89mg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 150198320, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 1082, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.actualitte.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 153595, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ John Derbyshire on NRO, hämtad 2 januari 2014
  7. ^ http://www.nybooks.com/articles/archives/2003/sep/25/orwells-list/
  8. ^ The Guardian 27/1 1978
  9. ^ The Observer 29/1 1978

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]