Holodomor

Från Wikipedia
Även städerna drabbades av hungersnöden. Här ett lik på gatan i Charkiv (1933), som väcker sympati från andra stadsbor. Detta foto togs i hemlighet av ingenjören Alexander Wienerberger under hans arbete i Charkiv.
Ett av de "röda tåg" av hästdragna vagnar som regelmässigt hämtade den första skörden till de statliga spannmålsdepåerna. Just det här "tåget" hämtar spannmål från kollektivjordbruket i byn Oleksijivka i Charkiv oblast (1932).
Sovjetunionens spannmålsproduktion i början av 1930-talet, med Ukrainska SSR:s siffror i vinrött.

Holodomor (ukrainska: Голодомор), eller svältkatastrofen i Ukraina 19321933, var en av de största katastroferna i Ukrainas moderna historia. Den innebar att miljontals människor dog till följd av hungersnöd. Uppskattningen av antalet döda varierar mellan 3 och 3,5 miljoner,[1][2][3][4] och 7 miljoner[5][6][7] döda. Enstaka källor anger en dödssiffra på 10 miljoner[8] eller 14 miljoner[9] etniska ukrainare.

Termen holodomor kommer av de två ukrainska orden holod (голод, 'hunger'/'svält'[10]) och mor (мор, 'farsot'/'pest'[11]). Holodomor syftar specifikt på svältkatastrofen som ägde rum i Ukrainska SSR och de områden som var befolkade av etniska ukrainare, under den omfattande hungersnöden i Sovjetunionen.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Sovjetunionen under Josef Stalin bestämde sig för att industrialisera landet genom planekonomi. Den första femårsplanen, inledd 1928, syftade bland annat till att allt privat ägande av jord skulle avskaffas. Därmed upphörde NEP (Ny ekonomisk politik) att gälla, den som tidigare tillåtit bönder att närhelst de önskade övergå till kollektivjordbruk av sin mark och eller välja att sälja en del av sitt överskott av livsmedel på marknader.[12][13] Bönderna tvingades nu ingå i jordbrukskollektiv. Kollektiven var ineffektiva, och samtidigt krävde de sovjetiska myndigheterna att kollektiven skulle leverera livsmedel till städerna och industrin. Brist på spannmål i Sovjetunionen fick regeringen att konfiskera spannmål från bönderna. Torka förekom också under 1932-1933 vilket bidrog till bristande resultat från jordbruket.[14][15][16][17][18] Detta ledde slutligen till att hungersnöd utbröt 19321933 i områden som tidigare tillhört de bördigaste i Ukraina.[19]

Begreppet kulak, som tidigare varit en benämning på rika bönder, utvidgades gradvis. Under tiden som "avkulakiseringen" pågick utökades begreppet till att till slut omfatta alla bönder som motsatte sig kollektiviseringarna på ett eller annat vis.[20] Åren 1930–1931 deporterades nära två miljoner människor från jordbruksområden i Ryssland och Ukraina till Gulag i Centralasien och Sibirien, eftersom de sades tillhöra kulakfamiljer.[21]

Definition och kontrovers[redigera | redigera wikitext]

Det råder inte internationell konsensus om huruvida Sovjetunionen orsakade svälten såsom ett folkmord under den juridiska definitionen av ordet.[22][23][24][25][26] Flera forskare anser att svälten var terror som iscensattes av sovjetiska myndigheter för att krossa motståndet mot kollektiviseringarna.[20] Den tolkningen har bestridits av många erkända experter på Sovjetunionens historia som i stället använder begreppet "criminal neglect", kriminell försummelse, och även ”brott mot mänskligheten” då de inte funnit stöd för att Stalin och det sovjetiska ledarskapet medvetet riktade svälten som vapen mot just Ukrainas nationella existens.[27] Andra anser att svälten inte skapades medvetet av sovjetiska myndigheter, utan att den istället var en konsekvens av torka och ukrainskt sabotage i kombination med de radikala ekonomiska förändringar som genomfördes under Sovjetunionens industrialisering. De hänvisar bland annat till att även andra områden inom Sovjetunionen drabbades av hungersnöd.[28]

Ukrainas parlament antog 2006 en lag som säger att Holodomor var ett sovjetiskt folkmord mot det ukrainska folket. Sammanlagt 233 av 450 ledamöter röstade för lagen. Bland de partier som röstade mot var Kommunistpartiet och Regionernas parti. Dåvarande premiärministern Viktor Janukovytj röstade mot lagen med motiveringen att det kunde skada relationerna med Ryssland.[29] Europaparlamentet erkände 2008 Holodomor som ett brott mot mänskligheten, vilket de menade genomfördes avsiktligt av den sovjetiska regimen för att kunna kollektivisera jordbruket mot befolkningens vilja.[30]

Politisk strid om förloppet[redigera | redigera wikitext]

Författaren och nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn menade att svältkatastrofen i Ukraina 1932–1933 inte är mer annorlunda än exempelvis hungersnöden i Sovjetryssland 1921, då runt sex miljoner sovjetmedborgare avled. Enligt honom var debatten om huruvida denna svältkatastrof i efterhand ska stämplas som "folkmord" eller ej en tendens till ukrainsk historierevisionism som till och med överskuggar prosovjetisk agitprop och som troligtvis kommer att accepteras okritiskt i västvärlden på grund av allmän okunskap om rysk och ukrainsk historia.[31]

Några historiker hävdar att de historiskt allmänt accepterade uppgifterna om Holodomor kraftigt bör ifrågasättas. Det ifrågasättes i regel inte att det förekom svält i Ukraina 1932–1933, utan ifrågasättandet gäller huruvida svälten var medvetet skapad av Sovjetunionens regering eller ej samt vilken omfattning den hade. En av dessa skribenter är kanadensaren Douglas Tottle. Denne ifrågasätter i sin bok Fraud, Famine and Fascism – The Ukrainian Genocide Myth from Hitler to Harvard (1987) den etablerade synen på Holodomor.[32] Tottle belyser hur kulaker utförde sabotage och hur torka låg bakom svälten, han på att dessa faktorer systematiskt blivit negligerade till förmån för ett synsätt där sovjetiska misstag under förloppet förstorats upp och Ukrainas roll bemötts med tystnad.[33] Ett annat exempel är Peter Cohens bok "Hur man tillverkar en myt"[34] samt Mario Sousa. Ludo Martens har skrivit om Holodomor i sin bok Another view of Stalin.[35]

Antalet dödsoffer som anges skiljer sig åt i media och i politiska debatter.[22] Från rysk sida har man förnekat att det skulle röra sig om ett folkmord men accepterat att det är en oerhörd tragedi. Man menar att det inte bara är en ukrainsk tragedi.[36]

Ukrainas regering menar att de områden inom Sovjetunionen som drabbades värst av svältkatastrofen – förutom Ukraina – var områden där ukrainare var i majoritet. Exempelvis kan nämnas Norra Kaukasien där det enligt 1926 års beräkningar bodde 3 106 000 ukrainare, inklusive Kuban där 62 procent av medborgarna var ukrainare. Vissa områden som drabbades av hungersnöd i Sovjetunionen hade uppemot 80–90 procent ukrainare.[8]

Länder som erkänner Holodomor som folkmord[redigera | redigera wikitext]

Länder i blått erkänner Holodomor som folkmord (maj 2020)

30 av världens 195 länder erkänner Holodomor som folkmord.[37][38]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jacques Vallin, France Mesle, Serguei Adamets, SerhiyPyrozhkov. (2009). ”The great famine:population losses in Ukraine”. Demography and social economy 2 (12): sid. 3–11. Arkiverad från originalet den 3 november 2013. https://web.archive.org/web/20131103033138/http://dse.org.ua/arhcive/12_2009.pdf. Läst 14 juli 2013. 
  2. ^ Stalislav Kulchytsky, "Demographic losses in Ukrainian in the twentieth century", Zerkalo Nedeli, October 2–8, 2004. Tillgänglig via på ryska Arkiverad 21 juli 2006 hämtat från the Wayback Machine. och ukrainska Arkiverad 13 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine..
  3. ^ France Meslè et Jacques Vallin avec des contributions de Vladimir Shkolnikov, Serhii Pyrozhkov et Serguei Adamets, Mortalite et cause de dècès en Ukraine au XX siècle p.28, se även France Meslé, Gilles Pison, Jacques Vallin France-Ukraine: Demographic Twins Separated by History, Population and societies, N°413, juin 2005
  4. ^ The famine of 1932–33 – Encyclopædia Britannica: "The Great Famine (Holodomor) of 1932–33 — a man-made demographic catastrophe unprecedented in peacetime. Of the estimated six to eight million people who died in the Soviet Union, about four to five million were Ukrainians."
  5. ^ Stanislav Kulchytsky, Hennadiy Yefimenko. Демографічні наслідки голодомору 1933 р. в Україні. Всесоюзний перепис 1937 р. в Україні: документи та матеріали (Demographic consequence of Holodomor of 1933 in Ukraine. The all-Union census of 1937 in Ukraine), Kiev, Institute of History, 2003. pp. 42–63
  6. ^ Stanislav Kulchytsky, "How many of us perished in Holodomor in 1933", Zerkalo Nedeli, 23–29 november 2002. Tillgänglig på ryska Arkiverad 21 juli 2006 hämtat från the Wayback Machine. and ukrainska Arkiverad 5 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ С. Уиткрофт (Stephen G. Wheatcroft), "О демографических свидетельствах трагедии советской деревни в 1931—1933 гг." Arkiverad 20 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine. (On demographic evidence of the tragedy of the Soviet village in 1931–1933), "Трагедия советской деревни: Коллективизация и раскулачивание 1927–1939 гг.: Документы и материалы. Том 3. Конец 1930-1933 гг.", Российская политическая энциклопедия, 2001, ISBN 5-8243-0225-1, с. 885, Приложение № 2
  8. ^ [a b] IN COMMEMORATION OF THE 75TH ANNIVERSARY OF HOLODOMOR IN UKRAINE[död länk]
  9. ^ Holodomor Website
  10. ^ ”Ukrainian-English Dictionary Pro”. cybermova.com. http://cybermova.com/cgi-bin/oluaenpro.pl. Läst 20 april 2021. 
  11. ^ ”Ukrainian-English Dictionary Pro”. cybermova.com. http://cybermova.com/cgi-bin/oluaenpro.pl?Word=%25EC%25EE%25F0. Läst 20 april 2021. 
  12. ^ Service, Robert (1997). A History of Twentieth-Century Russia.. Cambridge, MA: Harvard University Press. sid. 124–125.. ISBN 0674403487 
  13. ^ ”The New Economic Policy (NEP)” (på australisk engelska). Russian Revolution. 4 december 2012. https://alphahistory.com/russianrevolution/new-economic-policy-nep/. Läst 16 oktober 2019. 
  14. ^ Hrushevsky, Michael (A History of Ukraine trycktes igen 1970 av Archon Books. (1941,1970).) [1941]. A History of Ukraine. New Haven,1941. Yale University Press. (1970). Ukrainian National Association. sid. 557-558. ”Again a year of drought coincided with chaotic agricultural conditions; and during the winter of 1932-33 a great famine, like that of 1921-22, swept across Soviet Ukraine, again costing the lives of several million men, women, and children. Sida: 556” 
  15. ^ Ammende, Ewald (1984). Human Life in Russia. Cleveland: John T. Zubal. sid. 53.. Läst 16 oktober 2019. ”"If a future harvest were severely injured by climatic or other natural causes - as was the case in 1933 - the catastrophe would once more reach vast dimensions."” 
  16. ^ ”The Soviet famine of 1932-33 and the crisis in Agriculture*”. Davies & Wheatcroft 2002,. sid. s. 77, 69, 88. http://www.melgrosh.unimelb.edu.au/documents/Davies_Wheatcroft_ch.4_Famine.pdf. Läst 16 oktober 2019. ”"[T]he drought of 1931 was particularly severe, and drought conditions continued in 1932. This certainly helped to worsen the conditions for obtaining the harvest in 1932". s.77” 
  17. ^ Riasnovsky, Nicholas V. (1977). A History of Russia. New York: Oxford University Press. sid. 551. Läst 16 oktober 2019 
  18. ^ T. Florinsky, Michael (1969). Russia: A Short History. Toronto: Macmillan. sid. 510 
  19. ^ Forum för levande historia: Den stora svälten
  20. ^ [a b] Forum för levande historia - Skapade hungersnöden Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ ”Sovjetunionen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/sovjetunionen. Läst 20 april 2021. 
  22. ^ [a b] Peter Finn (2008-04-26): "Aftermath of a Soviet Famine". The Washington Post, "There are no exact figures on how many died. Modern historians place the number between 2.5 million and 3.5 million. Yushchenko and others have said at least 10 million were killed."
  23. ^ Yaroslav Bilinsky (8 mars 1999). ”Was the Ukrainian Famine of 1932–1933 Genocide?”. Journal of Genocide Research "1" (2): ss. 147–156. doi:10.1080/14623529908413948. Arkiverad från originalet den 15 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080615023457/http://www.artukraine.com/famineart/uscongr4.htm. Läst 16 juli 2008. 
  24. ^ Dr. David Marples Arkiverad 23 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine., The great famine debate goes on... Arkiverad 15 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine., ExpressNews (University of Alberta), originally published in Edmonton Journal, November 30, 2005
  25. ^ Stanislav Kulchytsky, "Holodomor of 1932–1933 as genocide: the gaps in the proof", 17 februari 2007.
  26. ^ Stanislav Kulchytsky,"Holodomor-33: Why and how?", Zerkalo Nedeli, 25 november—1 december 2006. Tillgänglig på ryska och ukrainska[död länk].
  27. ^ Svälten som fortfarande är storpolitik - Aftonbladet Kultur
  28. ^ BBC: Legacy of famine divides Ukraine
  29. ^ Dagens Nyheter: "Hungersnöden i Ukraina var folkmord" Publicerad 29 november 2006
  30. ^ ”Parliament recognises Ukrainian famine of 1930s as crime against humanity” (på engelska). Europaparlamentet. 23 oktober 2008. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?language=en&type=IM-PRESS&reference=20081022IPR40408. 
  31. ^ Solzjenitsyn, Aleksandr Isajevitj (2 april 2008). ”Make a quarrel between brotherly peoples? (Поссорить родные народы?)” (på ryska). Arkiverad från originalet den 17 april 2013. https://archive.is/20130417011110/http://izvestia.ru/news/335020. Läst 27 november 2008. 
  32. ^ "Fraud, Famine and Fascism – The Ukrainian Genocide Myth from Hitler to Harvard". Rationalrevolution.net.
  33. ^ Douglas, Tottle (1987). Fraud, Famine and Fascism The Ukrainian Genocide Myth from Hitler to Harvard. sid. 2 
  34. ^ "Hur man tillverkar en myt". Riktpunkt.se (Sveriges Kommunistiska Parti). Läst 21 december 2013.
  35. ^ Martens, Ludo: Another View of Stalin, 95ff. Arkiverad 24 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Rumera.ru. Läst 21 december 2013.
  36. ^ Arsenij Roginskij (14 januari 2010). ”Hungersnöden i Sovjetunionen på 30-talet var inget folkmord” (på engelska). Rysslands Röst. Arkiverad från originalet den 25 december 2013. https://web.archive.org/web/20131225141310/http://swedish.ruvr.ru/2010/01/14/3575157/. 
  37. ^ https://www.ukrinform.ua/rubric-society/2584130-kraini-so-viznali-golodomor-genocidom.html
  38. ^ https://euromaidanpress.com/2018/11/24/see-which-countries-recognize-ukraines-holodomor-famine-as-genocide-on-an-interactive-map/
  39. ^ ”The Chairman of the Verkhovna Rada of Ukraine met with Speaker of the Parliament of Finland Jussi Halla-Aho” (på engelska). Verkhovna Rada of Ukraine Official webportal. 24 november 2023. https://www.rada.gov.ua/en/news/News/top_news/244200.html/. Läst 27 november 2023. 
  40. ^ ”Croatia recognizes Holodomor as genocide against Ukrainians” (på engelska). Kyiv Independent. 28 juni 2023. https://kyivindependent.com/croatia-recognizes-holodomor-as-genocide-against-ukrainians-2/. Läst 2 juli 2023. 
  41. ^ ”Американський штат Вірджинія визнав Голодомор геноцидом” (på ukrainska). Українська правда. http://www.pravda.com.ua/news/2018/11/8/7197574/. Läst 16 oktober 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]