Rosa Taikon

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rosa Taikon
Rosa Taikon vid "Romska jubileumskonferensen" 12 mars 2012.
FöddRosa Sofia Ingeborg Taikon
30 juli 1926
Tibro, Kyrkefalla församling, Västergötland
Död1 juni 2017[1] (90 år)
Ytterhogdal, Hälsingland
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragSilversmed
MakeAllan Widegren
(g. 1948–1952; skild)
Bernd Janusch
(g. 1967–1987; skild)
SläktingarKatarina Taikon (syster)
Jim Jidhed (systerson)
Angelica Ström (systerdotter)
Niki Langhammer (systerson)

Rosa Sofia Ingeborg Taikon, tidigare Janusch[2][3] och Widegren, född 30 juli 1926 i Tibro, Kyrkefalla församling i dåvarande Skaraborgs län[3], död 1 juni 2017[4] i Flor[5] i Ytterhogdals distrikt i Hälsingland, Härjedalens kommun[6] var en svensk silversmed[7] och samhällsdebattör.[8]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Rosa Taikon var dotter till Johan Istvan Taikon (född 1875) och Agda Karlsson (född 1903) [9] samt äldre syster till författaren Katarina Taikon. Modern Agda föddes i ett torp utanför Härryda, som ett av åtta syskon. Fadern Johan Istvan var tivoliägare, handelsman, kopparslagare, förtennare och musiker. Han kom till Sverige första gången 1898, då han tillsammans med sin familj reste över hela Europa[10]. Efter att Sverige 1914 införde inreseförbud för romer[11] valde Johan att stanna i Sverige. Han var då gift med den ryska kvinnan Masha, men de hade inga barn tillsammans. Vid ett musikuppträdande på restaurang Lorensberg i Göteborg på 1920-talet träffade han servitrisen Agda[10], som flyttar in med Johan och Masha. De fick fyra barn ihop: Paul, Rosa, Katarina och Paulina. Barnen såg Masha som sin mormor eller farmor.

Modern Agda dog av tuberkulos 1932, strax efter lillasyster Katarinas födsel. Rosa var då sex år och fick ta mycket ansvar hemma. Fadern gifte snart om sig med en kvinna från Sundsvall, vilket skildras i Katarina Taikons böcker om Katitzi.

Familjen tvingades flytta omkring i jakt på arbete och till följd av diskriminering. Rosa har ofta uppgett att familjen tvingades flytta var tredje vecka på grund av lösdriverilagstiftningen. Historikern Jan Selling har dock visat att ingen sådan regel funnits, utan att den s.k. "treveckorsregeln" troligen uppkommit till följd av ordningsmaktens lokala praxis[12]. Icke desto mindre tvingades familjen till ett ständigt flyttande.

Eftersom väldigt få skolor ville ta emot romska barn, så lärde Johan dem istället att arbeta. Vid tio års ålder började Rosa arbeta som trummis i faderns orkester.

Taikon studerade vid Birkagårdens folkhögskola 1957–1959 och vid Konstfack 1961–1966.[13] På Konstfack gick hon först två år på den Konstindustriella dagskolan, därefter tre år på Högre konstindustriella skolan. Våren 1967 tog hon examen, 41 år gammal. Hon utbildade sig där till det silversmedsyrke som bland män var traditionellt i hennes familj. Därefter har hon moderniserat och omtolkat romernas traditionella silversmide. Några av hennes arbeten återfinns i Nationalmuseums[14] och Röhsska museets[15] samlingar. Minst lika känd är hon dock som förkämpe för romers rättigheter och plats i samhället.[7]

När Taikon var 35 år mördades hennes äldre bror, Paul, något som inspirerade henne att arbeta för romers rättigheter.[7] Tillsammans med sin syster Katarina, som skrev boken Zigenerska 1963, började hon göra politiskt opinionsarbete för att minska diskrimineringen mot romer.

Rosa Taikon var en av Sveriges radios sommarpratare 1984.[16] Samma år var hon med i Här är ditt liv med Lasse Holmqvist.[17]

Rosa Taikon var 1948–1952 gift med sjömannen Allan Widegren (1927–1971)[18] och 1967–1987 med silversmeden Bernd Janusch (född 1943).[9] Hon var vidare moster till artisten Jim Jidhed, Angelica Ström och judoutövaren Niki Langhammer. Andra släktingar, tillika förkämpar för romska rättigheter, är Hans Caldaras och Monica Caldaras.

Taikon var länge bosatt i Ytterhogdal i Härjedalen.[7] Hon avled 2017, vid en ålder av 90 år, och är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[19]Hennes verkstad doneras av dödsboet till Hälsinglands Museum och kommer att ställas ut där tillsammans med en hel del av hennes smycken[20].

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

2010 tilldelades hon Illis Quorum[21]

Hon tilldelades 2013 Olof Palmepriset med motiveringen:[22]

Rosa Taikon tilldelades 2013 års Olof Palmepris för sin livslånga kamp för mänskliga rättigheter.

Under tider som präglats och fortsätter att plågas av främlingsfientlighet har hon kompromisslöst stått upp för alla människors lika värde. Rosa Taikon personifierar samtidigt fem decennier av kamp för romernas kultur och medborgerliga rättigheter. Genom sitt arbete i Sverige och utomlands har hon visat att också enskilda människor kan påverka samhällsutvecklingen. Genom sitt konstnärskap har hon berikat samhället.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.familjesidan.se/cases/rosa-sofia-ingeborg/funeral-notices
  2. ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  3. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  4. ^ Samhällsdebattören Rosa Taikon är död, Sveriges Television. Publicerat den 1 juni 2017.
  5. ^ KRO/KIF: Konstnären - Rosa taikon, KRO, läst den 6 juni 2017, publicerat 2014.
  6. ^ Samhällsdebattören Rosa Taikon har avlidit – blev 90 år”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/samhallsdebattoren-rosa-taikon-har-avlidit/. Läst 1 juni 2017. 
  7. ^ [a b c d] Romernas Rosa - Tidningen Vi”. Tidningen Vi. 26 juni 2013. http://www.vi-tidningen.se/romernas-rosa/. Läst 1 juni 2017. 
  8. ^ Mia Holmgren (1 juni 2017). ”Rosa Taikon har avlidit”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/rosa-taikon-har-avlidit/. Läst 1 juni 2017. 
  9. ^ [a b] Taikon-Janusch, Rosa SJ, silversmed, Ytterhogdal i Vem är hon / s 454 (1988).
  10. ^ [a b] ”Johan Taikons arbetsbok”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021188779052/johan-taikons-arbetsbok. Läst 8 december 2020. 
  11. ^ ”Den mörka och okända historien. Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet.”. Regeringskansliet. 12 september 2014. https://www.regeringen.se/49baf8/contentassets/eaae9da200174a5faab2c8cd797936f1/den-morka-och-okanda-historien---vitbok-om-overgrepp-och-krankningar-av-romer-under-1900-talet-ds-20148. Läst 8 december 2020. 
  12. ^ Selling, Jan.. Svensk antiziganism : fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar. ISBN 978-91-87199-13-4. OCLC 865465557. https://www.worldcat.org/oclc/865465557. Läst 8 december 2020 
  13. ^ Taikon-Janusch, Rosa i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2
  14. ^ Nationalmuseum
  15. ^ Röhsska museet
  16. ^ ”Lista över alla Sommar- och Vintervärdar 1959-2014” (pdf). Sveriges Radio. sid. 39. http://sverigesradio.se/Diverse/AppData/Isidor/Files/2071/14526.pdf. Läst 28 maj 2015. 
  17. ^ ”Här är ditt liv - en svensk tv-klassiker, Alla gäster 1980 - 1991”. Sveriges Television. http://www.svt.se/har-ar-ditt-liv/har-ar-ditt-liv-en-svensk-tv-klassiker. 
  18. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  19. ^ SvenskaGravar
  20. ^ ”Rosa Taikons samling”. Hälsinglands Museum. Arkiverad från originalet den 30 april 2021. https://web.archive.org/web/20210430102111/https://halsinglandsmuseum.se/projekt/rosa-taikons-samling/. Läst 8 december 2020. 
  21. ^ Kulturdepartementet (18 mars 2010). ”Rosa Taikon mottager Illis quorum meruere labores”. Pressmeddelande. Läst 26 maj 2015. Arkiverad från originalet den 26 maj 2015.
  22. ^ ”Pristagare; 2013 – Rosa Taikon”. Olof Palmes Minnesfond. http://www.palmefonden.se/2013-rosa-taikon/. 
  23. ^ [a b c d] ”Rosa Taikon, Filmer”. Svensk Filmdatabas. Svenska Filminstitutet. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62991&iv=MOVIE. Läst 28 maj 2015. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]