Tibro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tibro
Tätort
Centralort
Bostadsområdet Brittgården, ritat av Ralph Erskine och uppfört 1959-69.
Bostadsområdet Brittgården, ritat av Ralph Erskine och uppfört 1959-69.
Slogan: Sveriges möbelcentrum
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Tibro kommun
Koordinater 58°25′N 14°10′Ö / 58.417°N 14.167°Ö / 58.417; 14.167
Area 737,14 hektar
Folkmängd 8 018 (2010)[1]
Befolkningstäthet 10,88 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 5456
GeoNames 2669118
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Wikimedia Commons: Tibro

Tibro är en tätort i Västergötland samt centralort i Tibro kommun, Västra Götalands län. Tibro ligger knappt två mil öster om Skövde. Genom Tibro flyter ån Tidan som har bidragit till ortens namn. Orten är en stationsort då samhället har byggts upp kring järnvägen.

I södra utkanten av tätorten ligger Kyrkefalla kyrka.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Tibro var belägen i Kyrkefalla socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kyrkefalla landskommun, där Tibro municipalsamhälle inrättades 20 oktober 1923. Landskommunen med municipalsamhället ombildades 1947 till Tibro köping som 1971 uppgick i Tibro kommun där Tibro sedan dess är centralort.[2]

I kyrkligt hänseende hör orten till Tibro församling, före 1947 benämnd Kyrkefalla församling.[3]

Orten ingick till 1938 i Kåkinds tingslag, därefter till 1971 i Gudhems och Kåkinds tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Tibro i Skövde domsaga och orten ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[4]

Från bönder till möbeltillverkare och entreprenörer[redigera | redigera wikitext]

Tibro har en mycket lång tradition av trä- och möbelhantverk. Grunden till dagens möbel- och inredningsnäring lades redan på 1800-talet, då vissa bönder och torpare började snickra enkla möbler för att klara livhanken.

Skogs- och trähantering har varit Tibros viktigaste näringsgrenar sedan långt tillbaka i tiden. Under 1700-talet utvecklade bönder och torpare sitt hantverkskunnande för att kunna komplettera sina inkomster med att sälja förädlat virke i olika former. Snickeriarbetet etablerades tidigt men det var i samband med industrialiseringen vid 1800-talets mitt som tillverkningen av möbler tog fart på allvar i Tibrobygden.[5]

Möbelindustrins nyckelfaktorer[redigera | redigera wikitext]

Faktorer som påverkade framväxten av möbelindustrin var:

  • befolkningsökningen
  • urbaniseringen
  • lagen om näringsfrihet 1864
  • den goda tillgången på skog, sågade trävaror och vattenkraften, som lett till etableringen av många sågverk i bygden
  • järnvägens tillkomst 1876, som möjliggjorde transporter till de växande städerna[5]

Småskalig hemmatillverkning av möbler[redigera | redigera wikitext]

De första möbelsnickarna var verksamma i Hörnebo. Det var på 1850-talet som de började tillverka möbler med bara några få handredskap i hemmen eller i små röda träverkstäder i direkt anslutning till dem. De första möbeltyperna som producerades var enkla förvaringsmöbler, pinnstolar, gungstolar och pinnsoffor. I början var det inte tillåtet för vem som helst att tillverka och sälja sina möbler, utan endast de som hade detta som yrke fick enligt lagen sälja sina möbler. Andra fick tillverka möbler, men endast för eget bruk.[5]

Järnvägen[redigera | redigera wikitext]

Etableringen av järnvägen 1876 fick även stor betydelse för utvecklingen av Tibro som ort. Då kom verkstäder och hus i allt större utsträckning att byggas i anslutning till området runt järnvägsstationen. 1923 bröts området kring järnvägsstationen ur Kyrkefalla kommun och municipalsamhället Tibro bildades.[5]

Möbeltillverkningen tar fart[redigera | redigera wikitext]

Från 1900-talets början utvecklades de små röda verkstäderna till industrier. På 1920-talet började specialiseringen inom möbeltillverkningen och nya yrkesgrupper såsom bonare, tapetsörer, bildhuggare och decopörer kom till. Under krigsåren byggdes riktiga fabrikslokaler och nya material började användas inom möbelindustrin i Tibro. Efterkrigstiden var den mest expansiva perioden i Tibros historia. På 1950-talet byggdes det första riktiga hyreshuset i Tibro. Möbelindustrin i Tibro fortsatte att expandera fram till slutet av 1970-talet. Därefter har den storskaliga möbelindustrin försvunnit och ersatts av möbel- och inredningsföretag som är inriktade på att skapa inredningslösningar för offentliga miljöer.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Tibro 1960–2015[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
5 091
1965
  
6 132
1970
  
6 894
1975
  
8 476
1980
  
8 778
1990
  
8 505 691
1995
  
8 517 710
2000
  
7 938 722
2005
  
8 005 725
2010
  
8 018 737
2015
  
10 990
Anm.: Sammanvuxen med Hörnebo 1975

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Tibro är en ort av stor betydelse för svensk möbelproduktion och på orten finns 60 företag i branschen. I Tibro har företag som arbetar med möbler, inredning och logistik en dominerande ställning, men här finns även en mekanisk industri, en växande handels- och tjänstesektor och företag som ägnar sig åt automatisering och förpackningsteknik.

Tibro är Sveriges Möbelcentrum med kompetens om möbler, inredning och logistik. Här finns drygt 60 företag som arbetar med tillverkning, design, försäljning och distribution av möbler samt möbel- och inredningsutbildning. Flera ledande möbelkoncerner finns etablerade i Tibro, bland dem MIO, Tibro Kök, SA Möbler, IRE Möbler och OFFECCT.

I kommunen finns över 900 företag i 170 branscher. På senare år har Tibro blivit ett betydande logistikcentrum. Tibro är Skandinaviens största logistikcentrum för möbelindustrin som LGT Logistics AB, med 350 anställda. Etablerade i Tibro är även Inflight Service med cirka 80 anställda.

Vid sidan av möbel- och inredningsföretagen finns också en mekanisk industri, företag som arbetar med automatisering och förpackningsteknik och en växande handels- och tjänstesektor.

Tibro har även ett utbud av butiker, bland dem flera specialbutiker. Här finns bland annat fiskebutik, försäljning av specialdelar till bil och motorcykel, försäljning av amerikanska bilar samt två specialiserade inredningsbutiker.

De största arbetsgivarna i Tibro är Tibro kommun, LGT Logistics AB och Inflight Service. Närmare 1 200 personer arbetspendlar från närliggande orter till Tibro. Drygt 2 000 Tibrobor arbetar i andra kommuner. Majoriteten av dem pendlar till närliggande orter, framförallt till Skövde med arbetsplatser som Kärnsjukhuset, Volvo Powertrain och Volvo Cars där många Tibrobor arbetar.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

I Tibro ligger Folkteatern Skaraborg. Varje år sätts Tibrorevyn upp i januari, och den speglar det gångna årets händelser i Tibro på ett humoristiskt och träffande sätt.

Tibro har ett nyrenoverat bibliotek

Sport[redigera | redigera wikitext]

Sjufaldige världsmästaren i enduro Anders Eriksson bor i Tibro och tävlar för Tibro MK. En annan endurotalang är Svenerik Jönsson som var aktiv tävlingsförare på åttio- och tidigt nittotal. Även New York Rangers:s backtalang Anton Strålman, beachvolleybollspelaren Simon Dahl samt tennisproffset Robin Söderling är bördiga från Tibro. Konståkerskorna Viktoria Helgesson och Joshi Helgesson, båda med i Sveriges VM-trupp kommer från Tibro.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skövde tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ [a b c d e] ”Tibros historia”. http://www.tibro.se/Om-kommunen/Tibros-historia/. Läst 20 juli 2016. 
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ Simon från Tibro ende skaraborgare i OS i Aten
  8. ^ Världsmästaren gör comeback i Karlsborg
  9. ^ Tibro-konståkare tog hem SM-gulden
  10. ^ [a b] Dubbelt Helgesson för Sverige i konståknings-EM
  11. ^ Strålman skadad efter hård tackling
  12. ^ Fortsatt oklart kring Robin Söderlings comeback
  13. ^ Zombies i P4 Morgon - serietecknaren Jimmy Wallin tog fram programledarnas bästa sidor