Rundmynta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rundmynta
Mentha suaveolens2.jpg
Mentha suaveolens Ehrh.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteMyntasläktet
Mentha
ArtRundmynta
M. suaveolens
Vetenskapligt namn
§ Mentha suaveolens Ehrh.
Synonymer

Mentha graveolens R.Vilm. & Barbero
Mentha insularis Req. ex Gren. & Godr.
Mentha macrostachya Ten.
Mentha manostachya Ten.
Mentha meduanensis Déségl. & T.Durand
Mentha rotundifolia non L.


Jan Kops (1765—03—06 – 1849—01—09)
Jan Kops (1765—03—06 – 1849—01—09)
Hitta fler artiklar om växter med

Rundmynta (Mentha suaveolens Ehrh.) är en flerårig ört i familjen kransblommiga växter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Rundmynta blir 30 cm – 100 cm hög.

Växten är fertil, men sprider sig även med underjordiska utlöpare och bildar då stora bestånd av genetiskt identiska plantor.

Bladen är skrynkliga med naggade kanter och något håriga. De är 3 – 5 cm långa och 2 – 4 cm breda.

Blommorna bildar 4 – 9 cm långa borstar med skön doft. Färgen är vit eller ljust lila. Blomningen infaller juliaugusti.

Kromosomtalet är vanligen 2n = 24, i sällsynta fall 18, 36 eller 54

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Hybrider[redigera | redigera wikitext]

  • Äppelmynta är en korsning med gråmynta, Mentha longifolia (L.) Huds. med vetenskapliga namnet Mentha × rotundifolia.
  • Mentha × rotundifolia var. suaveolens (Ehrh.) Briq.
  • Hjärtmynta är en korsning med grönmynta, Mentha spicata L. med vetenskapliga namnet Mentha × villosa Huds..
  • Grapefruktmynta, Mentha suaveolens × piperata.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsområdet är södra och västra Europa, inklusive medelhavsområdet, men växten har sedan spritt sig norrut till Centraleuropa. Även Nordafrika, Turkiet och Kina.

Introducerad i Nya Zeeland.

I Frankrikes bergtrakter når rundmynta 1 600 m ö h.

Rundmynta är sällsynt i Sverige, men finns huvudsakligen i Skåne.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Kulturmark vid gårdar och vägkanter. Fuktigt eller tidvis översvämmad mark. Soligt eller halvskugga. Gynnad av basiska jordar, d.v.s. pH större än 7.

Innehållsämnen[redigera | redigera wikitext]

Från bladen kan en eterisk olja utvinnas med ångdestillation. Oljan är mycket giftig. Det huvudsakliga innehållet listas i nedanstående tabell.

Halten av ingående ämnen varierar stort, alltefter växtlokalen, skördetiden, vädret och andra omständigheter.

Ämne  Summaformel   Molvikt 
(g/mol)

Gamma-muurolen C15H24 204,35
Germacren D C15H24 204,35
Isomenton C10H18O 154,25
(-)-Karvon C10H14O 150,2176
Limonen
Menton C10H18O 154,25
Pulegon
Piperitenonoxid C10H14O2 166,22
Piperitonoxid C10H16O2 168,23

Farmakologiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Blåmesen använder bl a rundmynta för att hålla sitt bo fritt från parasiter.

Rundmyntaolja har följande egenskaper:

Har visat sig effektivt mot 19 undersökta bakteriearter och tre svamparter.

En fri radikal, som visats påverkbar är 2,2-diphényl 1-picrylhydrazyl, C18H12N5O6 (DPPH).

Man har prövat rundmyntaolja för att bekämpa skadedjuret risvivel, Sitophilus oryzae. en skalbaggeart.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]