Visa källa för Ryssland

{{landsfakta|
|namn= Ryska federationen<br>Российская Федерация<br>Rossijskaja Federatsija
|genitiv=Rysslands
|flagga=Flag of Russia.svg
|statsvapen=Coat of Arms of the Russian Federation.svg
|motto=Inget
|karta=Russian Federation (orthographic projection) - Annexed Territories disputed.svg
|bildtext_karta         = [[Krimkrisen|Olagligt annekterade]]  [[Republiken Krim]] och en del av syd-östra [[Ukraina]] i ljusgrön ([[Rysslands invasion av Ukraina]]).
|världsdel=[[Europa]] och [[Asien]]
|statsskick=[[Semipresidentialism|Semipresidentiell]] [[förbundsrepublik]] under auktoritär diktatur <ref name="Krzywdzinski">{{bokref | författare = Prof. Dr. Martin Krzywdzinski | datum= 26 January 2020 | titel = Consent and Control in the Authoritarian Workplace: Russia and China Compared | utgivare= [[Oxford University Press]] | sid= 252– | isbn = 978-0-19-252902-2 | oclc = 1026492383 | url = https://books.google.com/books?id=gz5MDwAAQBAJ&pg=PA252|citat=''officially a democratic state with the rule of law, in practice an authoritarian dictatorship''}}</ref><ref name="freedomhouse">{{webbref |url=https://freedomhouse.org/country/russia/freedom-world/2023 |titel=Freedom in the World 2023 |utgivare=[[Freedom House]] |språk=engelska |hämtdatum=18 juni 2023}}</ref>
<ref name="cia">{{webbref |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |titel=Russia – [[The World Factbook]] |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |hämtdatum=2022-03-04}}</ref><ref name="authoritarianness">{{tidskriftsref|efternamn=Kuzio|förnamn=Taras|titel=Nationalism and authoritarianism in Russia|tidskrift=Communist and Post-Communist Studies|år=2016|volym=49|nummer=1|sid=1–11|utgivare=[[University of California Press]]|doi=10.1016/j.postcomstud.2015.12.002|jstor=48610429 | issn=0967-067X }}</ref>.
|språk=[[Ryska]]
|a/t=t
|huvudstad=[[Moskva]]
|störstastad=[[Moskva]]
|statschef=[[Vladimir Putin]]
|sct=presidenter
|sct2=President
|regeringschef=[[Michail Misjustin]]
|rct=premiärministrar
|rct2=Premiärminister
|area_rank=1:a
|area=17098242
|area_%vatten=4,2&nbsp;%
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/rs.html|titel=Russia|verk=The World Factbook|utgivare=[[CIA]]|datum=3 mars 2016|hämtdatum=13 mars 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200518081104/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/rs.html|arkivdatum=18 maj 2020}}</ref>
|folkmängd_rank=9:e
|folkmängd=142423773
|folkmängd_år=2015 (juli)
|folkmängd_not=<ref name="CIAWorldFactbook"/>
|folkmängd_fr=142856536
|folkmängd_fr_not=&nbsp;(2010-10-14)<ref>[http://www.geohive.com/cntry/russia.aspx GeoHive: ''Russia''] {{Wayback|url=http://www.geohive.com/cntry/russia.aspx |date=20160320153851 }} '''På engelska''', Läst 13 mars 2016</ref>
|folkmängd_fr_år=2010
|befolkningstäthet_rank=184:e
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Elbrus]]
|högstapunkt_meter=5&nbsp;642
|störstasjö=[[Bajkalsjön]]
|störstasjö_yta=31&nbsp;500
|längstaflod=[[Jenisej]]
|längstaflod_längd=5&nbsp;539
|självständighet=[[Sovjetunionens fall]]
|självständighet_dekl=23 augusti 1991
|självständighet_erk=25 december 1991
|demokratiindex=5,01
|bnp_rank=6:e
|bnp_totalt={{öka}} 4,988 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare={{öka}} 34 837 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2023
|hdi={{öka}} 0,822<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank=52:a
|hdi_nivå=
|hdi_år=2021
|valuta=[[Rysk rubel]]
|valutakod=RUB
|tidszon=från [[Koordinerad universell tid|UTC]] + 3 till [[Koordinerad universell tid|UTC]] + 4 och från [[Koordinerad universell tid|UTC]] + 6 till [[Koordinerad universell tid|UTC]] + 12
|nationaldag=[[12 juni]]
|nationalsång=[[Ryska federationens hymn|Государственный гимн Российской Федерации/Gosudarstvennyj gimn Rossijskoj Federatsii]]<br>([[Ryska federationens hymn]])<br>[[Fil:National Anthem of Russia (2000), three verses.ogg]]</center>
|nationalitetsmärke=RUS
|landsnummer=7
|fotnot=
|bnp/invånare_rank=56:e|bnp_nominell_totalt={{öka}} 2,062 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_rank=11:e|bnp_nominell_år=2023|bnp_nominell/invånare={{öka}} 14 403 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=63:e|kör_på=Höger}}
'''Ryssland''' ({{lang-rus|Россия|Rossija}}), formellt '''Ryska federationen''' ({{lang-rus|Российская Федерация|Rossijskaja Federatsija}}), är en [[Federation|federal]] [[republik]] som omfattar stora delar av [[Östeuropa]] och hela [[Nordasien]]. Landet gränsar i väster till [[Norge]], [[Finland]], [[Estland]], [[Lettland]], [[Belarus]] och [[Ukraina]], samt via exklaven [[Kaliningrad oblast]] vid [[Östersjön|Östersjökusten]] till [[Litauen]] och [[Polen]], och i sydväst till [[Georgien]], [[Azerbajdzjan]], [[Svarta havet]] samt [[Kaspiska havet]]. I norr gränsar Ryssland till [[Norra ishavet]] och i sydost till [[Kazakstan]], [[Kina]], [[Mongoliet]] och [[Nordkorea]]. Landet gränsar i öster till [[Stilla havet]] och har där även havsgräns mot [[Japan]] och den [[USA|amerikanska]] delstaten [[Alaska]].

Ryssland är världens till ytan största land och täcker stora delar av både [[Europa]] och [[Asien]]. Gränsen mellan [[Världsdelar och kontinenter|världsdelarna]] går vid [[Uralbergen]]. Ryssland har omkring 143 miljoner invånare (2022).<ref>https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/befolkning-och-sprak</ref> I huvudstaden [[Moskva]] bor cirka 12 miljoner människor.

Ryska federationen består av sammanlagt 83 [[Rysslands administrativa indelning|administrativa och territoriella enheter]], så kallade ''[[Rysslands federationssubjekt|federationssubjekt]]''. De 83 subjekten utgörs av 21 republiker, 9 territorier (''[[kraj]]''), 46 regioner (''[[oblast]]''), 4 [[Autonomi|autonoma]] distrikt, 1 autonom region och 2 federala städer.<ref>{{Webbref|titel=Fakta om Ryssland {{!}} Europa - samhällskunskap {{!}} Världens länder - samhällskunskap {{!}} Samhällskunskap {{!}} SO-rummet|url=https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/varldens-lander-samhallskunskap/europa-samhallskunskap/fakta-om-ryssland#|verk=www.so-rummet.se|datum=2023-11-25|hämtdatum=2023-12-26|språk=sv}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Russia|url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/#government|utgivare=Central Intelligence Agency|tidskrift=The World Factbook|år=2023-12-19|hämtdatum=2023-12-26|språk=en}}</ref><!-- Ryssland hävdar att delar av Ukraina ingår i federationen, men detta erkänns inte av omvärlden. Ukrainska områden ingår inte i  siffrorna. --> Samtliga federationssubjekt är representerade med två ledamöter var i det [[Ryska federationens federala församling|ryska parlamentets]] överhus, [[federationsrådet]], som alltså sammanlagt har 178 ledamöter. Det påminner om sammansättningen av [[USA:s senat]] men går också tillbaka på tidigare traditioner i Ryssland då [[Sovjetunionens högsta sovjet]] uppdelades i två kammare med olika representation från olika landsdelar.

Ryska federationen skapades som en ombildning av [[Ryska SFSR]], i samband med [[Sovjetunionens historia 1985–1991|Sovjetunionens sammanbrott]] 1991. Republiken var under den [[Sovjetunionen|sovjetiska]] tiden unionens överlägset största [[Sovjetrepublik|delrepublik]], och [[ryska]] var det prioriterade unionsspråket. Landet har sedan dess återknutit och utvecklat de ekonomiska banden med många före detta sovjetrepubliker, inklusive genom framväxten av [[Eurasiska ekonomiska unionen|Euroasiska ekonomiska unionen]]. Ryssland har dock ansträngda relationer med flera andra före detta sovjetrepubliker, vilket bland annat lett fram till [[GUAM]]-samarbetet mellan [[Georgien]], [[Ukraina]], [[Azerbajdzjan]] och [[Moldavien]]. Alla dessa har under senare år varit direkt eller indirekt inblandade i militära konflikter med Ryssland, och i alla fyra länderna patrullerar rysk militär i ockuperade delar av deras territorium. Sedan februari 2022 har Ryssland inlett [[Rysslands invasion av Ukraina|ett fullskaligt militärt angrepp]] på [[Ukraina]] – ett grannland med [[Rysk-ukrainska kriget|en konfliktfylld relation till Ryssland]] – med [[Internationella reaktioner mot Ryssland i samband med den rysk-ukrainska konflikten|en massiv nedfrysning av ekonomiska och politiska relationer]] till [[västvärlden]] som följd.

== Historia ==
{{Huvudartikel|Rysslands historia}}

===Förhistoria===
====Stenåldern ====
De [[Paleolitikum|paleolitiska]] bosättningarna i Ryssland är omfattande. Bland fynden från [[moustérientiden]] kan nämnas grottan [[Kiik-Koba]] på [[Krim]], i dagens Ukraina, med typisk [[Neandertal|neanderthalkaraktär]]. I Ryssland har [[Denisovagrottan]], Okladnikovgrottan och slutligen Mezmaiskayagrottan lämnat viktiga bidrag i studiet av äldre människoarter. Neandertalarna har haft ett större utbredningsområde än man tidigare trodde. Särskilt yngre paleolitisk tid, 35000–10000 f.Kr., uppvisar en rad viktiga fyndorter, där bland annat [[Kostenki|Kostjenki]] vid [[Don (flod)|Don]]s och Metsin vid [[Dnepr]]s övre lopp visar klar kontakt med samtida kulturgrupper i Västeuropa. I ett betydande gravfält vid [[Sungir]] utanför [[Moskva]] har de döda gravlagts med praktfulla dräkter av uppträdda snäckor och pärlor.

Under [[Mesolitikum|mesolitisk]] tid domineras västra Ryssland med [[Baltikum]] av de så kallade skogskulturerna som i Norden går under benämningen [[Maglemosekulturen|Maglemosekultur]]: [[Swidérienkulturen|Swidérien]] och [[Kundakulturen|Kunda]]. Centralrysslands mesolitiska kulturer brukar uppdelas i [[Volga-Oka-kulturen]], Kamakulturen och Dneprkulturen. De första jordbrukskulturerna uppträder söderifrån under 3000-talet f.Kr. och framför allt i den så kallade [[Tripoljekulturen]] i sydväst är av betydelse för spridning av jordbruk till regionen. Lerstatyetter är vanliga bland annat av fruktbarhetsgudinnor. Subneolitiska jägarpopulationer med keramik dominerar samtidigt de nordligare delarna i Centralryssland och [[Kamkeramisk kultur|kamkeramisk]] i nordvästra delen. Den senare omfattar även Finland, [[Baltikum]] och norrlandskusten till Kalix älv.

====Brons- och järnåldern (till 500 e.Kr.)====
Den tidigaste metallåldern tränger fram från öster i form av [[Stridsyxekulturen|stridsyxekulturer]]. I Centralryssland utvecklas [[Fatjanovokulturen]] med enmansgravar, där skeletten placeras i hopkrupen, sidliggande ställning. I söder utvecklas den så kallade katakombgravskulturen, där de döda placeras i schakt, stenkistor, katakomber eller timmergravar.

Under första hälften av det sista förkristna årtusendet introduceras järnet i Ryssland, och den mest betydande kulturkretsen är [[skyterna]]s, vilkas praktfulla gravar vittnar om kontakter med Centraleuropas [[kelter]] och Italiens [[etrusker]] samt med greker och främre-orientaliska kulturer, bland annat [[Assyrien]]. Starkt påverkad av skyterna växte [[Ananjinokulturen]] fram kring nedre Kama. På 400-talet e.Kr. passeras Ryssland åter av östliga ryttarnomader, [[hunnerna]], och ungefär samtidigt sprider sig slaverna inåt Östeuropa.

====Från 500 e.Kr.====
Under nordisk [[vendeltid]] (550–800 e.Kr.) handlade [[Slaver|slaviska stammar]] aktivt med vikingarna och befolkningen i det moderna Sverige. På [[vägen från varjagerna till grekerna]] använde vikingarna de stora slaviska bosättningarna i [[Ladoga]] (Staraja Ladoga), Ilmen ([[Holmgård]], det nuvarande Novgorod) samt Gnesdovo invid [[Smolensk]] vid övre Dnepr som handelsplatser och omlastningsstationer. Rika skandinaviska gravfynd har tagits fram på dessa platser, och en stor skandinavisk bosättning kan påvisas, även om de slaviska inslagen i materialet visar stark blandning mellan folkgrupperna.

Norra och västra Ryssland beboddes under [[vikingatiden]] (800–1050) av en mängd finsk-ugriska och slaviska stammar utan fastare organisation. Vid den stora Volga-kröken bodde bulgarerna med huvudstaden [[Bolgar]], i Sydryssland huserade magyarerna och längre österut kasarerna. Redan på 700-talet hade dessa folk skapat betydande riken. På 800-talet framträdde ett nytt turkfolk från öster, petjenegerna, och [[magyarer]]na pressades västerut till sitt nuvarande område i [[Ungern]].

[[Fil:Kievan Rus en.jpg|miniatyr|[[Kievrus]].]]
Dessa händelser innebar ett svårt avbräck för den nordiska handeln med kalifatet, och vikingarna måste söka sig västligare handelsvägar. Enligt [[Nestorskrönikan]] skulle varjager från sveariket ha uppträtt i Ryssland och utkrävt skatt av befolkningen år 862. År 865 kallades enligt samma källa [[Rurik]] och hans båda bröder till landet för att bringa ordning bland de slaviska stammarna, och de slog sig då ned i Novgorod, Beloosero och Isborsk.

Ättlingen Oleg efterträdde Rurik och besittningen Kiev och i början av 900-talet angrep han [[Konstantinopel]]. Krönikans berättelser upptar sannolikt detaljer ur svearnas långt tidigare expansion i Ryssland. Det av [[ruser]] grundade skandinaviska väldet kallades [[Gårdarike]]. Under storfurstarna Vladimirs och Jaroslavs tid mot slutet av 900-talet började en sammansmältning av nordisk och slaviska element.

[[Fil:Peter de Grote.jpg|miniatyr|Tsar [[Peter I av Ryssland|Peter I]] inledde viktiga reformer i Ryssland.]]

=== Kievriket och mongoliska erövringar ===
{{Se även|Kievrus|Gyllene horden}}
Den första [[slaver|slaviska]] statsbildning som senare skulle komma att utvecklas till bland annat Ryssland tillkom i [[Kiev]]området ([[Kievriket]]), senare [[Ukraina]]. Föregångaren till [[Ukraina]] ska ha grundats år 862 då [[Rurik]] blev [[knez]] i [[Rutenien]]. Under de första århundradena var [[Novgorod]], [[Vladimir, Ryssland|Vladimir]] och [[Kiev]] huvudstäder. Moskva omnämns första gången i krönikorna år 1147, men det dröjde lång tid innan Ryssland i modern mening etablerades.

Under mitten av 1200-talet erövrade [[mongolväldet]] Rus, och under 250 år framöver var det ryska området skyldigt att betala [[tribut]] till mongolerna. Dessutom anföll mongolerna, som hade sitt säte i [[Gyllene horden]], med jämna mellanrum ryska städer.

Under denna tid utvecklades Ryssland mycket ringa och styrdes i praktiken av mongolerna, även om de ryska furstarna ''de jure'' hade makten. Sista slaget mot mongolerna stod 1480 vid floden [[Ugra]], då mongolerna slutligen förlorade kontrollen över de ryska områdena.

=== Moskvas expansion och tsartiden ===
Under den senare [[medeltiden]] växte [[storfurstendömet Moskva]] fram, och den expanderade under 1500-talet sakta men säkert österut in i [[Asien]]. Början av 1600-talet kallas [[den stora oredan]]. [[Polen|Polska]] styrkor trängde in i Ryssland och försökte installera lydtsarer. Denna oreda kom till på grund av att [[Rurikätten]] dött ut i och med [[Ivan den förskräcklige]]s andre sons död. Efter tio års strider och maktkamp lyckades man tränga undan de polsk-litauiska trupperna, och [[Michail Romanov]] utropades till [[tsar]] 1613.
[[Fil:Marten's Poltava.jpg|miniatyr|Målning av [[Pierre-Denis Martin]] som föreställer [[Slaget vid Poltava]] [[1709]].]]
När [[Peter den store]] tog över regeringen 1694 (han hade blivit tsar vid tio års ålder 1682, men fram till 1694 regerade hans mor och syster i hans ställe) inleddes en reformperiod för Ryssland, för att omvandla landet till en västerländsk stat. Denna stat kallas i dag [[Tsarryssland]]. Dessa reformer fick stor betydelse för överklassens vardag – för deras klädsel, vanor, sociala liv och utbildning, och för att använda landets resurser och handelsvaror på ett mer genomtänkt sätt. Han lät bygga den västinfluerade staden [[Sankt Petersburg]]. Denna grundades 1703 och var [[huvudstad]] under perioden 1712–1918; efter revolutionen kom Moskva på nytt att utses till huvudstad. Under en stor del av Peter den stores tid som regerande tsar deltog Ryssland i det [[Stora nordiska kriget]].

Efter [[freden i Nystad]] 1721 började Tsarryssland att växa även mot väster, för att till slut etableras som en av Europas [[stormakt]]er. Landet kallas från denna tid [[Kejsardömet Ryssland]]. Rysslands tillväxt skedde genom ett flertal krig, bland annat mot [[Sverige]] som 1809 tvingades överlämna [[Finland]] till Ryssland, och mot [[Napoleon I]] (1812–14). Efter lång tid av diskussioner avskaffade tsar [[Alexander II av Ryssland|Alexander II]] år 1861 den avskydda och föråldrade [[livegenskap]]en. Tjugo år senare mördades han av revolutionärer.

Under 1900-talets början uttrycktes missnöje mot statsmakten, och folkliga krav på förändring spred sig runtom i Europa. I Ryssland ledde omfattande [[strejk]]er bland arbetare i städerna och protester på landsbygden samt ett misslyckat krig (se [[Rysk-japanska kriget]]) till att en [[Ryska revolutionen 1905|revolution bröt ut 1905]]. Tsar [[Nikolaj II]] svarade med att placera ut soldater, och ett antal demonstranter avled genom beskjutning. Detta besvarades med världens ditintills största generalstrejker och uppror. Tsaren tvingades lätta på makten och tillät nu för första gången ett parlament, [[Riksduman|duman]], att dela makten med honom. Duman upplöstes dock efter bara något år, efter ett par [[nyval]], och sammanträdde på nytt inte förrän efter [[februarirevolutionen 1917]]. Dessutom tillät tsaren arbetarna att sätta upp arbetarråd, så kallade [[Sovjet (råd)|sovjeter]]. Finland fick samtidigt [[allmän rösträtt]] för kvinnor och män till en nyinrättad [[enkammarriksdag]], men efter 1909 tog förryskningspolitiken fart där och den finska [[lantdagen]] fick inte sammanträda igen förrän år 1917.

Den revolutionära stämningen i Ryssland fortsatte, och bristen på mat kulminerade i [[februarirevolutionen 1917]] mot tsarväldet. Tsaren försökte återigen återupprätta kontrollen över landet, och soldater sändes ut för att skingra massorna; detta slutade dock med att soldaterna sköt sina officerare och ställde sig på demonstranternas sida. Tsaren hade nu inget annat val än att [[Abdikation|abdikera]]. En provisorisk regering under [[Aleksandr Kerenskij]] installerades. [[Bolsjevikerna]] var emellertid de som hade störst inflytande i arbetarråden. Rysslands förluster och nederlag i det pågående [[första världskriget]] gjorde att folkopinionen vände sig mot den provisoriska regeringen som valt att fortsätta kriget. Man krävde nu mer makt åt sovjeterna, och [[bolsjevikerna]] – med bland andra [[Vladimir Lenin]] och [[Grigorij Zinovjev]] i spetsen – var de som hade den egentliga makten i huvudstaden [[Petrograd]] (nuvarande Sankt Petersburg). Bolsjevikerna fick allt större stöd, och även inom majoritetspartiet [[Socialistrevolutionärerna]] – Kerenskijs parti – valde medlemmar att gå över till bolsjevikerna som utlovade förändring.

=== Sovjetunionen ===
I [[oktoberrevolutionen]], som enligt den senare införda [[gregorianska kalendern]] bröt ut den 6 november 1917, tog bolsjevikerna makten i [[Petrograd]] och kunde upprätta regering efter en i det närmaste oblodig revolution (enligt vissa benämnd [[statskupp]]) och [[Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken]] (förkortat Ryska SFSR), bildades. Efter [[freden i Brest-Litovsk]] drog sig Ryssland ur kriget. [[Ryska inbördeskriget]] 1918–1922 utkämpades mellan [[Röda armén]] och den [[Vita armén]] som hade stöd från flera av [[Ententen|Rysslands allierade]] i [[första världskriget]]. Efter att Röda armén lyckats försvara revolutionen utropades [[Sovjetunionen|Unionen av socialistiska sovjetrepubliker]] 1922 som bildades av – inledningsvis – fem [[sovjetrepublik]]er.

[[Vladimir Lenin]], som varit ledaren för bolsjevikerna samt ordförande i Ryska SFSR, efterträddes 1922 av [[Josef Stalin]] (generalsekreterare i [[centralkommittén]]). Efter en maktkamp med [[Lev Trotskij]] och hans fraktion inom [[Sovjetunionens kommunistparti|kommunistpartiet]]. Stalin industrialiserade Sovjetunionen och skapade en stormakt av det tidigare omoderna landet. Hans tid vid makten kom också att kännetecknas av en utbredd [[personkult]] och utrensningar av oliktänkande.

[[Fil:Spb 06-2012 English Embankment 01.jpg|miniatyr|Floden [[Neva]] i [[Sankt Petersburg]].]]

Under [[andra världskriget]] fördes ett utplåningskrig mellan [[Nazityskland]] och [[Sovjetunionen]], sedan [[Adolf Hitler|Hitler]] 1941 beordrat [[Operation Barbarossa]], där flera sovjetiska städer under lång tid var belägrade av tyska soldater. I slutändan knäckte dock Sovjetunionens industri, dess stora befolkning och kalla vintrar Tyskland, då den enorma fronten i öster slukade mer resurser än vad det nazityska riket kunde producera. Sovjetunionen fick dock betala dyrt för sin seger, med 8&nbsp;800&nbsp;000 döda soldater, 12&nbsp;700&nbsp;000 döda civila och ett sönderbombat och plundrat land. Försvarskriget och motoffensiven från Sovjetunionens sida brukar benämnas ”[[det stora fosterländska kriget]]”, och segern firas varje år den 9 maj, det datum då tyskarna [[Kapitulation|kapitulerade]].

Andra världskriget följdes snabbt av en konflikt med främst [[USA]], vilken kom att benämnas det [[kalla kriget]]. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå samt genom att de båda blocken gav stöd till varsin part i en konflikt inom eller mellan andra länder (till exempel [[Koreakriget]] 1953). Det kalla kriget märktes även inom vapenutvecklingen; såväl USA som Sovjetunionen hade några år efter andra världskriget utvecklat både [[atombomben]] och [[vätebomben]]. Senare, under 1970-talet, talades det också mycket om den så kallade [[neutronbomb]]en.

Sovjetunionen hade en gynnsam position utrikes som motståndare till ”nordamerikansk imperialism”, vilket ledde till att landet hade stort stöd hos befolkningen i koloniserade områden i [[Afrika]], [[Latinamerika]], [[Asien]] och [[Mellanöstern]]. Sovjetunionen hade framgångar i början av kalla kriget, då man skickade upp den [[Sputnik|första konstgjorda satelliten]] och senare den [[Jurij Gagarin|första människan]] i omloppsbana runt jorden. Sovjetunionen genomförde också den första obemannade landningen på månen och är ensamt om att ha skickat upp en helt automatiserad obemannad rymdfärja, [[Buran]], för att sedan landa den igen (1988). Det kan nämnas att rymdfärjan aldrig hade någon bemannad besättning, då projektanslagen drogs in efter Sovjetunionens kollaps.

Under senare delen av 1980-talet började ledaren för det kommunistiska partiet, [[Michail Gorbatjov]], reformera landets ekonomi, där han tog små steg mot att skapa en [[demokrati]] med en västeuropeisk stat som mall. Slagorden för hans kampanj blev ”[[glasnost]]” (ryska för ’öppenhet’) och ”[[perestrojka]]” (’ombyggnad’). Försöken skapade dock katastrofala socioekonomiska förhållanden i [[Östeuropa]], vilket efter en misslyckad militärkupp 1991 ändade med [[Sovjetunionens kollaps]].

=== Ryska federationen ===
Ryska federationen förklarade sig oberoende den 12 juni 1990,<ref>{{Webbref|titel=О ПРАЗДНИЧНОМ ДНЕ 12 ИЮНЯ. Постановление. Верховный Совет РСФСР. 11.06.92 2981-I :: Инновации и предпринимательство: гранты, технологии, патенты|url=http://www.innovbusiness.ru/pravo/DocumShow_DocumID_40882.html|verk=web.archive.org|datum=2011-06-03|hämtdatum=2022-03-31|arkivurl=https://web.archive.org/web/20110603082151/http://www.innovbusiness.ru/pravo/DocumShow_DocumID_40882.html|arkivdatum=2011-06-03}}</ref> som en del i planerna att etablera en helt självständig stat. Sovjetunionen upplöstes officiellt den 31<ref>{{Webbref|titel=Sovjetunionen - Historia|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sovjetunionen#historia|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-03-31}}</ref> december samma år, sedan även alla andra delrepublikerna utropats sig självständiga. Ryssland var de facto självständigt redan 25 december, sedan Sovjetunionen i praktiken upplösts genom president Gorbatjovs avgång utan efterträdare.<ref>{{Webbref|titel=Ryssland – Modern historia|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/modern-historia/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2022-03-31|språk=sv}}</ref>

==== Roll som stormakt ====
Ryssland har under 2000-talet, som den största av de tidigare [[sovjetrepublik]]erna, försökt att återuppnå Sovjetunionens roll som [[stormakt]] och [[supermakt]]. Man har länge hindrats av landets svåra ekonomiska, sociala och militära problem. Ryssland har under olika tidsperioder varit involverat i [[inbördeskrig]] i Tjetjenien: [[första Tjetjenienkriget]] (från 1994 till 1996) och [[andra Tjetjenienkriget]] samt oroligheterna som följde (1999–2009). 

Våren 2014 annekterade landet illegalt halvön [[Krim]] från Ukraina (se [[Krimkrisen]]).<ref name=":1">{{Webbref|titel=Så sprider ryska medier propaganda om Ukrainakonflikten|url=https://www.dn.se/kultur/sa-sprider-ryska-medier-propaganda-om-ukrainakonflikten/|verk=DN.SE|datum=2022-02-22|hämtdatum=2022-05-01|språk=sv}}</ref> Därefter bidrog man med militärt och ekonomiskt stöd till de två ukrainska utbrytarrepublikerna [[Folkrepubliken Donetsk|Donetsk]] och [[Folkrepubliken Lugansk|Lugansk]], så att de kunde stå emot Ukrainas försök att återerövra områdena. Från 2015 engagerade sig landet i [[Syriska inbördeskriget|inbördeskriget i Syrien]], på [[Bashar al-Assad|Assad]]-regimens sida.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Understanding Russia's Intervention in Syria|url=https://www.rand.org/pubs/research_reports/RR3180.html|år=2019-10-31|hämtdatum=2022-03-31|språk=en|förnamn=Samuel|efternamn=Charap|förnamn2=Elina|efternamn2=Treyger|förnamn3=Edward|efternamn3=Geist|utgivare=rand.org}}</ref> 

I juli 2021 uttalade president Putin att Ukraina är en "omistlig del av Ryssland",<ref>{{Webbref|titel=Detta har hänt: Konflikten mellan Ukraina och Ryssland|url=https://www.dn.se/varlden/detta-har-hant-konflikten-mellan-ukraina-och-ryssland/|verk=DN.SE|datum=2022-02-13|hämtdatum=2022-02-21|språk=sv}}</ref> vilket följdes av upptrappad rysk militärnärvaro i gränsområdena mot Ukraina och i Belarus. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en [[Rysslands invasion av Ukraina 2022|militär invasion av Ukraina]].<ref>{{tidningsref|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-vaknar-ukraina-till-explosioner|rubrik=Så ser det ut runt om i Ukraina efter Rysslands invasion|tidning=SVT Nyheter|författare=Johan Wikén|språk=svenska|datum=24 februari 2022|hämtdatum=24 februari 2022}}</ref> Ryssland beskriver detta som en "[[Fredsbevarande insatser|fredsbevarande operation]]" i östra delen av landet, vilket motsägs av mängden döda och skadade – i olika delar av Ukraina – som en direkt följd av det ryska angreppet.<ref>{{tidningsref|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/putin-har-beordrat-rysk-militar-att-ga-over-gransen|rubrik=Putin har beordrat rysk militär att gå över gränsen|tidning=SVT Nyheter|författare=Oscar Schau, Maria Makar|språk=svenska|datum=22 februari 2022|hämtdatum=24 februari 2022}}</ref> Rysslands invasion har lett till kraftiga [[Internationella reaktioner mot Ryssland i samband med Ukraina-krisen|internationella reaktioner]] på en rad områden, och via massiva sanktioner och brutna affärskontakter med [[västvärlden]] infördes en ekonomisk [[Järnridån|järnridå]] väster om Ryssland (och det lojala Belarus).<ref>{{Tidningsref|rubrik=An economic iron curtain is falling on Russia as companies like McDonald's cut ties|url=https://www.npr.org/2022/03/12/1085967986/iron-curtain-russia-soviet-union-mcdonalds-ikea-pepsi?t=1648744901625|tidning=NPR.org|hämtdatum=2022-03-31|språk=en|författare=Gura, David|datum=2022-03-12}}</ref> En del länder, däribland Kina och Indien, har dock ställt sig utanför sanktioner och inte fördömt kriget.<ref>{{webbref |titel=Resolution adopted by the General Assembly on 12 October 2022 |url=https://www.undocs.org/en/A/RES/ES-11/4 |datum=2022-10-12 |hämtdatum=2023-03-04 |verk=www.undocs.org}}<br>{{webbref |url=https://digitallibrary.un.org/record/3990400?ln=en |titel=Territorial integrity of Ukraine : defending the principles of the Charter of the United Nations : resolution / adopted by the General Assembly |datum=2022-10-12 |hämtdatum=2023-03-04 |verk=digitallibrary.un.org |citat=Voting Summary Yes: 143 {{!}} No: 5 {{!}} Abstentions: 35 {{!}} Non-Voting: 10 }}</ref>

Efter västvärldens sanktioner och hjälp till Ukraina, i landets försök att hejda invasionen, har Ryssland försökt hävda sin roll som stormakt. Man har påmint omvärlden om att man är en [[Lista över kärnvapenmakter|kärnvapenmakt]], och att man kan utnyttja detta ifall andra länder [[Intervention (folkrätt)|intervenerar]] i den rysk-ukrainska konflikten.<ref>{{Webbref|titel=Russia reasserts right to use nuclear weapons in Ukraine|url=https://www.theguardian.com/world/2022/mar/26/russia-reasserts-right-to-use-nuclear-weapons-in-ukraine-putin|verk=the Guardian|datum=2022-03-26|hämtdatum=2022-03-31|språk=en|författare=Boffey, Daniel}}</ref><ref>{{tidningsref|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/han-ar-beredd-att-anvanda-karnvapen|rubrik=Putins hot|tidning=SVT Nyheter|författare=Jaqueline Balcer Bednarska|språk=svenska|datum=24 februari 2022|hämtdatum=21 september 2022}}</ref>

==== Ekonomisk utveckling ====
Efter att ha genomgått en kraftig nedgång under 1990-talet, som nådde [[Finanskrisen i Ryssland 1998|kulmen 1998]], återhämtade sig den ryska ekonomin i början av 2000-talet. Detta skedde delvis på grund av stigande priser på [[Petroleum|råolja]], där Ryssland är en av världens största exportörer.<ref>{{Webbref|titel=Crude Oil Exports by Country 2020|url=https://www.worldstopexports.com/worlds-top-oil-exports-country/|verk=www.worldstopexports.com|hämtdatum=2022-03-31|författare=Workman, Daniel}}</ref>

==== Presidenter ====
[[Boris Jeltsin]] var [[Rysslands president]] fram till den 31 december 1999, då han efterträddes av [[Vladimir Putin]].<ref>{{tidningsref|url=https://sverigesradio.se/artikel/1328242|rubrik=Jeltsin, historisk personlighet med motsägelsfulla insatser|tidning=Sveriges Radio|författare=Sten Sjöström|språk=svenska|datum=23 april 2007|hämtdatum=16 oktober 2022}}</ref>

I maj 2008 valdes [[Dmitrij Medvedev]], med stöd av Vladimir Putin, till Rysslands tredje president. Medvedev fokuserade mycket på ”kriget mot [[korruption]]en” och framförallt den korrupta polisen, men trots vissa framsteg kvarstår problemen.<ref>{{webbref |url=http://www.dn.se/nyheter/varlden/medvedev-vill-reformera-polisen/  |titel=Medvedev vill reformera polisen |hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=dagens nyheter| språk = svenska }}</ref> 

Våren 2012 återvaldes Vladimir Putin till president med officiellt cirka 64 procent av rösterna.<ref>{{Webbref|url=https://www.chinadaily.com.cn/world/2012-03/06/content_14762280.htm|titel=Putin wins presidential election with 64% of votes|hämtdatum=31 mars 2022|datum=2012-03-06|utgivare=chinadaily.com.cn|författare=Xinhua}}</ref> Efter godkännande i parlamentet, författningsdomstolen och en folkomröstning 2020 förlängdes Putins möjligheter att sitta kvar vid makten. Detta innebär ytterligare två mandatperioder 2024, det vill säga fram till 2030.<ref>{{Webbref|titel=Vladimir Putin - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vladimir-putin|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-03-31}}</ref>   

I januari 2020, i god tid innan mandatperiodens slut 2024, presenterade Putin förslag på författningsändringar. Förändringarna, som gör det möjligt för Putin att sitta kvar i ytterligare två mandatperioder efter [[2024]], godkändes under våren av parlamentet och författningsdomstolen samt i en folkomröstning som hölls i juli 2020.

== Geografi ==
{{Huvudartikel|Rysslands geografi}}Ryssland, som med sin yta på 17&nbsp;075&nbsp;000&nbsp;kvadratkilometer är världens största land, sträcker sig över så gott som hela den norra delen av den [[Eurasien|eurasiska superkontinenten]], från [[Östersjön]] i väster till [[Berings sund]] i öster. Den ligger således både i [[Europa]] och [[Asien]] (gränsen mellan [[världsdel]]arna går via [[Uralbergen]]). Landet består till stora delar av vidsträckta [[stäpp]]er i söder och djupa [[barrskog]]ar i norr. Från landets västligaste del till dess östligaste sträcker sig Ryssland 9 000 kilometer och i nord-sydlig riktning är landet mellan 2 500 och 4 000 km brett.<ref name=":4">{{Webbref|titel=Russia {{!}} History, Flag, Population, Map, President, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/place/Russia|verk=www.britannica.com|datum=2024-07-24|hämtdatum=2024-07-24|språk=en}}</ref> 

Landet sträcker sig över elva [[tidszon]]er, från Kaliningrad som använder [[UTC+2]] till [[Kamtjatka]] och [[Kurilerna]] som använder [[UTC+12]]. Sedan 2011 använder sig Ryssland av permanent [[sommartid]] som sin standardtid.<ref>{{webbref|url=http://www.statoids.com/tru.html|titel=Time Zones of Russia|hämtdatum=24 januari 2016|format=|verk=|utgivare=Statoids|språk=engelska}}</ref>[[Fil:Russia 87.74494E 66.20034N.jpg|miniatyr|Satellitvy över Ryssland samt [[Belarus]]. Belarus anges här som ryskt territorium.]]
[[Fil:Olkhon 2014-06-13 07-38-36 IMG 6874-36-2-2 (32577582872).jpg|miniatyr|[[Bajkalsjön]] i sydöstra [[Sibirien]] är världens djupaste sjö.]]
[[Fil:Kamchatka Volcano Koryaksky (24231533812).jpg|miniatyr|Halvön [[Kamtjatka]] i östra Ryssland.]]

===Topografi===
Det finns flera bergskedjor i landet, särskilt i dess södra gränsregioner. Exempel är [[Kaukasus]] (där berget [[Elbrus]], Europas högsta topp, reser sig med sina 5&nbsp;642 meter), [[Uralbergen]] och [[Altaj]]. Andra höga berg i Ryssland är [[Dych-Tau]] (5204 m), [[Kljutjevskaja Sopka]] (4750 m) och [[Belucha]] på 4 507 meter över havet.<ref name=":3" />

Uralbergen, som löper i nord–sydlig riktning, utgör tillsammans med Kaukasus, som löper i väst–östlig riktning, gränsen mellan [[Europa]] och [[Asien]]. Uralbergen delar den [[Östeuropeiska slätten]] i [[Europeiska Ryssland]] från den [[Västsibiriska slätten]] som sträcker sig fram till floden [[Jenisej]].<ref>{{Webbref|titel=Ryssland - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ryssland-(land)#natur|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-03-13|arkivurl=https://web.archive.org/web/20220313150146/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ryssland-(land)#natur|arkivdatum=2022-03-13}}</ref><ref name=":3">{{Webbref|titel=Ryssland – Geografi och klimat|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/geografi-och-klimat/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2024-07-24|språk=sv}}</ref> Öster om den Västsibiriska slätten - mellan Jenisej och floden [[Lena (flod)|Lena]] - ligger den [[Centralsibiriska högplatån]] som avgränsas av det [[Östsibiriska höglandet]] till öster. [[Kamtjatkahalvön]] i östra Sibirien karaktäriseras bland annat av ett aktivt vulkanlandskap.<ref name=":3" /> 

[[Kaukasus]]regionen i södra europeiska Ryssland är ett vidsträckt stäppområde som sträcker sig norr om bergskedjan [[Stora Kaukasus]] mellan [[Svarta havet]] och [[Kaspiska havet]]. Uralbergen sträcker sig från norr till söder och rymmer viktiga mineral- och oljetillgångar. [[Sibirien]] sträcker sig från Uralbergen till [[Stilla havet|stillahavskusten]]. Detta enorma område är rikt på naturresurser, men är glest befolkat på grund av de stränga klimatförhållandena. Den del av [[Centralasien]] som ligger i Ryssland består av öken, stäpp och berg; delar av detta område ligger under havets nivå.

Ryssland gränsar i väster till [[Norge]], [[Finland]], [[Estland]], [[Lettland]], [[Belarus]] och [[Ukraina]] samt, via exklaven [[Kaliningrad]], till [[Litauen]] och [[Polen]], i sydväst till [[Georgien]] och [[Azerbajdzjan]], och i söder till [[Kina]], [[Nordkorea]], [[Mongoliet]] och [[Kazakstan]]. I öster avgränsas det av kusten till Stilla havet och i norr av den till [[Norra ishavet]].<ref name=":3" />

=== Hydrografi ===
I Ryssland återfinns flera av världens största floder, bland annat [[Lista över floder efter längd|Europas längsta flod]] [[Volga]]. På grund av sin storlek [[Avvattningsområde|avvattnas]] landets floder i många olika hav. I västra och södra Ryssland rinner [[Dnepr]] ut i [[Svarta havet]] och det gör även huvuddelen av [[Don (flod)|Don]] (en mindre del mynnar ut i [[Östersjön]]).<ref name=":4" /> Floden [[Neva]] som är Östersjöns största tillflöde börjar i [[Ladogasjön]], rinner förbi [[Sankt Petersburg]], och mynnar ut i [[Finska viken]] i Östersjön.<ref>{{Webbref|titel=Neva - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/neva|verk=www.ne.se|hämtdatum=2024-07-25}}</ref> Floden Volga har sin upprinning i [[Valdajhöjderna]] strax nordväst om [[Moskva]] och rinner 3 530 km innan den mynnar ut i [[Kaspiska havet]].<ref name=":4" />

Ett stort antal floder har sitt utlopp i [[Norra ishavet]], däribland [[Onega (flod)|Onega]] och [[Petjora]] i den europeiska delen av Ryssland, samt [[Ob]], [[Jenisej]], [[Lena (flod)|Lena]] och [[Kolyma]] som ligger i asiatiska Ryssland. I Asien rinner även floden [[Amur]] som till stor del fungerar som [[gränsflod]] mellan [[Kina]] och Ryssland, innan den mynnar ut i [[Stilla havet]].<ref name=":3" />

I Sibirien i sydöstra delen av landet ligger [[Bajkalsjön]]. Den utgör både Europas och Asiens största [[Sötvatten|sötvattenssjö]] och är världens djupaste [[insjö]].<ref name=":3" />

=== Klimat ===
Större delen av Ryssland har kalltempererat [[kontinentalt klimat]], med mycket stora temperaturskillnader mellan [[sommar]] och [[vinter]]. I sydvästra Ryssland är det varmtempererat eller [[Subtropiskt klimat|subtropiskt]], medan ishavskusten i norr har [[polarklimat]]. I östra [[Sibirien]] är vintrarna kalla och torra med normaltemperaturer mellan 20 och 50 minusgrader.<ref>{{Webbref|titel=Rysslands geografi|url=https://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/varldsdelar-och-lander-geografi/europa-geografi/rysslands-geografi|verk=SO-rummet|hämtdatum=2023-04-20|språk=sv}}</ref> Vintrarna kännetecknas tidvis av en kraftig östlig vind kallad [[Buran (vind)|buran]]. De mildaste delarna av Ryssland ligger vid [[Östersjön]].<ref name=":2">{{Webbref|titel=Climate of the World: Russia {{!}} weatheronline.co.uk|url=https://www.weatheronline.co.uk/reports/climate/Russia.htm|verk=www.weatheronline.co.uk|hämtdatum=2024-07-24}}</ref>

Nederbörden varierar kraftigt från område till område. De västra delarna av Ryssland har störst nederbörd med upp till 750 mm per år, medan de sydliga och sydöstra regionerna är torrast med en medelårsnederbörd som ligger under 200 mm.<ref name=":2" />

Stora delar av världens områden med [[arktisk]]t och [[subarktisk]]t klimat (framför allt [[Sibirien]] och [[Rysslands arktiska öar]]) återfinns i Ryssland.

=== Flora och fauna ===
I Ryssland förekommer ungefär 11&nbsp;000 olika [[växter|växtarter]]. Av dessa listas 533 växter i landets [[Rödlistning|röda lista]] (1995). Bara 276 av de rödlistade växterna påträffas i något slags [[naturskyddsområde]]. De flesta djur som lever i Ryssland hittas även i andra delar av den tempererade och den arktiska regionen. Landet har 57 [[Endemism|endemisk]]a fiskarter, 22 däggdjur som bara hittas här och en fågelart som inte [[Häckning|häckar]] utanför landet ([[snötrana]]). I Rysslands röda lista från 1995 förtecknades 64 däggdjur, 109 fåglar, 11 kräldjur, 4 groddjur och 9 fiskar.<ref name="Shahgedanova" />

===Naturskydd===
Jakt på däggdjur och fåglar är vanligt förekommande. Ryssland har en statlig myndighet som bestämmer vilka och hur många djur som får jagas. I början av 2000-talet fanns cirka 60 däggdjur och 70 fåglar i myndighetens lista. För att kompensera sin låga livsnivå jagar flera av landets invånare illegalt. Till exempel dokumenterades cirka 50&nbsp;000 fall av [[tjuvjakt]] under året 1997.<ref name="Shahgedanova" />

== Statsskick, politik och administration ==
{{Huvudartikel|Ryska federationens politik}}

=== Konstitution och organisation ===
Rysslands senaste [[Grundlag|konstitution]] fastställdes 1993, enligt vilken Ryssland är en [[förbundsrepublik]] med maktdelning mellan [[President|presidenten]] (den verkställande makten), [[Parlament|parlamentet]] (den lagstiftande makten) och [[Domstol|domstolarna]] (den dömande makten). I praktiken ges presidenten stor makt och dominerar de andra maktgrenarna.<ref name=":6">{{Webbref|titel=Ryssland – Inrikespolitik och författning|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/inrikespolitik-och-forfattning/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2024-09-09|språk=sv}}</ref>

[[Rysslands president]] väljs i allmänna val och kan maximalt sitta två [[Mandatperiod|mandatperioder]] i rad. Fram till 2008 var mandatperioden fyra år, men samma år beslutades att mandatperioden skulle förlängas till sex år, något som trädde i kraft 2012. År 2020 antogs förändringar i konstitutionen som innebar att Vladimir Putins mandatperioder nollställdes, vilket innebar att han kunde ställa upp på nytt i valet 2024.<ref name=":6" />

Rysslands president föreslår [[Rysslands premiärminister]] till [[Duma|duman]] och kan också upplösa duman och utlysa nyval.

Det lagstiftande och representativa organet är [[Ryska federationens federala församling]] som är uppdelad i två kammare: [[Statsduman]] med 450 ledamöter som från och med 2011 väljs vart femte år, hälften genom ett [[proportionellt valsystem]] och andra hälften genom [[majoritetsval i enmansvalkretsar]], samt [[Rysslands federala råd]] bestående av 178 ledamöter, två ledamöter utvalda från vardera av Rysslands 83 [[Rysslands federationssubjekt|federationssubjekt]]. Dumans viktigaste uppgift är att godkänna [[statsbudget]]en och [[Lagstiftning|stifta lagar]]. 

För att komma in i parlamentet gällde år 2011 en sjuprocentspärr, med enstaka mandat som tröst för partier som kommer nära spärren. 

Mandatperioderna för Rysslands president och Duman är sedan 2012 förlängda (till 6 år för presidenten och till 5 år för ledamöterna i Duman) enligt en ändring i konstitutionen.

Valsystemets konstruktion gynnar president Vladimir Putins maktparti [[Enade Ryssland]].<ref>{{Webbref|titel=Russia: Freedom in the World 2022 Country Report|url=https://freedomhouse.org/country/russia/freedom-world/2022|verk=Freedom House|hämtdatum=2022-05-01|språk=en}}</ref><ref name=":0">{{Webbref|titel=Putins parti Enade Ryssland vann alla guvernörsval på söndagen - Navalnyjs kandidater invalda i Sibirien där han förgiftades|url=https://svenska.yle.fi/a/7-1487920|verk=svenska.yle.fi|hämtdatum=2022-05-01|språk=sv}}</ref>

=== Dumans aktuella sammansättning ===
Det finns för närvarande fyra partier i statsduman. Dessa är maktpartiet<ref name=":0" /> [[Enade Ryssland]] (238 ledamöter), [[Ryska federationens kommunistiska parti]] (92), det socialdemokratiska [[Rättvisa Ryssland]] (64) och [[Rysslands liberaldemokratiska parti]] (56).

=== Vladimir Putin ===
[[Vladimir Putin]] efterträdde den 31 december 1999 [[Boris Jeltsin]] som [[Rysslands president]].

President Putins politik har, främst från internationellt håll, kritiserats för att underminera bland annat den inhemska demokratin och kringskära mediernas frihet.

Vid slutet av [[Vladimir Putin]]s andra mandatperiod som president 2008 pågick diskussioner om en eventuell tredje mandatperiod för hans del, och på vilka sätt detta skulle kunna bli möjligt, genom en ändring i grundlagen. Detta blev dock inte av, då Putin inte ställde upp för omval. I stället tackade Putin ja till sitt partis (Enade Ryssland) utnämning till att bli dess premiärministerkandidat.<!--Han kommenterade detta med att säga, att ”det är ett fullt realistiskt alternativ, men att det ännu är för tidigt att spekulera om det”.--> Putin tillträdde som premiärminister den 9 maj 2008. 

Våren 2012 återvaldes Vladimir Putin till president med cirka 64 procent av rösterna, efter att ha styrt i bakgrunden som regeringschef i fyra år. Den 7 maj 2012 tillträdde han presidentämbetet, och Medvedev började sedan dess att fungera  som premiärminister. Tillbaka på presidentposten genomdrev Putin en hårdare kontroll av det politiska livet samtidigt som han stärkte Rysslands inflytande utomlands.

Erövringen av Krim från Ukraina våren 2014 (se [[Krimkrisen]]) liksom det ryska engagemanget i Syrien från 2015 fick Putins inhemska popularitet att skjuta i höjden. 2018 valdes han om utan konkurrens, men därefter dalade opinionssiffrorna till följd av en rad inrikespolitiska problem. Oberoende av detta har Putin lyckats skapa en situation där han har möjlighet att sitta kvar på sin post fram till år 2036. <ref>{{Webbref|titel=Ryssland|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2021-09-30|språk=sv}}</ref>

=== Val ===

==== Parlamentsvalet 2011 ====
Söndagen den 4 december 2011 hölls parlamentsval. Enligt svensk tid öppnade första vallokalen lördagen den 3 december 2011 klockan 21.00 och den sista stängde söndagen den 4 december 2011 klockan 18.00. 

Endast ett urval politiska partier tilläts att kandidera till parlamentsvalet 2011, medan flera uteslöts.<ref>{{webbref|url=http://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryska-parlamentsvalet-kommunisterna-vinner-roster-i-brist-pa-alternativ|titel=Ryska parlamentsvalet – Kommunisterna vinner röster i brist på alternativ|hämtdatum=24 januari 2016|format=|verk=|utgivare=svt.se|språk=svenska}}</ref>

Antalet röstberättigade till parlamentsvalet 2011 var 110 miljoner och antalet vallokaler 95&nbsp;000. De partier som kandiderade i valet 2011 var Enade Ryssland, Kommunistpartiet (KPRF), Liberaldemokraterna (LDPR), Rättvisa Ryssland, [[Rysslands patrioter]], [[Rätt sak|Rätta saken]]<ref>{{webbref|url=http://www.svd.se/nyheter/utrikes/kremlkupp-mot-oligarkparti_6471632.svd|titel=Kremlkupp mot oligarkparti|hämtdatum=24 januari 2016|format=|verk=|utgivare=Svenska dagbladet|språk=svenska}}</ref> och [[Jabloko]]. 

För att komma in i parlamentet gällde detta år en sjuprocentspärr, med enstaka mandat som tröst för partier som kom nära spärren, ett fall som dock inte inträdde. 

Ordföranden för den oberoende valobservatörorganisationen [[Golos]] greps lördagen den 3 december 2011, några timmar innan valet inleddes i Rysslands östra delar.<ref>{{webbref|url=http://www.dn.se/nyheter/varlden/valobservator-gripen-i-moskva|titel=Valobservatör gripen i Moskva|hämtdatum=24 januari 2016|format=|verk=|utgivare=Dagens nyheter|språk=svenska}}</ref> Dagen därpå greps ungvänsterns talesman och Golos hemsida, liberala Moskva Eko och oppositionella nyhetssajter utsattes för cyberattacker.<ref>{{webbref|url=http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ryska-sajter-attackerade-under-valet_6683692.svd|titel=Ryska sajter attackerade under valet|hämtdatum=24 januari 2016|format=|verk=|utgivare=Svenska dagbladet|språk=svenska}}</ref>

==== Presidentvalet 2012 ====
Efter [[presidentvalet i Ryssland 2012|presidentvalet]] i mars 2012 blev Vladimir Putin återvald till president med cirka 64 procent av rösterna. Putin tillsatte därefter Medvedev som premiärminister.

==== Parlamentsvalet 2021 ====
I september 2021 fick Putins parti [[Enade Ryssland]] ungefär hälften av rösterna. Detta en nedgång från förra valet 2011, men det gav fortfarande en betryggande majoritet i duman. För första gången sedan 1993 tilläts inga valobservatörer från organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, [[Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa|OSSE]], att bevaka valet, vallokalerna eller rösträkningen. Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos redogjorde för tusentals rapporter om oegentligheter i samband med dumavalet. Ett omfattande valfusk förekom såväl kring själva valet som kring rösträkningen och den digitala röstningen manipulerades. Enligt det officiella valresultatet behöll Enade Ryssland två tredjedelars majoritet i underhuset, duman.<ref>{{Webbref|titel=Ledare: Den ryska valfarsen blev ingen succé|url=https://www.hbl.fi/artikel/den-ryska-valfarsen-blev-ingen-succe/|verk=www.hbl.fi|hämtdatum=2021-10-09|språk=sv|förnamn=Tommy|efternamn=Westerlund|arkivurl=https://web.archive.org/web/20211009235156/https://www.hbl.fi/artikel/den-ryska-valfarsen-blev-ingen-succe/|arkivdatum=2021-10-09}}</ref> 

=== Förvaltning under presidenten ===
Följande federala ministerier med nedanstående underställda [[förvaltningsmyndighet]]er samt följande centrala federala myndigheter lyder direkt under [[Rysslands president]]:

* Inrikesministeriet (MVD) (196&nbsp;000 anställda och värnpliktiga i inrikestrupperna)
** Federala migrationsmyndigheten 
* Katastrofministeriet (70&nbsp;000 anställda och värnpliktiga i räddningstrupperna och det statliga brandförsvaret) 
* Utrikesministeriet
* Försvarsministeriet 
** Federala myndigheten för militärtekniskt samarbete
** Federala försvarsupphandlingsmyndigheten
** Federala myndigheten för exportkontroll
** Federala myndigheten för särskild byggnadsverksamhet (byggnadstrupperna)
* Justitieministeriet
** Federala fångvårdsmyndigheten 
** Federala fastighetsregistermyndigheten
** Federala domstolsmyndigheten
* Fältjägartjänsten (statens kurirväsende)
* Federala underrättelsetjänsten (12&nbsp;000 anställda) 
* [[Ryska federationens federala säkerhetstjänst|Federala säkerhetstjänsten]] (269&nbsp;000 anställda och värnpliktiga) 
* Federala narkotikapolisen 
* [[Federala skyddstjänsten]] 
* Överstyrelsen för presidentens speciella program

=== Förvaltning under federationens regering ===
Under ryska federationens regering lyder följande federala ministerier, med underlydande myndigheter samt följande centrala federala myndigheter.

* Hälso- och socialministeriet 
**Myndigheten för konsumentskydd
**Myndigheten för tillsyn inom hälso- och sjukvårdsområdet
**Myndigheten för arbete och sysselsättning
**Medicinskt-biologiskt centrum
* Ministeriet för kultur och massmedia
** Myndigheten för kulturarvsskydd
** Arkivcentrum
* Utbildnings- och vetenskapsministeriet
** Myndigheten för intellektuell egendom, patent och varumärken
**Myndigheten för tillsyn inom utbildning och forskning
* Naturresursministeriet
**Myndigheten för hydrometeorologi och miljöövervakning
**Myndigheten för tillsyn inom naturresursutnyttjande
**Myndigheten för tillsyn inom områdena ekologi, teknik och kärnkraft
**Centrum för vattenresurser
**Centrum för underjordisk verksamhet
* Energiministeriet
**Centrum för teknisk reglering och metrologi 
* Regionala utvecklingsministeriet
* Transportministeriet
* Ministeriet för kommunikationer och massmedia
**Myndigheten för tillsyn inom kommunikations- och masskommunikationsområdet
** Centrum för informationsteknologi
** Centrum för press och masskommunikationer
**Centrum för kommunikationer
* Finansministeriet
* Handels och ekonomiministeriet
* Federala näringsfrihetsmyndigheten
* Federala luftfartsmyndigheten
* Federala tullmyndigheten 
* Federala hydrometeorologiska myndigheten
* Federala statistiska myndigheten
* Federala finansmarknadsmyndigheten
* Federala miljö-, teknik- och kärnkraftinspektionen
* Federala kärnkraftsmyndigheten
* Federala rymdmyndigheten
* Federala turistmyndigheten
* Federala myndigheten för sport och fysisk kultur

=== Krigsmakt ===
{{Huvudartikel|Ryska federationens militär}}

====Organisation====
[[Fil:T-14 Armata (27053434067).jpg|miniatyr|Rysk [[stridsvagn]] av modellen [[T-14 Armata]].]]
Rysslands [[krigsmakt]] ([[ryska]]: Вооружённые Силы Российской Федерации (den ryska federationens väpnade styrkor)), består av sex [[vapengren]]ar: [[Rysslands armé|markstridskrafterna]], [[Rysslands flotta|marinen]], [[Rysslands flygvapen|flygvapnet]], de strategiska raketstridskrafterna, de militära rymdstridskrafterna och de luftburna stridskrafterna. De tre sistnämnda är självständiga från de tre förstnämnda. Den sjunde vapengrenen, luftförsvarsstridskrafterna, är underställd [[Flygvapen|flygvapnet]]. Liksom vapengrenarna är även byggnadstrupperna, järnvägstrupperna och [[CBRN-krigföring|NBC]]-skyddstrupperna direkt underställda försvarsministeriet. Fullt mobiliserat kunde Ryssland 2010 ställa upp total en miljon man.

====Värnplikt====
Ryssland har [[allmän värnplikt]] för män. I praktiken inkallas ungefär elva procent av de värnpliktiga till [[grundutbildning]]. Grundutbildningens längd är 12 månader för [[student]]er och 24 månader för övriga. [[Desertering]]ar är mycket vanligt förekommande på grund av [[pennalism]], misshandel, utpressning och undernäring. Den ryska [[krigsmakten]] har i fredstid en personalstyrka om en miljon [[soldat]]er. Övergång till en yrkesarmé har varit under utredning, men statsbudgetens tillstånd och den militära hierarkins motstånd gör det osannolikt att planerna kan förverkligas inom en snar framtid.

====Militära resurser====
Rent numerärt har Ryssland fortfarande en imponerande militär arsenal. Materielens, personalens och ledningssystemens kvalitet – och därmed den ryska försvarsmaktens stridsförmåga – har tidigare varit ifrågasatt.<ref name=TASS1/> Under Putins styre har man dock satt igång ett omfattande upprustningsprogram.

* 48 000 [[pansarfordon]].
* 30 000 [[artilleripjäser]].
* 2 000 [[stridsflygplan]].
* 700 [[stridsfartyg]].

Rysslands [[kärnvapen]]arsenal har kraftigt minskat efter [[Sovjetunionens upplösning|Sovjetunionens fall]], men Ryssland hade 2006 ändå över 5&nbsp;000 operativa kärnstridsspetsar, med ytterligare 10&nbsp;000 inoperativa. År 2005 inleddes på direkt order av president Vladimir Putin en medveten modernisering av landets nukleära stridsförmåga.

Enligt den redovisade försvarsbudgeten satsade Ryssland 2014 motsvarande 600 miljarder kronor (69,3 miljarder USA-dollar) på försvarsmakten och är därmed på tredjeplats bland de länder som satsar mest på militärbudgeten.<ref name="Kazak"/><ref name=Armyrecognition/>

=== Administrativ indelning ===
{{Huvudartikel|Rysslands administrativa indelning|Rysslands federala distrikt|Rysslands federationssubjekt}}

[[Fil:Vyborg June2012 View from Olaf Tower 06.jpg|miniatyr|[[Viborg, Ryssland|Viborg]] grundades 1293 av svenskarna under [[Torgils Knutsson]]s ledning.]]
[[Fil:125 - Wladiwostok 2015 (24056935489).jpg|miniatyr|[[Vladivostok]], [[Primorje kraj|Primorje]].]]

{|
|-
|  style="vertical-align:top; width:200px;"|
'''[[Federalt distrikt|Federala distrikt]]'''

* [[Dalnevostotjnyj]]
* [[Privolzjskij]]
* [[Severo-Zapadnyj]]
* [[Sibirskij]]
* [[Tsentralnyj]]
* [[Uralskij]]
* [[Södra federala distriktet]] (Juzjnyj)

'''[[Rysslands delrepubliker|Delrepubliker]]'''

* [[Adygeiska republiken]]
* [[Altajrepubliken]]
* [[Basjkirien]]
* [[Burjatien]]
* [[Dagestan]]
* [[Ingusjien]]
* [[Kabardinien-Balkarien]]
* [[Kalmuckien]]
* [[Karatjajen-Tjerkessien]]
* [[Karelska republiken]]
* [[Komi (delrepublik)|Komi]]
* [[Marij El]]
* [[Mordvinien]]
* [[Sacha (Jakutien)]]
* [[Nordossetien]]
* [[Tatarstan]]
* [[Tuva]]
* [[Udmurtien]]
* [[Chakassien]]
* [[Tjetjenien]]
* [[Tjuvasjien]]

'''Territorier (kraj)'''

* [[Altaj kraj|Altaj]]
* [[Krasnodar kraj|Krasnodar]]
* [[Krasnojarsk kraj|Krasnojarsk]]
* [[Primorje kraj|Primorje]]
* [[Stavropol kraj|Stavropol]]
* [[Chabarovsk kraj|Chabarovsk]]
</small>
|  style="vertical-align:top; width:200px;"|
'''[[Rysslands oblaster|Län (oblast)]]'''

* [[Amur oblast|Amur]]
* [[Archangelsk oblast|Archangelsk]]
* [[Astrachan oblast|Astrachan]]
* [[Belgorod oblast|Belgorod]]
* [[Brjansk oblast|Brjansk]]
* [[Ivanovo oblast|Ivanovo]]
* [[Irkutsk oblast|Irkutsk]]
* [[Jaroslavl oblast|Jaroslavl]]
* [[Kaliningrad oblast|Kaliningrad]]
* [[Kaluga oblast|Kaluga]]
* [[Kamtjatka oblast|Kamtjatka]]
* [[Kemerovo oblast|Kemerovo]]
* [[Kirov oblast|Kirov]]
* [[Kostroma oblast|Kostroma]]
* [[Kurgan oblast|Kurgan]]
* [[Kursk oblast|Kursk]]
* [[Leningrad oblast|Leningrad]]
* [[Lipetsk oblast|Lipetsk]]
* [[Magadan oblast|Magadan]]
* [[Moskva oblast|Moskva]]
* [[Murmansk oblast|Murmansk]]
* [[Nizjnij Novgorod oblast|Nizjnij Novgorod]]
* [[Novgorod oblast|Novgorod]]
* [[Novosibirsk oblast|Novosibirsk]]
* [[Omsk oblast|Omsk]]
* [[Orenburg oblast|Orenburg]]
* [[Orjol oblast|Orjol]]
* [[Penza oblast|Penza]]
* [[Perm oblast|Perm]]
* [[Pskov oblast|Pskov]]
</small>
| valign="top" |
* [[Rjazan oblast|Rjazan]]
* [[Rostov oblast|Rostov]]
* [[Sachalin oblast|Sachalin]]
* [[Samara oblast|Samara]]
* [[Saratov oblast|Saratov]]
* [[Smolensk oblast|Smolensk]]
* [[Sverdlovsk oblast|Sverdlovsk]]
* [[Tambov oblast|Tambov]]
* [[Tomsk oblast|Tomsk]]
* [[Tiumen oblast|Tiumen]]
* [[Tjeljabinsk oblast|Tjeljabinsk]]
* [[Tjita oblast|Tjita]]
* [[Tula oblast|Tula]]
* [[Tver oblast|Tver]]
* [[Uljanovsk oblast|Uljanovsk]]
* [[Vladimir oblast|Vladimir]]
* [[Volgograd oblast|Volgograd]]
* [[Vologda oblast|Vologda]]
* [[Voronezj oblast|Voronezj]]

'''Federala städer'''

* [[Moskva]]
* [[Sankt Petersburg]]

'''Autonoma län (avtonomnaja oblast)'''

* [[Judiska autonoma länet]]

'''Autonoma distrikt (avtonomnyj okrug)'''

* [[Nentsien]]
* [[Chantien-Mansien]]
* [[Tjuktjien]]
* [[Jamalo-Nentsien]]
</small>
|}

== Ekonomi och näringsliv ==
[[Fil:Moscow-City (36211143494).jpg|miniatyr|Moderna nybyggnationer i [[Moskvas internationella affärscentrum|Moskvas internationella affärscentrum ”Moscow City”]], ett resultat av Rysslands snabbt växande ekonomi under 2000-talet.]]
[[Fil:KosyginaStreet Moscow view to Khamovniki 06-2015 img1.jpg|miniatyr|[[Moskva]], 2015.]]{{Huvudartikel|Rysslands ekonomi}}

===Ekonomisk utveckling efter Sovjetunionens upplösning===

Efter Sovjetunionens upplösning omvandlades den tidigare centralplanerade, resursslösande och ineffektiva produktionen till en modern marknadsekonomi. Denna övergång var plågsam och tuff för ryssarna. Under 1990-talet sjönk levnadsstandarden kraftigt för breda befolkningsgrupper, produktionen minskade och många stora industriföretag upphörde att verka. Statsbudgeten drogs med ständiga underskott och Ryssland blev svårt skuldsatt. I slutet av 1900-talet föll Rysslands statsfinanser samman. Denna finanskrasch visade sig senare vara räddningen för den ryska ekonomin och med ökade exportvinster och minskad import fick Ryssland en stadig tillväxt på omkring 7 procent per år.<ref>{{bokref |efternamn=Sävborg |förnamn= Ebba |titel=Världspolitikens Dagsfrågor: Putins Ryssland, |url= |format= |hämtdatum= |volym=  |utgivare=Elanders Gotab, Sverige |utgivningsort= |språk=engelska |isbn=91-7183-363-3|sid=9 |kapitel= |år= 2004}}</ref>

Under 1900-talet hade ägandet i landet koncentrerats till ett fåtal mycket rika personer och flera utländska storföretag började köpa in sig i den ryska industrin. När Putin blev president år 2000 förändrades detta, statens inflytande över näringslivet ökade vilket minskade de utländska investerarnas lust att satsa pengar i Ryssland. Samtidigt genomfördes en serie nya reformer för att stärka landets marknadsekonomi, reglerna för företag förenklades liksom skattelagstiftingen. Detta kom att leda till att statsbudgeten började visa överskott.<ref name="Landguiden - Ekonomi">{{webbref |url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ryssland/Ekonomi |titel=Ekonomi |hämtdatum=24 januari 2016 |format= |verk= |utgivare=Landguiden |språk=svenska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160202044319/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ryssland/Ekonomi |arkivdatum=2 februari 2016 }}</ref>

När den globala finanskrisen slog till hösten 2008 kunde Ryssland tack vare stora inkomster från export av olja och naturgas hålla upp rubelns värde och rädda flera inhemska företag och banker från att gå i konkurs. Mot slutet av året så föll kurserna på Moskvabörsen kraftigt och rubelns värde skrevs ned med totalt cirka 20 procent<ref name="Landguiden - Ekonomi" /> och valutareserven krympte kraftigt. År 2009 tvingas centralbanken än en gång sänka värdet på rubeln som nådde sin lägsta nivå mot dollarn på nära 6 år. Bruttonationalprodukten, BNP, minskade under 2009 med nästan totalt 8 procent, från 1&nbsp;661 miljarder USA-dollar till 1&nbsp;223 miljarder USA-dollar,<ref>{{webbref |url=http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/456 |titel=Ryssland |hämtdatum=24 januari 2016 |format= |verk= |utgivare=Globalis |språk=svenska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160201220103/http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/456 |arkivdatum=1 februari 2016 }}</ref> och arbetslösheten ökade. Ryssland hämtade sig sedan förhållandevis snabbt och under 2010 och 2011 uppvisade landet en tillväxt på 4 procent.<ref name="Landguiden - Ekonomi" /> År 2012 hade Ryssland ett BNP på 14&nbsp;178 USA-dollar per invånare.<ref>{{webbref |url=http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/182 |titel=Ryssland |hämtdatum=24 januari 2016 |format= |verk= |utgivare=Globalis |språk=svenska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160201205242/http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/182 |arkivdatum=1 februari 2016 }}</ref>
[[Fil:Wiki dia BNP.png|miniatyr|stående=1.7|Rysslands BNP-utveckling 1989 - 2012.]]

Ett problem med den ryska ekonomin är att det finns väldigt få [[små och medelstora företag]]. Detta antas bero på att bankerna, som ägs av [[oligarki|oligarkerna]], är oerhört korrupta. Bankernas affärsidé verkar främst vara att understödja oligarkernas övriga företag, och det är därför i princip omöjligt att finansiera starten av ett företag för gemene man. Putin har också emellanåt tagit till kontroversiella "krafttag" mot oligarkerna; bland annat arresterades Rysslands rikaste man [[Michail Chodorkovskij]] 2003, anklagad för att ha tillförskansat sig företag vid Jeltsins privatisering på oegentliga sätt. Fängslandet av Chodorkovskij anses dock samtidigt, både av flera ryska och utländska bedömare, att vara politiskt motiverat. Händelser som dessa har också fått analytiker att tvivla på den ryska ekonomins stabilitet, då de flesta av dagens företagsledare i Ryssland antagligen gjort sig skyldiga till brott vid övergången från [[planekonomi]] till försök till marknadsekonomi.

===Handel===

Ryssland har enorma naturtillgångar där beroendet av råvaruproduktionen är väldigt stort. Naturgas, olja, oljeprodukter och kol står för cirka hälften av landets exportintäkter, år 2010 exporterade Ryssland 243&nbsp;260&nbsp;000 ton råolja.<ref>{{webbref|url=http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/7885|titel=Ryssland|hämtdatum=24 januari 2016|format=|verk=|utgivare=Globalis|språk=svenska|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160201202827/http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/7885|arkivdatum=1 februari 2016}}</ref> Rysslands omfattande olje- och gasexport ger landet ett stort överskott i handeln med utlandet men det starka beroendet av denna sektor gör den ryska ekonomin extremt sårbart för plötsliga prisfall på råvarumarknaden. De viktigaste importvarorna består av maskiner, livsmedel och fordon. Rysslands viktigaste handelspartner är USA, Tyskland, Storbritannien, Kina och Italien. Ryssland har också ett partnerskaps- och samarbetsavtal gällande handel med EU som trädde i kraft år 1995. 

Efter många år av förhandlingar blev Ryssland år 2011 medlem i världshandelsorganisationen WTO. Detta underlättade handeln betydligt för Ryssland som till större del öppnades upp för omvärlden. En rad restriktioner för den ryska exporten till EU hade hävts och handeln med EU kom att stå för över hälften av den ryska utrikeshandeln.<ref name="Landguiden - Utrikeshandel">{{webbref|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ryssland/Utrikeshandel|titel=Utrikeshandel|hämtdatum=24 januari 2016|format=|verk=|utgivare=Landsguiden|språk=svenska|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160305105613/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ryssland/Utrikeshandel|arkivdatum=5 mars 2016}}</ref> Varuexporten uppgick till 529&nbsp;104 miljoner USA-dollar år 2012. Varuimporten uppgick till 335 830 miljoner USA-dollar samma år. År 2009 uppgick bytesbalansen till 49&nbsp;433 miljoner USA-dollar och år 2011 uppgick handelsbalansen till 198&nbsp;181 miljoner USA-dollar.<ref>{{webbref |url=http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/586, |titel=Ryssland |hämtdatum=24 januari 2016 |format= |verk= |utgivare=Globalis |språk=svenska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190607030425/https://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/586, |arkivdatum=7 juni 2019 }}</ref> Importen av varor och tjänster utgjorde 22&nbsp;procent<ref>{{webbref |url=http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/587 |titel=Ryssland |hämtdatum=24 januari 2016 |format= |verk= |utgivare=Globalis |språk=svenska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160201205808/http://www.globalis.se/Laender/Ryssland/(show)/indicators/(indicator)/587 |arkivdatum=1 februari 2016 }}</ref> år 2010.

Under senare år har landets handel dock i tilltagande utsträckning drabbats av [[Internationella reaktioner mot Ryssland i samband med Ukraina-krisen|sanktioner från olika länder]], främst som ett resultat av landets [[Rysk-ukrainska konflikten|konflikt med Ukraina]].

{{Överstatliga postsovjetiska enheter|align=right|size=300px}}
===Internationella relationer och samarbeten===

Efter att Sovjetunionen upplöstes övertog Ryssland den största delen av Sovjetunionens internationella förpliktelser och rättigheter. Till exempel övertog Ryssland, till stor del på grund av sin bibehållna status som atommakt, Sovjetunionens permanenta plats i FN:s säkerhetsråd. Efter unionsupplösningen närmade sig flera forna medlemmar sovjetunionen väst, och även försvarsalliansen Nato, och detta betraktades som icke önskvärt av Ryssland. Relationen till USA är ansträngd och parterna ses ofta inta motsatta sidor vid konflikter. Rysslands relation med EU var långa tider relativt god, men problem kvarstod hela tiden, och har förvärrats i och med Ukraina-krisen. Ryssland deltar aktivt i en del regionala samarbetsorganisationer som till exempel Östersjöstaternas råd. OSS är ett samarbete mellan de gamla sovjetiska staterna som uppkom år 1992, här är Ryssland medlem. Rysslands relation med Kina har länge varit bra och på senare tid har den blivit ännu bättre i och med den växande handeln mellan staterna. 

===Ukrainakonfliktens inverkan på ekonomi och utrikesrelationer===
{{fördjupning2|Internationella reaktioner mot Ryssland i samband med Ukraina-krisen}}
Under 2014 övergick Ryssland till att bruka militär makt och vapenvåld för att lösa sina [[Rysk-ukrainska konflikten|konflikter med Ukraina]], vilket har skapat oro, missnöje och protester från stora delar av världen. Ryssland har sedan dess ofta och i stigande grad kritiserats av framför allt [[västvärlden]] för sin militära aggression mot Ukraina.<ref>{{webbref|url=http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ryssland/Utrikespolitik-Forsvar|titel=Utrikespolitik och försvar|hämtdatum=24 januari 2016|format=|verk=|utgivare=Landsguiden|språk=svenska|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160201001013/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ryssland/Utrikespolitik-Forsvar|arkivdatum=1 februari 2016}}</ref>

Rysslands relationer till stora delar av omvärlden försämrades drastiskt av att Ryssland i februari 2022 beslutade att utöka sitt användande av militär makt gentemot Ukraina och inleda en storskalig invasion av landet. Detta ledde till en mängd internationella fördömanden och efterföljande sanktioner. [[Sveriges statsminister]] konstaterade till exempel att invasionen var oprovocerad, olaglig och oförsvarlig.<ref>{{Webbref|titel=Andersson: Invasionen är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig|url=https://www.dn.se/sverige/andersson-invasionen-ar-oprovocerad-olaglig-och-oforsvarlig/|verk=DN.SE|datum=2022-02-24|hämtdatum=2022-03-04|språk=sv}}</ref> Rysslands agerande kallades av [[Europeiska rådet|Europeiska rådets]] ordförande [[Charles Michel]] för "geopolitisk terrorism".<ref>{{Webbref|titel=The Russian attack on Ukraine marks a new era for Europe, MEPs say {{!}} EU Parliament Press {{!}} PubAffairs Bruxelles|url=https://www.pubaffairsbruxelles.eu/the-russian-attack-on-ukraine-marks-a-new-era-for-europe-meps-say-eu-parliament-press/|hämtdatum=2022-03-03|språk=en-US|arkivurl=https://web.archive.org/web/20220303112107/https://www.pubaffairsbruxelles.eu/the-russian-attack-on-ukraine-marks-a-new-era-for-europe-meps-say-eu-parliament-press/|arkivdatum=2022-03-03}}</ref>

'''Några av åtgärderna:'''

* Handelssanktioner från ett stort antal länder
* Uteslutande av en rad ryska banker från det internationella betalningssystemet SWIFT
* Frysning av den ryska centralbankens tillgångar i utlandet
* Frysning de utländska tillgångarna hos en rad personer som anses stå Putin-regimen nära
* Utestängning från deltagande i olika idrottstävlingar och internationella kulturevenemang

Staters och internationella organisationers sanktioner mot Ryssland tillsammans med avståndstagande av både det internationella näringslivet och civilsamhället, resulterade i att Rysslands deltagande i utbyten med dessa reducerades i hög grad.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Vodkan stoppas – så isoleras Ryssland|url=https://www.svd.se/vodka-privatjet-och-banker--sa-isoleras-ryssland|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2022-03-01|hämtdatum=2022-03-03|issn=1101-2412|språk=sv|efternamn=SvD}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Omvärldens reaktioner på Rysslands angrepp mot Ukraina|url=https://www.dn.se/varlden/omvarldens-reaktioner-pa-rysslands-angrepp-mot-ukraina/|verk=DN.SE|datum=2022-02-24|hämtdatum=2022-03-03|språk=sv}}</ref><ref>{{Webbref|titel=From banking to sports to vodka, Russia's isolation grows|url=https://apnews.com/article/russia-ukraine-vladimir-putin-sports-business-hockey-1af9762a9b6fbdc2854b5a01eb114095|verk=AP NEWS|datum=2022-03-01|hämtdatum=2022-03-04|språk=en}}</ref> Däremot avstod samtidigt en rad länder – inklusive [[Brasilien]],<ref>{{Tidningsref|rubrik=Bolsonaro won't condemn Putin, says Brazil will remain neutral over invasion|url=https://www.reuters.com/world/bolsonaro-wont-condemn-putin-says-brazil-will-remain-neutral-over-invasion-2022-02-27/|tidning=Reuters|datum=2022-02-27|hämtdatum=2022-03-04|språk=en|förnamn=Gabriel|efternamn=Stargardter}}</ref> [[Indien]],<ref>{{Webbref|titel=SWIFT Sanctions: India seeks alternative for trade with Russia|url=https://www.riotimesonline.com/brazil-news/modern-day-censorship/swift-sanctions-india-seeks-alternative-for-trade-with-russia/|verk=The Rio Times|datum=2022-02-28|hämtdatum=2022-03-04|språk=en-US|förnamn=The Rio|efternamn=Times}}</ref> [[Kina]]<ref>{{Webbref|titel=China Won’t Take Part in Western Financial Sanctions on Russia: Bank Regulator Chief|url=https://www.wsj.com/livecoverage/russia-ukraine-latest-news-2022-03-02/card/china-won-t-take-part-in-western-financial-sanctions-on-russia-bank-regulator-chief-uWcY1AvqXs5ssr2057HA|verk=WSJ|hämtdatum=2022-03-04|språk=en}}</ref> och [[Mexiko]]<ref>{{Tidningsref|rubrik=Mexico declines to impose economic sanctions on Russia|url=https://www.reuters.com/world/mexicos-president-says-will-not-take-any-economic-sanctions-against-russia-2022-03-01/|tidning=Reuters|datum=2022-03-02|hämtdatum=2022-03-04|språk=en|efternamn=}}</ref> – från att delta i sanktioner mot landet. Tre av dessa länder deltar tillsammans med Ryssland i [[Brics]]-samarbetet, en ekonomisk samarbetsorganisation som samlar stora ekonomier utanför [[G7]]-samarbetet. 

Trots sanktioner fortgår dock omvärldens handel med till exempel rysk gas och olja. Bland annat har [[Sberbank]] och andra ryska banker som underlättar handeln med rysk gas och olja fått behålla sin tillgång till det internationella betalningssystemet [[Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication|SWIFT]].<ref>{{Tidningsref|rubrik=EU bars 7 Russian banks from SWIFT, but spares those in energy|url=https://www.reuters.com/business/finance/eu-excludes-seven-russian-banks-swift-official-journal-2022-03-02/|tidning=Reuters|datum=2022-03-02|hämtdatum=2022-03-05|språk=en|förnamn=Philip|efternamn=Blenkinsop}}</ref> Att minst ett hundratal internationella företag på kort tid lagt ner sin verksamhet i Ryssland har dock lett till bristsituationer för vissa varor och tjänster, liksom kraftiga prisstegringar på drabbade produkter. Rysslands medielandskap domineras i början av 2020-talet helt av statstyrda medier, vilket lett till svårigheter för Rysslands befolkning att få en fullständig bild över den förändrade situationen och dess orsaker.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Russia sanctions: How the measures have changed daily life|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-60647543|tidning=BBC News|datum=2022-03-13|hämtdatum=2022-03-13|språk=en-GB|författare=Olga Shamina & Jessy Kaner, BBC Russian & Simon Fraser}}</ref>

=== Jordbruk ===
{| class="wikitable"
|- style="background:#efefef;"
! colspan="10"| Åkerarealens användning i Ryssland 2004<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2005A01_BR_00_JO01SA0601.pdf |titel=Jordbruksstatistisk årsbok 2006|hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Jordbruksverket | språk = svenska  | sid =232 }}</ref> (kilohektar)
|- style="background:#efefef;"
| 
| '''Vete'''
| '''Råg'''
| '''Korn'''
| '''Havre'''
| '''Majs'''
| '''Sorghum'''
| '''Ris'''
| '''Potatis'''
| '''Sockerbetor'''
|-
|| '''Ryssland''' || 22 920 || 1 860 || 9 562 || 3 286 || 870 || 26 || 125 || 3 130 || 790 
|}

{| class="wikitable"
|- style="background:#efefef;"
! colspan="10"| Den totala skördens storlek i Ryssland 2004<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2005A01_BR_00_JO01SA0601.pdf |titel=Jordbruksstatistisk årsbok 2006|hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Jordbruksverket | språk = svenska  | sid =234 }}</ref> (kiloton)
|- style="background:#efefef;"
| 
| '''Vete'''
| '''Råg'''
| '''Korn'''
| '''Havre'''
| '''Majs'''
| '''Sorghum'''
| '''Ris'''
| '''Potatis'''
| '''Sockerbetor'''
|-
|| '''Ryssland''' || 45 413 || 2 872 || 17 180 || 4 955 || 3 516 || 44 || 471 || 35 914 || 21 848
|}

{| class="wikitable"
|- style="background:#efefef;"
! colspan="4"| Den totala köttproduktionen Ryssland 2004<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2005A01_BR_00_JO01SA0601.pdf |titel=Jordbruksstatistisk årsbok 2006|hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Jordbruksverket | språk = svenska  | sid =238 }}</ref> (kiloton) 
|- style="background:#efefef;"
| 
| '''Nötkött inklusive buffelkött'''
| '''Får och getkött'''
| '''Griskött'''
|-
|| '''Ryssland''' || 1 951 || 144 || 1 644
|}

{| class="wikitable"
|- style="background:#efefef;"
! colspan="3"| Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med
binäringar 2003<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2005A01_BR_00_JO01SA0601.pdf |titel=Jordbruksstatistisk årsbok 2006|hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Jordbruksverket | språk = svenska  | sid =240 }}</ref>
|- style="background:#efefef;"
| 
| '''Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar (kilopersoner)'''
| '''I procent av den totala förvärvsarbetande befolkningen'''
|-
|| '''Ryssland''' || 7 571 || 9,7
|}

=== Kommunikationer ===
====Flygbolag====
* [[Aeroflot]]
* [[Bashkirian Airlines]]
* [[Pulkovo Aviation Enterprise|Pulkovo]]
* [[Vladivostok Air]]
* [[Volga-Dnepr]]
* [[Transaero]]
* [[Rossiya Airlines]]

====Järnvägar====
{{Huvudartikel|Järnväg i Ryssland}}
Ryssland är ett av de länder i världen som har längst [[järnväg]]snät, 85&nbsp;500 kilometer. Till skillnad från de flesta europeiska länder har man [[bredspår]].

Järnvägen drivs av [[Rysslands järnvägar]].

== Befolkning ==

=== Demografi ===
{{Huvudartikel|Rysslands demografi}}

Ryssland är ett förhållandevis glesbefolkat land på grund av sin enorma storlek; befolkningen är dock tätare i de västra [[europa|europeiska]] delarna, runt [[Uralbergen]] och i de sydöstra delarna vid [[Stilla havet]]. Vid den senaste folkräkningen, som genomfördes 2002, hade Ryssland 145,2 miljoner invånare, varav 106 miljoner i de europeiska delarna och 39 miljoner i de asiatiska delarna. Enligt officiella befolkningsregister har landets befolkning minskat till cirka 141,9 miljoner invånare i början av 2010.<ref name="Ryssland100101">{{webbref |url=http://www.gks.ru/free_doc/2010/popul10-Pr.xls |titel=ПРЕДВАРИТЕЛЬНАЯ ОЦЕНКА ЧИСЛЕННОСТИ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ |hämtdatum=24 januari 2016 |format=xls |verk= |utgivare= |språk=ryska |sid= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20220331213404/https://www.gks.ru/free_doc/2010/popul10-Pr.xls |arkivdatum=31 mars 2022 }}</ref> 

[[Fil:Population of Russia.PNG|miniatyr|Den demografiska utvecklingen i Ryssland 1950 - 2010.]]

Rysslands folkmängd har under många år minskat drastiskt till följd av ökade dödstal i relation till de minskande födelsetalen samt utvandring. En stabilisering har dock börjat märkas, och för första gången på länge ökade Ryssland sin befolkning under 2009. Den totala folkmängden ökade med 23&nbsp;318 invånare mellan den 1 januari 2009 och 1 januari 2010.<ref name="Ryssland100101" /><ref name="ROSSTAT Adm">Publikation ''Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2009 goda'' (utgiven av '''ROSSTAT'''), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2009.</ref>

Ryssland har elva städer med över en miljon invånare, och ytterligare 24 städer med över en halv miljon invånare.<ref name="ROSSTAT Adm" />

I landet lever många etniska grupper, majoriteten räknas dock som ryssar. Enligt 2010 års folkräkning var 81,0 procent [[ryssar]], 3,7 procent [[tatarer]], 1,4 procent [[ukrainare]], 1,1 procent [[basjkirer]], 1,0 procent [[tjuvasjer]], 0,8 procent [[tjetjener]] och återstående grupper 11,0 procent ([[armenier]], [[belarusier]], [[moldavier]], [[kosacker]], [[inuiter]], [[tyskar]], [[judar]], [[koreaner]], [[kurder]], med flera).<ref name=perepis2010ru/>

==== Lista över Rysslands 20 största städer efter befolkning ====
{| class="wikitable sortable"
! scope="col" style="width:50px;" |Rank
!Stad
![[Ryska]]
![[Rysslands federationssubjekt|Federationssubjekt]]
!Befolkning 2021 <ref name="2021Census">{{webbref|titel=Оценка численности постоянного населения по субъектам Российской Федерации|url=https://rosstat.gov.ru/storage/mediabank/tab-5_VPN-2020.xlsx|utgivare=[[Federal State Statistics Service (Russia)|Federal State Statistics Service]]|hämtdatum=1 September 2022}}</ref>
|-
! align="center" |1
|'''[[Moskva]]'''
|{{lang|ru|Москва}}
|{{flag|Moskva|name=Moscow (federal city)}}<ref>The city of Moscow, though a separate entity from the surrounding [[Moscow oblast]], also serves as its capital</ref>
|13 010 112
|-
! align="center" |2
|'''[[Sankt Petersburg]]'''
|{{lang|ru|Санкт-Петербург}}
|{{flag|Sankt Petersburg|name=Saint Petersburg (federal city)}}<ref>The city of Saint Petersburg, though a separate entity from the surrounding [[Leningrad oblast]], also serves as its capital</ref>
|5 601 911
|-
! align="center" |3
|'''[[Novosibirsk]]'''
|{{lang|ru|Новосибирск}}
|{{flag|Novosibirsk oblast}}
|1 633 595
|-
! align="center" |4
|'''[[Jekaterinburg]]'''
|{{lang|ru|Екатеринбург}}
|{{flag|Sverdlovsk oblast}}
|1 544 376
|-
! align="center" |5
|'''[[Kazan]]'''
|{{lang|ru|Казань}}
|{{flag|Tatarstan|name=Republiken Tatarstan}}
|1 308 660
|-
! align="center" |6
|'''[[Nizjnij Novgorod]]'''
|{{lang|ru|Нижний Новгород}}
|{{flag|Nizjnij Novgorod oblast}}
|1 228 199
|-
! align="center" |7
|'''[[Tjeljabinsk]]'''
|{{lang|ru|Челябинск}}
|{{flag|Tjeljabinsk oblast}}
|1 189 525
|-
! align="center" |8
|'''[[Krasnojarsk]]'''
|{{lang|ru|Красноярск}}
|{{flag|Krasnojarsk kraj}}
|1 187 771
|-
! align="center" |9
|'''[[Samara]]'''
|{{lang|ru|Самара}}
|{{flag|Samara oblast}}
|1 173 299
|-
! align="center" |10
|'''[[Ufa (stad)|Ufa]]'''
|{{lang|ru|Уфа}}
|{{flag|Basjkirien|name=Republiken Basjkirien}}
|1 144 809
|-
! align="center" |11
|'''[[Rostov-na-Donu]]'''
|{{lang|ru|Ростов-на-Дону}}
|{{flag|Rostov oblast}}
|1 142 162
|-
! align="center" |12
|'''[[Omsk]]'''
|{{lang|ru|Омск}}
|{{flag|Omsk oblast}}
|1 125 695
|-
! align="center" |13
|'''[[Krasnodar]]'''
|{{lang|ru|Краснодар}}
|{{flag|Krasnodar kraj}}
|1 099 344
|-
! align="center" |14
|'''[[Voronezj]]'''
|{{lang|ru|Воронеж}}
|{{flag|Voronezj oblast}}
|1 057 681
|-
! align="center" |15
|'''[[Perm, Ryssland|Perm]]'''
|{{lang|ru|Пермь}}
|{{flag|Perm kraj}}
|1 034 002
|-
! align="center" |16
|'''[[Volgograd]]'''
|{{lang|ru|Волгоград}}
|{{flag|Volgograd oblast}}
|1 028 036
|-
! align="center" |17
|'''[[Saratov]]'''
|{{lang|ru|Саратов}}
|{{flag|Saratov oblast}}
|901 361
|-
! align="center" |18
|'''[[Tiumen]]'''
|{{lang|ru|Тюмень}}
|{{flag|Tiumen oblast}}
|847 488
|-
! align="center" |19
|'''[[Toljatti]]'''
|{{lang|ru|Тольятти}}
|{{flag|Samara oblast}}
|684 709
|-
! align="center" |20
|'''[[Barnaul]]'''
|{{lang|ru|Барнаул}}
|{{flag|Altaj kraj}}
|630 877
|}

=== Religion ===
Den [[rysk-ortodoxa kyrkan]] är landets dominerande [[religiösa samfund]]<ref name=":5" /> och 71 % av befolkningen identifierar sig som [[Ortodox Kristendom|ortodoxt kristna]].<ref>{{Webbref|titel=Russia|url=https://www.state.gov/reports/2022-report-on-international-religious-freedom/russia/|verk=United States Department of State|hämtdatum=2024-07-29|språk=en-US}}</ref> Kyrkan anses utgöra Rysslands [[Statskyrka|nationalkyrka]]. Den styrs av [[Patriark av Moskva och hela Ryssland|patriarken av Moskva och hela Ryssland]] tillsammans med den [[Heliga synoden]]. I och med Vladimir Putins makttillträde år 2000 började kyrkan och staten att växa närmre och närmre varandra. [[Kirill av Moskva|Patriarken Kirill av Moskva]] har stöttat Putins politik, och bland annat fått ett residens i det regeringsdominerade Kreml i Moskva. När Ryssland invaderade Ukraina 2022 uttalade Kirill kyrkans stöd till de ryska trupperna. 

Inom den rysk-ortodoxa traditionen finns även de [[gammaltroende]] som sedan 1600-talet haft en avvikande åsikt gällande den ortodoxa inriktningen i landet (se [[raskol]]). Några exempel på gammaltroende samfund är den [[ryska gammal-ortodoxa kyrkan]] och den [[rysk-ortodoxa gammalrituella kyrkan]].

Andra kristna inriktningar är den [[romersk-katolska kyrkan]] med ca 1 miljon medlemmar - främst i Sibirien - och [[Protestantism|protestantiska kyrkor]] som har ungefär 1,5 miljoner medlemmar i Ryssland. [[Jehovas vittnen]] ses sedan 2017 som en extremistorganisation, vilket medfört förföljelse av medlemmar och en kraftig inskränkning i landets [[religionsfrihet]].<ref name=":5">{{Webbref|titel=Ryssland – Religion|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/religion/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2024-07-29|språk=sv}}</ref>

[[Islam]] räknas som landets näst största religion, med mellan 15 och 20 miljoner troende. Bland muslimerna är huvudinriktningen [[sunni]] och [[Sufism|sufismen]] har en stark ställning i Ryssland. Mer fundamentalistiska varianter av islam som [[wahhabism]] och [[salafism]] återfinns också i landet och dessa har i vissa fall hamnat i konflikt med sufister, vilket lett till ett flertal dödsfall.<ref name=":5" />

Andra [[konfession]]er är bland annat [[buddhism]] och [[judendom]]. Det finns även sedan [[Sovjetunionen|sovjettiden]] många ateister och icke-troende i landet.<ref>{{webbref |url=http://www.interfax-religion.ru/?act=news&div=34881 |titel=Россияне бьют рекорды по обращению в православие, но не спешат читать Библию - опрос |hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare= Interfax | språk = ryska | sid = }}</ref><gallery mode="nolines" widths="160" heights="160">
Fil:Main Cathedral of the Russian Armed Forces Patriot.jpg|alt=Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Kubinka.|[[Huvudkatedralen för Ryska federationens väpnade styrkor]] i Kubinka.
Fil:Moscou.- La Cathédrale Basile-le-Bienheureux.jpg|[[Vasilijkatedralen]] i Moskva är känd över hela världen och har blivit en symbol för Ryssland.
Fil:Moscow July 2011-7a.jpg|[[Kristus Frälsarens katedral, Moskva|Kristus Frälsarens katedral i Moskva]].
</gallery>

=== Språk ===
Det största språket i landet är [[ryska]]. Andra större språk (med mer än en miljon talare) är [[belarusiska]], [[ukrainska]], [[tatariska]], [[basjkiriska]], [[tjetjenska]] och [[tjuvasjiska]]. Ryska är landets enda officiella språk, men flera av [[Rysslands delrepubliker]] har gjort ett i området viktigt språk till officiellt språk inom delrepubliken. Det [[kyrilliska alfabetet]] är det enda tillåtna i landet, vilket är varför de delrepubliker som använder ett andra officiellt språk måste skriva detta med kyrilliska tecken.

== Kultur och samhällsliv ==
{{Se även|Rysk konst|Ryska köket|Rysk litteratur}}

[[Fil:Bolschoi-theater.jpg|miniatyr|[[Bolsjojteatern]] är Rysslands nationalscen för [[balett]] och [[opera]]. Den är belägen i [[Moskva]] och grundades [[1776]].]]
=== Rysk kultur ===
Ryssland har ett mycket rikt [[kultur]]arv med berömd [[rysk konst|konst]], [[rysk musik|musik]], [[rysk arkitektur|arkitektur]] och [[rysk litteratur|litteratur]]. Den [[Rysk-ortodoxa kyrkan|ortodoxa kyrkan]], som bidrog till att sprida den bysantinska kulturen till de [[slaver|slaviska folken]], förknippas med sina [[kyrka|kyrkor]] och [[Ikon (religion)|ikoner]] ofta med Ryssland.

Bland ryska [[författare]] märks [[Lev Tolstoj]], [[Fjodor Dostojevskij]], [[Alexander Pusjkin]], [[Nikolaj Gogol]], [[Ivan Turgenev]], [[Anton Tjechov]], [[Michail Lermontov]], [[Maksim Gorkij]], [[Ivan Bunin]], [[Vladimir Nabokov]], [[Michail Bulgakov]], [[Michail Sjolochov]], [[Boris Pasternak]] och [[Alexander Solzjenitsyn]]. I Ryssland är nationalskalden Aleksandr Pusjkin den kanske mest populäre författaren, medan Lev Tolstoj och Fjodor Dostojevskij är mer internationellt kända.

Några kända ryska [[kompositör]]er är [[Pjotr Tjajkovskij]], [[Sergej Rachmaninov]], [[Michail Glinka]], [[Aleksandr Skrjabin]], [[Aleksandr Borodin]], [[Modest Musorgskij]], [[Dmitrij Sjostakovitj]], [[Igor Stravinskij]], [[Sergej Prokofjev]] och [[Nikolaj Mjaskovskij]]. Se vidare [[rysk musik]].

===Massmedier===
Rysslands massmedielandskap består av en blandning av titlar från den sovjetiska perioden och nystartade medieorgan. Under 1990-talet förlorade många av de "gamla sovjetiska" tidningarna större delen av sin upplaga, parallellt med att [[oligark]]er och andra beslutsfattare startade nya konkurrenter. En stor del av medierna har därefter sålts till statsstyrda enheter som [[Gazprom]] (tv-kanalen NTV) och staden [[Moskva]] (''[[Argumenty i Fakty]]''). Det statliga medieägandet av bland annat TV-kanaler (via ''Rossija''-bolaget) har på senare år ökat, och samtidigt ägnar sig många av de största fristående mediebolagen åt en hög grad av självcensur i förhållande till statlig politik. De ryska statsmedierna följer Kremls linje och narrativ och utgör därmed en viktig del i Putins propagandaapparat.<ref name=":1" /> Den stora dagliga affärsnyhetstidningen ''[[Kommersant]]'' fick 2011 en ny chefredaktör för en av sina sidotidningar, efter [[Vladimir Putin|Putin]]-kritisk bevakning i samband med parlamentsvalet.<ref name=calvert140306>{{webbref |url=http://calvertjournal.com/features/show/2234 |titel=Media compass: Russia’s changing media landscape |hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare= The calvert journal | språk = engelska | sid = }}</ref>

[[Ryskspråkiga Wikipedia]]s roll som oberoende medium hotades april 2014, efter att man beslutat att på kartor markera [[Krimkrisen|Krim]] som ett omstritt territorium (och inte som en fullt naturlig del av Ryska federationen). Detta föranledde [[Statsduman|den deputerade]] [[Anatolij Sidjakin]] att begära att den statliga massmediebyrån skulle gripa in.<ref>{{webbref |url=http://rbth.com/international/2014/04/10/mapping_out_the_fault_lines_the_cartographic_fall-out_over_crim_35811.html |titel=Mapping out the fault lines: The cartographic fall-out over Crimea |hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Russia beyond the headlines| språk = engelska }}</ref> Samma byrå hade månaden före blockerat Internetåtkomsten för webbplatsen som tillhör radiokanalen [[Echo Moskvy]] samt nättidningarna Ej.ru, Grani.ru och Kasparov.ru. Man gjorde det med hänvisning till "Lugovoj-lagen" (införd 1 februari 2014), en lag riktad mot medier som manar till "oauktoriserade protester".<ref>{{webbref |url=http://www.themoscowtimes.com/opinion/article/putins-brave-new-russia/496221.html |titel=Putin's Brave New Russia |hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=The Moscow Times | språk = engelska }}</ref>

November 2014 meddelade [[Kreml|Kremls bibliotek]] att man planerade en "alternativ Wikipedia". Orsaken var att ryskspråkiga Wikipedia (trots över 1 miljon artiklar) "inte klarade av att leverera tillräckligt detaljerad information om regionen och landet". Nyheten kom i ett läge där president [[Vladimir Putin|Putin]] kallat [[internet]] ett av "CIA:s specialprojekt", populära ryska [[blogg]]ar (sedan augusti) måste registreras centralt och myndigheterna (sedan februari) kan blockera webbplatser utan föregående domstolsbeslut.<ref>{{webbref |url=http://uk.reuters.com/article/2014/11/14/us-russia-wikipedia-alternative-idINKCN0IY1YT20141114 |titel=Russia plans alternative version of 'Wikipedia' |hämtdatum=24 januari 2016 |format= |verk= |utgivare=Reuters |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141206155448/http://uk.reuters.com/article/2014/11/14/us-russia-wikipedia-alternative-idINKCN0IY1YT20141114 |arkivdatum=6 december 2014 }}</ref> Ryssland hade tidigare inte startat något eget wikiuppslagsverk, till skillnad från [[Kina]] vars [[Baidu Baike]] och [[Baike.com]] numera är mångdubbelt större än [[kinesiskspråkiga Wikipedia]].

Tidigare samma vecka informerades om den nya ryska medieorganisationen [[Sputnik (nyhetsbyrå)|Sputnik]], som är tänkt att både ersätta både [[Ria Novosti]] och [[Rysslands röst]]. Sputnik, som delar namn med [[Sputnik|en välkänd sovjetisk rymdsond]] från det [[kalla kriget]]s dagar, siktar på närvaro och mediesändningar i 34 länder och på 30 språk. Målet är bland annat att motverka den allt starkare propaganda som "väst" påstås rikta mot Ryska federationen.<ref>{{webbref |url=http://uk.reuters.com/article/2014/11/10/russia-media-idUKL6N0T04MB20141110 |titel=Russia launches new media to lead "propaganda war" with West |hämtdatum=24 januari 2016 |format= |verk= |utgivare=Reuters |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141208032237/http://uk.reuters.com/article/2014/11/10/russia-media-idUKL6N0T04MB20141110 |arkivdatum=8 december 2014 }}</ref>

{| class="wikitable sortable"
|+Massmedier i Ryssland (urval)<ref name=calvert140306/>
|-
! Namn !! Grundad !! Ägare !! Typ !! Läsare/lyssnare/<br>tittare per mån. !! Anmärkningar
|-
|[[Pervyj Kanal]]
| 1994
|[[Kreml]] (via ''Rossija''; 2001–)
|tv-kanal
|50 miljoner
|största tv-kanalen
|-
|[[Rossija-1]]
|
|Kreml (via ''Rossija'')
|tv-kanal
|49,3 miljoner
|näst största tv-kanalen
|-
|[[NTV]]
|
|[[Gazprom]]
|tv-kanal
|47,3 miljoner
|
|-
|[[REN TV]]
|1997
|[[Jurij Kovaltjuk]] (via [[National Media Group]] (2008–)
|tv-kanal
|44,4 miljoner
|delvis oberoende nationell tv-kanal
|-
|[[Interfax]]
|1989
|(oberoende)
|nyhetstjänst
|11 miljoner
|
|-
|[[Echo Moskvy]]
|1990
|[[Gazprom]] (kontrollpost)
|radiobolag
|9,1 miljoner
|största radiobolaget
|-
|''[[Komsomolskaja Pravda]]''
|
|[[Grigorij Berjozkin]] via Media Partner och ECN Group
|dagstidning
|8,6 miljoner
|Berjozkin är industrimagnat/oligark
|-
|[[Dozjd]] (Rain TV)
|2010
|(oberoende)
|tv-kanal
|8,1 miljoner
|stängdes ute från kabel-tv-näten efter en kontroversiell fråga inför årsdagen av belägringen av Leningrad i januari 2014 
|-
|[[Gazeta.ru]]
|1999
|Afisha.Rambler.SUP (oberoende)
|webbplats
|6,9 miljoner
|politik- och affärsnyheter
|-
|[[BBC Russkaja Sluzjba]]
|1946
|[[BBC]]
|webbplats
|6,8 miljoner
|BBC:s ryskspråkiga nyhetstjänst, fram till 2011 även radiokanal
|-
|[[Lenta.ru]]
|
|Afisha.Rambler.SUP
|webbplats
|6,6 miljoner
|nyheter
|-
|''[[Argumenty i Fakty]]''
|
|staden [[Moskva]] (2014–)
|dagstidning
|5,9 miljoner
|
|-
|''[[Afisja]]''
|1999
|Afisha.Rambler.SUP
|tidning
|3,7 miljoner
|kultur
|-
|RBC Daily
|
|RBC/Onexim ([[Michail Prochorov]])
|webbplats
|3,3 miljoner
|affärsnyheter
|-
|''[[Kommersant]]''
|1989 (1909)
|[[Alisjer Usmanov]] (Kreml-vänlig; 2006–)
|dagstidning
|2,9 miljoner
|affärsnyheter
|-
|''[[Vedomosti]]''
|1999
|[[Dow Jones]]/[[Financial Times]]/[[Sanoma]]
|dagstidning
|2,9 miljoner
|affärsnyheter
|-
|[[LifeNews]]
|2009
|Aram och Asjot Gabreljanov
|tv-kanal
|2,5 miljoner
|Kremltrogen nyhetskanal
|-
|''[[Vzgljad]]''
|2005
|[[Konstantin Rykov]]
|webbplats
|1,6 miljoner
|Kremltrogen nyhetssajt
|-
|''[[Novaja Gazeta]]''
|
|[[Aleksandr Lebedev]] (+ personalen)
|dagstidning
|1,5 miljoner
|enda kvarstående helt fristående större (allmänna) dagstidningen
|-
|[[Rossija Segodnja]]
|2013/2014
|Kreml
|nyhetstjänst
|
|sammanslagning av statliga nyhetstjänsten [[RIA Novosti]] och radiostationen [[Voice of Russia]]; www.rt.com
|}

[[Fil:Freedomofpressrussia.png|miniatyr|Utvecklingen av pressfriheten i [[Sverige]] (grönt), Ryssland (blått) och [[Nordkorea]] (rött) sedan 1994, enligt organisationen [[Freedom House]].]]

=== Utbildning och forskning ===
Forskningen i dagens Ryssland är inte skild från forskning annorstädes och har liknande undervisning och formalia. Sedan [[millennieskiftet]] är även ryska universitet och högskolor delaktiga i den så kallade [[Bolognaprocessen]], vilken syftar till ökad rörlighet och transparens mellan olika länders utbildningar.

Under sovjetepoken var situationen annorlunda, då de flesta vetenskapliga institutioner var politiskt kontrollerade inom ramarna för det [[sovjetiska kommunistpartiet]]s officiella paroller. Under Stalin deporterades många ledande forskare till [[specialbosättningar]] inom [[Gulag]]systemet, så kallade sjarasjkor, där de – separerade från övriga samhället – utvecklade teknologier främst avsedda för militära ändamål. Senare gjordes stora ansträngningar i Sovjetunionen för att utveckla universitet och undervisning över hela landet och stora delar av befolkningen utbildades inom samhälleligt önskvärda områden. På grund av dessa satsningar är Ryssland än i dag ett ledande land inom främst [[naturvetenskap]]liga ämnen.

Från och med det sena 1980-talets öppenhet utvecklade en bredare historieskrivning, där ryska forskare alltmer kunde börja skriva om tidigare politiskt stängda frågor, såsom Josef Stalins krig och utrensningar. Sedan 1993 har myndigheterna under perioder öppnat delar av tidigare hemliga [[ryska arkiv]] för allmänheten.

=== Helgdagar ===
{{Huvudartikel|Helgdagar i Ryssland}}

De officiella helgdagarna i Ryssland är följande:
* [[Nyårsdagen]] - 1 januari.
* Ortodoxa julen - 7 januari.
* [[Fäderneslandsförsvararens dag]] - 23 februari.
* [[Internationella kvinnodagen]] - 8 mars.
* [[Första maj|Arbetets dag]] - 1 maj.
* [[Segerdagen 1945]] (i [[andra världskriget]]) - 9 maj.
* [[Rysslands dag]] (nationaldagen) - 12 juni.
* [[Nationella enighetsdagen]] - 4 november.

De mest firade högtiderna är nyår, internationella kvinnodagen och segerdagen. Arbetets dag har minskat i betydelse efter [[Sovjetunionen]]s upplösning.

=== Sport ===
[[Fil:Sweden-England WC 2018.jpg|miniatyr|[[Världsmästerskapet i fotboll 2018]] spelades i Ryssland.]]
De populäraste sporterna i Ryssland är [[fotboll]] och [[ishockey]]. Även [[basketboll]] är populärt och [[Rysslands herrlandslag i basket|Rysslands herrlandslag]] blev europeiska mästare år 2007. I fotboll har det ryska landslaget nått framgångar under 2000-talet, och de tog sig till semifinal i [[Europamästerskapet i fotboll för herrar 2008|Europamästerskapet 2008]] men besegrades där av [[Spaniens herrlandslag i fotboll|Spaniens lag]]. Kända spelare i det ryska landslaget är [[Andrej Arsjavin]] ([[FK Kuban Krasnodar]]) och [[Pavel Pogrebnjak]] ([[Dynamo Moskva]]). Bland ryska fotbollsklubbar har lag som [[FK Zenit Sankt Petersburg]] och [[CSKA Moskva]] fått framgångar i europeiska mästerskap.

[[Rysslands herrlandslag i ishockey]] har vunnit flera världsmästerskap. Den ryska ligan [[Kontinental Hockey League|KHL]] innehåller 26 klubbar från 7 länder; ligan är skapad som ett försök att konkurrera med [[NHL]] och har politiskt stöd.<ref>{{webbref |url=http://www.svd.se/sport/khl-utmanar-nhl_854683.svd |titel=KHL utmanar NHL|datum=9 februari 2008|hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Svenska dagbladet | språk = svenska }}</ref>

Ryssland arrangerade även [[Världsmästerskapet i fotboll 2018]].

Efter [[dopning i Ryssland|flera år av dopinganklagelser]] beslutade [[Internationella olympiska kommittén|IOK]] den 5 december 2017 att införa straffåtgärder mot Ryssland. Ryska idrottare och lag tvingades de kommande åren tävla utom rysk flag, och utan Rysslands nationalsång vid prispallsceremonierna.<ref>{{tidningsref|url=https://www.svt.se/sport/vintersport/iok-beslut-ryssland|rubrik=Ryska idrottare får tävla under neutral flagg|tidning=SVT Sport|författare=Rasmus Tynander|språk=svenska|datum=5 december 2017|hämtdatum=30 april 2022}}</ref> Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 stängdes såväl Ryssland som Belarus av från flera internationella idrottstävlingar, som en del av [[internationella sanktioner under Rysk-ukrainska kriget|omvärldens sanktioner]].<ref>{{tidningsref|url=https://www.svt.se/sport/langdskidor/sa-straffas-ryssland-sportsligt-av-invasionen|rubrik=Så har idrotten svarat på den ryska invasionen|tidning=SVT Sport|författare=Kayvan Zarea-Ganji|språk=svenska|datum=1 mars 2022|hämtdatum=30 april 2022}}</ref>

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/russia Index of Economic Freedom 2019]
| 98 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/russia Pressfrihetsindex 2019]
| 148 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2019]
| 138 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 49 av 189
|}

== Se även ==
* [[Lista över Rysslands statsöverhuvuden]]
* [[Lista över städer i Ryssland]]
* [[Sovjetunionen]]
* [[Kaliningrad]]
* [[Rysk konst]]
* [[Rysk litteratur]]
* [[Rysslands röst]]
* [[Rysslands ambassad i Stockholm]]

== Källor ==
*[[Bra Böckers lexikon]], 1979. (Rysslands förhistoria)

===Noter===
<references>
<ref name=TASS1>{{webbref |url=http://tass.ru/en/russia/809092 |titel=Putin holds single day of military products' acceptance, modern weapons share up to 70% |datum=16 juli 2015 |språk=engelska |hämtdatum=24 november 2015 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160315170807/http://tass.ru/en/russia/809092 |arkivdatum=15 mars 2016 }}</ref>
<ref name="Kazak">{{webbref|författare=Kazak, Sergey |titel=Russia to Up Nuclear Weapons Spending 50% by 2016 |url=http://en.ria.ru/military_news/20131008/184004336/Russia-to-Up-Nuclear-Weapons-Spending-50-by-2016.html |utgivare=RIA Novosti |språk=engelska |hämtdatum=24 november 2015 }}</ref>
<ref name=Armyrecognition>{{webbref|url=http://www.armyrecognition.com/december_2013_defense_industry_military_news_uk/russia_to_increase_defense_spending_by_nearly_two-thirds_to_97_billion_by_2016_1212133.html |titel=Russia to increase defense spending by nearly two-thirds to $97 billion by 2016 |datum=12 december 2013 |språk=engelska |hämtdatum=24 november 2015 }}</ref>
<ref name=perepis2010ru>{{webbref |url=http://www.gks.ru/free_doc/new_site/perepis2010/croc/perepis_itogi1612.htm |titel=ВПН-2010 |verk=perepis-2010.ru |språk=ryska |hämtdatum=24 november 2015 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130315114013/http://www.gks.ru/free_doc/new_site/perepis2010/croc/perepis_itogi1612.htm |arkivdatum=15 mars 2013 }}</ref>
<ref name="Shahgedanova">{{Bokref |titel=The Physical Geography of Northern Eurasia |efternamn=Shahgedanova |förnamn=Maria |år=2002 |utgivare=Oxford University Press |isbn=978-0-19-823384-8 |sid=537-540 |kapitel=State of Biodiversity |kapitelurl=https://books.google.se/books?id=3VznhD-4A_IC&lpg=PA538&dq=mammal%20Russia&hl=sv&pg=PA537#v=onepage&q&f=false }}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* {{commons|Россия}}
* [http://wiki.creativecommons.org/Official_website_of_President_of_the_Russian_Federation Material från Rysslands presidents officiella hemsida för fri användning under Creative Commons-licens]

{{Navigeringsmallar Ryssland}}

{{Auktoritetsdata}}

{{coord|58|39|N|70|07|E|display=title|region:RU_type:country}}

[[Kategori:Ryssland| ]]
[[Kategori:Asiens länder]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Ryskspråkiga länder och territorier]]