Säter
| Säter | |
| Tätort Centralort | |
 Storgatan, med Säters kyrka i bakgrunden
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Säters kommun |
| Distrikt | Säters distrikt |
| Koordinater | 60°20′35″N 15°45′32″Ö / 60.34306°N 15.75889°Ö |
| Area | |
| - tätort | 479 hektar (2018)[3] |
| - kommun | 624,52 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 4 707 (2018)[3] |
| - kommun | 11 116 (2019)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 9,827 inv./hektar |
| - kommun | 18 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6792[4] |
| GeoNames | 2679855 |
  Ortens läge i Dalarnas län
| |
| Wikimedia Commons: Säter | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
Säter är en tätort i Dalarna samt centralort i Säters kommun i Dalarnas län.
Nordöst om centrum ligger Säterdalens naturreservat som är ett ravinsystem.
Av de svenska tätorter som tidigare varit städer är Säter med sina 4 500 invånare en av de minsta. Bland kända personer från Säter kan räknas Magnus Dahlander och Inger Sarin.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
På platsen låg tidigare en kungsgård, men staden Säter planlades 1630 och fick stadsprivilegier 1642. Stadens centrala delar är en av landets bäst bevarade trästäder. Strax väster om staden finns även Säters sjukhus som öppnades 1912 som då var ett av Sveriges största mentalsjukhus. Sjukhusets rättspsykiatriska avdelning är bland annat känd för att ha haft Thomas Quick, Lars-Inge Svartenbrandt och Sigvard Nilsson-Thurneman intagna. Säter är även känt för Säterdalen och sitt myntverk som tillverkade så kallade klippingar. Stora triathlontävlingar arrangeras årligen på orten och år 1999 och 2004 arrangerade Säter världsmästerskapen i långdistans.
Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]
Säters stad, som 1642 utbrutits ur Säters socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades Säters socken/landskommun i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Säters kommun med Säter som centralort.[5]
I kyrkligt hänseende hörde orten före 1952 till Säters stadsförsamling, sedan mellan 1952 och 2010 till Säters församling och orten hör sedan 2010 till Säterbygdens församling.[6][6]
Orten ingick till 1937 i domkretsen för Säters rådhusrätt och därefter till 1971 i Hedemora tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Säter i Hedemora domsaga och orten ingår sedan 2001 i Falu domkrets.[7]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Säter 1960–2015[8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 3 432 | |||
| 1965 | 3 780 | |||
| 1970 | 3 973 | |||
| 1975 | 4 297 | |||
| 1980 | 4 710 | |||
| 1990 | 5 015 | 372 | ||
| 1995 | 4 847 | 377 | ||
| 2000 | 4 479 | 378 | ||
| 2005 | 4 438 | 378 | ||
| 2010 | 4 429 | 381 | ||
| 2015 | 4 613 | 418 | ||
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Säter ligger vid järnvägslinjen Dalabanan.
Bilder[redigera | redigera wikitext]
Dahlanders hörn, där Magnus Dahlander bodde
Säters sockenstuga
Åsgårdarna (hembygdsmuseet)
Säters järnvägsstation
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Säters socken
- Biografmuseet, Säter
- Lista över fornlämningar i Säter (för omfattning av detta område, se sockenkoden för Säters stad)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
- ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Säter.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||||
| |||||
