Säters kommun

	Säters kommun; Kommun
	Säters sockenstuga
Slogan	Jag är tokig i Säter
	; Säters kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Centralort	Säter
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	624,52 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	570,33 kvadratkilometer
- därav vatten	54,19 kvadratkilometer
Folkmängd	11 287 (2022-09-30)
Bef.täthet	19,79 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	60°21′N 15°45′Ö / 60.35°N 15.75°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Falu domkrets (2001-09-01–); Hedemora domsaga (–2001-09-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2247
Anställda	1 375 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2082
GeoNames	2679832
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Åsgårdarna i Säter.

Säters kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Säter.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Gustafs, Silvberg, Stora Skedvi och Säter. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Säters stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Silvbergs landskommun i Gustafs landskommun samtidigt som Säters landskommun uppgick i Säters stad medan Stora Skedvi landskommun förblev oförändrad.

Säters kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Säters stad samt landskommunerna Gustafs och Stora Skedvi.^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Hedemora domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Falu domkrets.^[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en på svart mark stående smed - klädd i röd luva, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld - höjande ett blått verktyg med svart skaft mot en upphöjning liggande rött smidesämne.

Detta komplicerade vapen, avbildat redan 1642, fastställdes av Kungl. Maj:t på 1940-talet. Efter kommunbildningen diskuterades förändringar, men endast små förenkligar gjordes när vapnet registrerades hos PRV år 1987.

Gustafs landskommun
(1947–1970)
Silvbergs landskommun
(1951–1952)
Stora Skedvi landskommun
(1945–1970)

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Säters kommun 1970–2020^[8]

År			Folkmängd
1970			9 812
1975			10 262
1980			10 874
1985			11 201
1990			11 896
1995			11 790
2000			11 259
2005			10 989
2010			10 840
2015			11 009
2020			11 161
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Säterbygdens församling.

Distrikt (socknar) inom Säters kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[9]:

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunens största sjö är den vid tätorten liggande Ljustern. Utöver denna finns en mängd mindre sjöar. Ett antal berg, utan alltför höga toppar, återfinns i kommunen. Mest signifikant är Bispbergs klack.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 5 tätorter i Säters kommun.^[10]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Säter	&&&&&&&&&&&04429.&&&&&04 429
2	Enbacka	&&&&&&&&&&&&0961.&&&&&0961
3	Mora	&&&&&&&&&&&&0817.&&&&&0817
4	Solvarbo	&&&&&&&&&&&&0301.&&&&&0301
5	Skedvi kyrkby	&&&&&&&&&&&&0407.&&&&&0407

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Maud Jones Jans
Förste vice ordförande	C	Karl-Erik Finnäs
Andre vice ordförande	KD	Daniel Erikgörs

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	C	Sune Hemmingsson	S	Hans-Göran Steneryd
Kulturnämnden	S	Annbritt Grünewald	S	Lennart Götesson
Samhällsbyggnadsnämnden	S	Håkan Karlsson	C	Marit Ragnarsson
Jävsnämnden	S	Håkan Engberg	FP	Hans-Otto Jönsson
Utbildningsnämnden	S	Tommy Bäck	C	Anders Olsson
Valnämnden	S	Lars Hjorth	M	Ulrika Åsåker

Mandatfördelning i Säters kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

17

15

5

1

3

17

15

5

3

41

87,9

33

8

1973

17

16

3

2

3

17

16

3

2

3

41

90,4

35

6

1976

17

16

3

1

4

17

16

3

4

41

91,4

35

6

1979

2

17

13

3

1

5

2

17

13

3

5

41

89,7

31

10

1982

1

18

12

2

1

7

18

12

2

7

41

90,6

32

9

1985

1

18

10

4

1

7

18

10

4

7

41

88,7

28

13

1988

18

2

11

4

1

5

18

2

11

4

5

41

83,8

24

17

1991

2

14

1

2

11

2

7

2

14

2

11

2

7

41

85,5

27

14

1994

3

17

1

10

2

1

6

3

17

10

2

6

41

85,3

25

16

1998

4

11

1

10

1

2

6

4

11

10

2

6

35

80,87

21

14

2002

2

14

1

9

3

2

4

2

14

9

3

2

4

35

76,73

20

15

2006

2

14

1

8

3

2

5

2

14

8

3

2

5

35

79,14

19

16

2010

1

16

1

7

2

1

6

16

7

2

6

35

81,21

19

16

2014

2

14

1

4

6

2

1

5

2

14

4

6

2

5

35

85,39

19

16

2018

2

11

1

4

8

1

7

2

11

4

8

7

35

87,23

19

16

2022

2

12

1

5

1

2

7

2

12

5

2

7

35

85,51

21

14

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Stora Skedvi skola (2017-2018 under ombyggnad)

I kommunen fanns fram till våren 2017 Dahlandergymnasiet då de sista treorna gick ut. Skolan lades ned på grund av lågt antal sökande och från hösten 2017 finns enbart introduktionsprogram och vuxenutbildning på skolan.^[11]^[12]

Klockarskolan, som ligger i centrala Säter, är den enda högstadieskolan i kommunen, men det finns tre låg- och mellanstadieskolor; Kungsgårdsskolan (Säter), Enbacka skola och Stora Skedvi skola.^[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Lista över insjöar i Säters kommun
Naturreservat i Säters kommun
Lista över fornlämningar i Säters kommun
Personer med anknytning till Säters kommun
Silverringen. Kulturslingan genom Silverbergs och Säters bergslagområden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ läs online, www.dn.se.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 23 maj 2012.
^ ”Här springer de sista studenterna ut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sista-studenterna-i-sater. Läst 30 september 2017.
^ ”Gymnasieskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/gymnasium/. Läst 30 september 2017.
^ ”Grundskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/grundskola/. Läst 30 september 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Säters kommun.
Bilder & media

[28b0f88765fbb869e365184c7e92a61a46727f2e-1] äs online, www.dn.se.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[16aa0d3d22b070a6edd3feee11e99c31cec7616c-3] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[SCBCivÅldKön-8] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[10] ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 23 maj 2012.

[11] ”Här springer de sista studenterna ut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sista-studenterna-i-sater. Läst 30 september 2017.

[12] ”Gymnasieskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/gymnasium/. Läst 30 september 2017.

[13] ”Grundskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/grundskola/. Läst 30 september 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]