Söder 67

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Emblem för stadsplaneprogrammet "Söder 67".

Söder 67 var ett översiktligt stadsplaneprogram för Södermalm i Stockholm, framlagt av Generalplaneberedningens expertutskott 1967.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Planeringen för nygestaltningen av Stockholm under 1950- och 1960-talen, berörde inte bara Nedre Norrmalm och delar av Östermalm utan även Södermalm. Ombyggnaden av Nedre Norrmalm blev känd under namnet Norrmalmsregleringen och riktlinjerna för det drogs upp i 1962 års cityplan och City 67. För Södermalm framlades ett liknande program som kallades Söder 67. Södermalms bostads- och industribebyggelse ansågs saneringsmogen och på sikt räknade man med att alla gamla arbetarbostadshus skulle rivas och ersättas av en enhetlig bebyggelse kring rektangulära kvarter och öppna gårdar. På gamla industritomter och spårområden skulle bostäder och affärshus uppföras.

Planerad omdaning av Hornsgatan[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stadsbyggnadskontors utredningsförslag för Hornsgatan och Mariaberget av den 18 maj 1967.

Det mest radikala ingreppen i Södermalms stadsbild gällde Hornsgatan och Östra Mariaberget. Hornsgatan skulle bli betydligt bredare och byggas ut till en trädplanterad allé med ny enhetlig bebyggelse på båda sidor om gatan från Södermalmstorg i öster till Ringvägen i väster. Hornsgatspuckeln skulle grävas bort och Hornsgatan skulle bli till en huvudtrafikled i öst-västlig riktning som via en stor planskild rondell skulle ansluta till den nord-syd gående Södergatan. Den omfattande planskilda korsningen var tänkt att uppföras direkt öster om Maria kyrka. Södergatan hade börjat anläggas redan på 1930-talet och utgjorde under många decennier ett djupt dike genom norra delen av Södermalm.

Vid Södermalmstorg skulle fyra av Söders äldsta stenhus från 1600-talet rivas och ersättas med en ny stadsteater. På Mariaberget skulle den historiska bebyggelsen mellan Hornsgatan och Brännkyrkagatan rivas helt för att ge plats till ett tiotal stora bostadskomplex, som en stadsplaneutredning av Stockholms stadsbyggnadskontor av den 18 maj 1967 illustrerade. I Söder 67 hade man backat något från denna idé och lade ut hela Mariaberget som ett kulturreservat, i övrigt var planerna dock oförändrade.

Planerad omdaning av Götgatan[redigera | redigera wikitext]

Även Götgatans bebyggelse från Medborgarplatsen och norrut berördes av utredningen Söder 67, där man föreslog rivning av flera gamla kvarter. 1970 fanns långt gångna planer att göra delen till gågata och bebygga området i öster med bostadshus och i väster med höga kontors- och varuhus samt butikslängor liknande Sergelgatan. En stark folkopinion satte sig emot planerna som då inte kunde genomföras.[1]

Protester[redigera | redigera wikitext]

"Rädda Hornsgatan", från vänster: Charles Carlberg, författare Per Anders Fogelström, arkitekt Georg Varhelyi.

Mot Söder 67 protesterade inte bara kulturetablissemanget med Per Anders Fogelström och arkitekt Georg Varhelyi i spetsen utan även från själva Generalplaneberedningen kom kritik; Yngve Larsson - tidigare hårt engagerad i och initiativtagare till Norrmalmsregleringen - menade att:

Den föreslagna regleringen av Hornsgatan till en esplanad av nära nog samma bredd som Klarabergsgatan - från 24 meter till 34 meter - är enligt vår mening ur trafiksynpunkt föga angelägen och därjämte olycklig ur allmän miljösynpunkt och med hänsyn till detaljhandelns intressen.

Söder 67 blev aldrig genomförd. Bebyggelsen på Mariaberget sanerades varsamt på 1970-talet, och Södergatan däckades över och blev till Söderledstunneln som öppnades för trafik i oktober 1984. På tunneln uppfördes nya bostadshus med traditionella kvartersformer som anslöt till den äldre bebyggelsen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Friman, 2008, sida 195

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]