S Persei

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
S Persei
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildPerseus
Rektascension02t 22m 51,71s[1]
Deklination++58° 35′ 11,45″[1]
Skenbar magnitud ()7,9-12,8[2]
Stjärntyp
SpektraltypM4.5-7Iae[1]
B–V1,500±0,510[3]
VariabeltypHalvregelbunden variabel (SRC)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-39,71±0,66 km/s
Egenrörelse (µ)RA: -2,70±2,02 mas/år
Dek.: -0,29±1,65[3] mas/år
Parallax ()1,66±1,81 mas
Avstånd7900±300  (2420±100 pc)
Absolut magnitud ()-6,36
Detaljer
Massa20 M
Radie780-1 230 R
Luminositet86 000-186 000 L
Temperatur3 000-3 600 K
Andra beteckningar
GEN# +1.00014528, JP11 633, WDS J02229+5835A, AG+58 255, GSC 03698-0307, 2MASS J02225173+5835112, YZ 58 2170, BD+57 552, HD 14528, PPM 27539, KW97 11-22, CCDM J02229+5836A, HIC 11093, RAFGL 323, PCC93 22, CSI+57 552 2, HIP 11093, SAO 23261, TVH89 5, DO 25619, IDS 02156+5808 A, TYC 3698-3073-1, AAVSO 0215+58, GC 2843, IRAS 02192+5821, UBV 21545, GCRV 27308, IRC +60088, UCAC3 298-47913[1]

S Persei är en röd superjätte i stjärnbilden Perseus, nära Dubbelhopen. Den klassificeras som en variabel stjärna av halvregelbunden typ (SRC) och har en magnitud 7,9-12,8. Det innebär att den är en av stjärnorna inom denna variabeltyp som har störst ljusvariation, med en faktor på över 40 gånger.

S Persei upptäcktes av den tyske astronomen Adalbert Krueger 1872 och har en ljusstyrka som varierar med en period av ungefär 822 dygn.[2] S Persei är dubbelstjärna med en följeslagare av magnitud 11 på 69 bågsekunders avstånd.[4] Den är också en av de stjärnor i Vintergatan som har störst radie.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Basic data: * S Per – Red supergiant star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=S+Per&submit=SIMBAD+search. Läst 10 december 2016. 
  2. ^ [a b c] ”S Per” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=25526. Läst 10 december 2016. 
  3. ^ [a b] van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=11093. Läst 10 december 2016. 
  4. ^ J. Dommanget, O. Nys (1994). ”Catalogue des composantes d'etoiles doubles et multiples (CCDM) premiere edition - Catalogue of the components of double and multiple stars (CCDM) first edition” (på engelska). Com. de l'Observ. Royal de Belgique 115: sid. 1. 
  5. ^ Levesque, E. M.; Massey, P.; Olsen, K. A. G.; Plez, B.; Josselin, E.; Maeder, A.; Meynet, G. (2005). ”The Effective Temperature Scale of Galactic Red Supergiants: Cool, but Not as Cool as We Thought” (på engelska). The Astrophysical Journal 628 (2): sid. 973. doi:10.1086/430901.