V396 Persei

Från Wikipedia
V396 Persei
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPerseus
Rektascension03t 32m 08,60842s[1]
Deklination+48° 01′ 24,5285″[1]
Skenbar magnitud ()+5,45 - 5,53[2]
Stjärntyp
SpektraltypB8 III[3]
U–B-0,61[3]
B–V-0,17[3]
VariabeltypSX Arietis-variabel[4][5]
Astrometri
Radialhastighet ()+2,6 ± 0,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +18,314 ± 0,149[1] mas/år
Dek.: -28,723 ± 0,144[1] mas/år
Parallax ()5,6378 ± 0,1539[1]
Avstånd580 ± 20  (177 ± 5 pc)
Absolut magnitud ()-0,982[5]
Detaljer
Massa6,46[5] M
Radie3,55[5] R
Luminositet708[5] L
Temperatur16 000[5] K
Metallicitet+0,92[6]
Vinkelhastighet35[7] km/s
Ålder12 ± 6[8] miljoner år
Andra beteckningar
HD 21699, AG+47 381, ALS 16544, BD+47 847, CEL 306, GSC 03316-02307, HIC 16470, HIP 16470, HR 1063, 2MASS J03320859+4801245, PPM 46292, SAO 38917, TD1 2248, TYC 3316-2307-1, uvby98 520200985, V396 Persei, Gaia DR2 248963242512513792, Gaia DR3 248963242512513792[9][10]

V396 Persei eller HD 21699,[1] är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Perseus. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 5,45[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 5,64 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 580 ljusår (177 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 2,6 km/s.[4] Stjärnan ingår i den öppna stjärnhopen Alfa Persei.[11]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

V396 Persei är en orange till blå jättestjärna av spektralklass B8 III.[3] Den har en massa som är ca 6,5[5] solmassor, en radie på ca 3,6[5] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 708[5] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 16 000 K.[5] År 1967 noterade Robert Garrison att U-B-färgen hos HD 21699 är betydligt blåare (mer negativ) än vad den spektraltyp som tilldelats den (B8 III) skulle ange.[12] En sådan avvikelse antyder att stjärnan är heliumsvag.[13] Stjärnans heliumsvaga natur bekräftades av William Morgan et al. 1971.[3] HD 21699 har också en ökad förekomst av kisel.[14]

Ljuskurva för V396 Persei anpassad från TESS-data.[15])

John Winzer observerade HD 21699 under 1971 - 1972 och upptäckte att den är en variabel stjärna. Han fann att den varierade med 0,03, 0,04 och 0,05 magnituder i det synliga, blå respektive ultravioletta fotometriska bandet. Även om han fann att ljusstyrkan varierade periodiskt kunde han inte entydigt tilldela den en period. Det var den första heliumsvaga stjärnan som visade sig variera i ljusstyrka periodiskt.[13] År 1974 fick HD 21699 beteckningen V396 Persei[16] och 1985 fastställde John Percy att stjärnans variabilitetsperiod är 2,49246 ± 0,00035 dygn.[17]

Magnetfält[redigera | redigera wikitext]

År 1980 drog Werner Weiss slutsatsen att HD 21699 har ett magnetfält, baserat på ett heuristiskt förhållande mellan fotometriska färger och en stjärnas ytmagnetfält.[18] År 1984 tillkännagav Douglas Brown et al. att ett magnetfält med en styrka på cirka en kilogauss hade upptäckts genom observationer av Zeeman-uppdelning av spektrallinjer.[19]Samma år meddelade Brown et al. att International Ultraviolet Explorer-data gav bevis på att en stjärnvind strömmade från HD 21699, som begränsades till att strömma från regionen för stjärnans magnetiska poler. Denna "plym" av gas sveper över siktlinjen för en observatör på jorden, när stjärnan roterar.[20]

År 2007 undersökte Yu. V. Glagolevskij och G. A. Chuntonov de omfattande data som hade samlats in för HD 21699 och drog slutsatsen att stjärnan har ett mycket märkligt magnetfält. I deras modell är fältet en dipol, men den är förskjuten med 0,4 ± 0,1 stjärnradier från stjärnans centrum. Om dipolen var centrerad i stjärnan skulle man förvänta sig att de magnetiska polerna på ytan skulle vara åtskilda med 180° på en storcirkel som innehöll båda polerna. Men eftersom dipolen är förskjuten från stjärnans centrum är polerna bara åtskilda med 55°. Dessutom ligger de två magnetiska polerna nästan exakt på stjärnans ekvator. Deras uppskattning av fältets styrka är 21,8 ± 0,2 kilogauss vid polerna.[21]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V396 Persei, 26 december 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] Samus', N. N.; Kazarovets, E. V.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2017). "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1". Astronomy Reports. 61 (1): 80. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085. S2CID 125853869.
  3. ^ [a b c d e] Morgan, W. W.; Hiltner, W. A.; Garrison, R. F. (April 1971). "The H-R diagram of the Alpha Persei cluster". Astronomical Journal. 76: 242–245. Bibcode:1971AJ.....76..242M. doi:10.1086/111111. Hämtad 5 mars 2023.
  4. ^ [a b c] Gontcharov, G. A. (November 2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169. Hämtad 6 mars 2023.
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Glagolevskij, Yu. V.; Leushin, V. V; Chuntonov, G. A.; Shulyak, D. (January 2006). "The atmospheres of helium-deficient Bp stars". Astronomy Letters. 32 (1): 54–68. Bibcode:2006AstL...32...54G. doi:10.1134/S1063773706010087. S2CID 120225963. Hämtad 5 mars 2023.
  6. ^ Ghazaryan, S.; et al. (August 2019). "Statistical analysis of roAp, He-weak, and He-rich stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 487 (4): 5922–5931. arXiv:1906.06984. Bibcode:2019MNRAS.487.5922G. doi:10.1093/mnras/stz1678. S2CID 189928323.
  7. ^ Freire Ferrero, R.; et al. (February 2012). "High Ionization Species in the Nearby Interstellar Medium from an Exhaustive Analysis of the IUE INES Database". The Astronomical Journal. 143 (2): 38. Bibcode:2012AJ....143...28F. doi:10.1088/0004-6256/143/2/28. 28.
  8. ^ Wolff, Sidney C. (December 1990). "Luminosities, Masses, and Ages of B-Type Stars". Astronomical Journal. 100: 1994. Bibcode:1990AJ....100.1994W. doi:10.1086/115654. Hämtad 6 mars 2023.
  9. ^ V396 Per (unistra.fr). Hämtad 2024-01-15.
  10. ^ "HD 21699 -- Rotating Variable". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2023-03-03.
  11. ^ Molnar, M. R.; Stephens, T. C.; Mallama, A. D. (July 1978). "OAO 2 observations of the Alpha Persei cluster". Astrophysical Journal. 223: 185–191. Bibcode:1978ApJ...223..185M. doi:10.1086/156249. Hämtad 5 mars 2023.
  12. ^ Garrison, R. F. (March 1967). "Some Characteristics of the B and A Stars in the Upper Scorpius Complex". Astrophysical Journal. 147: 1003–1016. Bibcode:1967ApJ...147.1003G. doi:10.1086/149090. S2CID 121615150. ämtad 5 mars 2023.
  13. ^ [a b] Winzer, J. E. (January 1974). "Photometric variations of the helium-weak star HR 1063". Astronomical Journal. 79: 45–46. Bibcode:1974AJ.....79...45W. doi:10.1086/111528.
  14. ^ Molnar, Michael R. (July 1972). "The Helium-Weak Stars". Astrophysical Journal. 175: 453. Bibcode:1972ApJ...175..453M. doi:10.1086/151570. Hämtad 5 mars 2023.
  15. ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 4 mars 2023.
  16. ^ Kukarkin, B. V.; Kholopov, P. N.; Kukarkina, N. P.; Perova, N. B. (January 1975). "60th Name-List of Variable Stars" (PDF). Information Bulletin on Variable Stars. 961: 1. Bibcode:1975IBVS..961....1K. Hämtad 5 mars 2023.
  17. ^ Percy, J. R. (September 1985). "The period of the helium-weak variable star HR 1063". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 97: 856–857. Bibcode:1985PASP...97..856P. doi:10.1086/131615. S2CID 120356941. Hämtad 5 mars 2023.
  18. ^ Weiss, W. W. (September 1980). "Is There a Magnetic Field - Period Relation for the Hotter Ap Stars?" (PDF). Information Bulletin on Variable Stars. 1841: 1. Bibcode:1980IBVS.1841....1W. Hämtad 6 mars 2023.
  19. ^ Brown, D. N.; Shore, S. N.; Barker, P. K.; Sonneborn, G. (December 1984). "Magnetospheres and winds in the helium weak stars: observations of C IV in upper main sequence CP stars". NASA Conference Publication. 2349: 487–490. Bibcode:1984NASCP2349..487B. Hämtad 6 mars 2023.
  20. ^ Brown, D. N.; Shore, S. N.; Bolton, C. T.; Hulbert, S. J.; Sonneborn, G. (December 1984). "Ultraviolet and optical spectroscopy and polarimetry of the helium weak star HD 21699: evidence for a magnetically controlled stellar wind". NASA Conference Publication. 2349: 483. Bibcode:1984NASCP2349..483B. Hämtad 6 mars 2023.
  21. ^ Glagolevskij, Yu. V.; Chuntonov, G. A. (July 2007). "Composite model for the magnetic field of HD 21699". Astrophysics. 50 (3): 362–371. Bibcode:2007Ap.....50..362G. doi:10.1007/s10511-007-0035-5. S2CID 120563093. Hämtad 5 mars 2023.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Monier, Richard (June 2023), ”The Behavior of Bp He-weak Stars in the Far UV-Paper VI: HD 21699”, Research Notes of the AAS 7 (6): 117, doi:10.3847/2515-5172/acdb62, 117, Bibcode2023RNAAS...7..117M. 
  • Leushin, V. V.; Glagolevskij, Yu. V.; Chountonov, G. A. (January 2011), ”Distribution of helium and silicon in the atmospheres of Bp stars HD168785 and HD21699”, Astrophysical Bulletin 66 (1): 64–71, doi:10.1134/S1990341311010056, Bibcode2011AstBu..66...64L. 
  • Shavrina, A. V.; Glagolevskij, Yu. V.; Silvester, J.; Chuntonov, G. A.; Khalack, V. R.; Pavlenko, Ya. V. (January 2010), ”Spots structure and stratification of helium and silicon in the atmosphere of He-weak star HD 21699”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 401 (3): 1882–1888, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15765.x, Bibcode2010MNRAS.401.1882S. 
  • Stateva, I. K. (April 1995), ”Surface Mapping in the CP4 Star HD 21699”, Astrophysics and Space Science 226 (2): 329–336, doi:10.1007/BF00627377, Bibcode1995Ap&SS.226..329S. 
  • Hubrig, S.; Mathys, G. (1994), Balona, Luis A.; Henrichs, Huib F.; Le Contel, Jean Michel, red., ”Mass loss, magnetic field and chemical inhomogeneities in the He-weak star HD 21699”, Pulsation; rotation; and mass loss in early-type stars: proceedings of the 162nd symposium of the International Astronomical Union held in Antibes; Juan-les-Pins; France; October 5-8; 1993, International Astronomical Union. Symposium no. 162 (Dordrecht: Kluwer Academic Publishers) 162: s. 167, Bibcode1994IAUS..162..167H. 
  • Shore, Steven N.; Brown, Douglas N.; Sonneborn, George; Landstreet, John D.; Bohlender, David A. (January 1990), ”The Discovery of Magnetically Controlled Circumstellar Matter in the Helium-weak Stars HD 5737 and HD 79158”, Astrophysical Journal 348: 242, doi:10.1086/168233, Bibcode1990ApJ...348..242S. 
  • Brown, D. N.; Shore, S. N.; Sonneborn, G. (July 1985), ”The magnetically controled stellar wind of HD 21699”, Astronomical Journal 90: 1354–1362, doi:10.1086/113842, Bibcode1985AJ.....90.1354B. 
  • Mallama, A. D.; Molnar, M. R. (June 1974), ”UV Observations of the Helium-Weak Star HD 21699.”, Bulletin of the American Astronomical Society 6: 307, Bibcode1974BAAS....6R.307M.