NGC 1624-2

	NGC 1624-2
Observationsdata; Epok: J2000.0
Stjärnbild	Perseus
Rektascension	04t 40m 37,276s
Deklination	+50° 27′ 41,04″
Skenbar magnitud ()	+11,57
Stjärntyp
Spektraltyp	O7 f?cp
U–B	-0,57
B–V	+0,9
Astrometri
Egenrörelse (µ)	RA: +0,025 mas/år; Dek.: +0,108 mas/år
Parallax ()	-0,3521 ± 0,1716
Avstånd	ca 16 800 lå (5 152 pc)
Detaljer
Massa	34 M☉
Radie	10 R☉
Luminositet	125 000 L☉
Temperatur	35 000 K
Metallicitet	+0,07
Vinkelhastighet	<3 km/s
Ålder	ca 4 miljoner år
Andra beteckningar
	ALS 18660, GSC 03350-00255, 2MASS J04403728+5027410, TYC 3350-255-1, Gaia DR2 260166892342134528, Gaia DR3 260166892342134528

NGC 1624-2 är en ensam stjärna belägen i den öppna stjärnhopen NGC 1624 i den norra delen av stjärnbilden Perseus. Den har en skenbar magnitud av ca 11,57^[2] och kräver ett kraftigt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca -0,35 mas,^[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 16 800 ljusår^[4] (5 150 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

NGC 1624-2 är en stjärna av spektraltyp O, som är känd för att vara den starkaste kända magnetiserade stjärnan av O-typ,^[8] med en magnetisk fältstyrka på 20 kG, eller cirka 20 000 gånger solens magnetfältstyrka.^[5] Den omsluts av en stor och tät magnetosfär, bildad av växelverkan mellan dess mycket starka magnetfält och dess täta, strålningsdrivna stjärnvind, som också absorberar upp till 95 procent av röntgenstrålningen som genereras kring stjärnan.^[5]

NGC 1624-2 är en mycket massiv, ung, blå stjärna som inte är mer än 4 miljoner år gammal. Det är en Of?p-stjärna, en typ av högmagnetisk stjärna som har ovanliga emissionslinjer av multipeljoniserat kol och kväve. I NGC 1624-2 är kolemissionen särskilt extrem. Luminositetsklassen är osäker på grund av det ovanliga spektrumet, men anges oftast som V (huvudserien), men har också angivits som I (superjätte).^[6]

Analys av dess spektrala energifördelning med CHORIZOS-modellering ger en effektiv temperatur på 35 000 K, en ljusstyrka på 125 900 (10^5,1) gånger solens och en radie på cirka 10 solradier. Att anta en log g på 4,0 ger en massa på 34 solmassor, men resultat av evolutionära modeller tenderar mot en nuvarande massa på 28 solmassor. Detta förutsätter dock att NGC 1624-2 är en normal stjärna, medan den inte är det, så det bör bara tas som en indikation på dess verkliga massa. NGC 1624-2 förlorar för närvarande massa med en hastighet av 10^−6,8 solmassa/år, genom en stjärnvind med en sluthastighet på 2 875 km/s.^[5]

Rotation[redigera | redigera wikitext]

NGC 1624-2 roterar mycket långsamt, med bara ett varv på 316 dygn.^[8] Denna långsamma rotation är typisk för mycket magnetiska stjärnor av O-typ eftersom deras magnetfält bromsar deras rotation i en process som kallas magnetisk bromsning, där vinkelmomentum snabbt avges av stjärnvinden via det starka magnetfältet, vilket också minimerar massförlusten under huvudseriens genomgång.^[5]^[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 1624-2, 23 januari 2024..

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e f g] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
^ [a b c d] Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000-03-01). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H. ISSN 0004-6361.
^ Sota, A.; Maíz Apellániz, J.; Morrell, N. I.; Barbá, R. H.; Walborn, N. R.; Gamen, R. C.; Arias, J. I.; Alfaro, E. J. (2014-03-01). "The Galactic O-Star Spectroscopic Survey (GOSSS). II. Bright Southern Stars". The Astrophysical Journal Supplement Series. 211 (1): 10. arXiv:1312.6222. Bibcode:2014ApJS..211...10S. doi:10.1088/0067-0049/211/1/10. ISSN 0067-0049. S2CID 118847528.
^ [a b] Reed, B. Cameron (2003-05-01). "Catalog of Galactic OB Stars". The Astronomical Journal. 125 (5): 2531–2533. Bibcode:2003AJ....125.2531R. doi:10.1086/374771. ISSN 0004-6256. S2CID 121285799.
^ [a b c d e f g h i j] Wade, G. A.; Maíz Apellániz, J.; Martins, F.; Petit, V.; Grunhut, J.; Walborn, N. R.; Barbá, R. H.; Gagné, M.; García-Melendo, E.; Jose, J.; Moffat, A. F. J.; Nazé, Y.; Neiner, C.; Pellerin, A.; Penadés Ordaz, M. (2012-09-01). "NGC 1624-2: a slowly rotating, X-ray luminous Of?cp star with an extraordinarily strong magnetic field". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 425 (2): 1278–1293. arXiv:1206.2834. Bibcode:2012MNRAS.425.1278W. doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21523.x. ISSN 0035-8711. S2CID 53360606.
^ [a b] Skiff, B. A (2014). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Spectral Classifications (Skiff, 2009-2016)". VizieR On-line Data Catalog: B/Mk. Originally Published in: Lowell Observatory (October 2014). 1. Bibcode:2014yCat....1.2023S.
^ NGC_1624_2 (unistra.fr). Hämtad 2024-01-24.
^ [a b c] David-Uraz, A.; Petit, V.; Shultz, M. E.; Fullerton, A. W.; Erba, C.; Keszthelyi, Z.; Seadrow, S.; Wade, G. A. (2021-02-01). "New observations of NGC 1624-2 reveal a complex magnetospheric structure and underlying surface magnetic geometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 501 (2): 2677–2687. arXiv:2010.07482. Bibcode:2021MNRAS.501.2677D. doi:10.1093/mnras/staa3768. ISSN 0035-8711.

[A-1] [a b c d e f g] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.

[B-2] [a b c d] Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000-03-01). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H. ISSN 0004-6361.

[C-3] Sota, A.; Maíz Apellániz, J.; Morrell, N. I.; Barbá, R. H.; Walborn, N. R.; Gamen, R. C.; Arias, J. I.; Alfaro, E. J. (2014-03-01). "The Galactic O-Star Spectroscopic Survey (GOSSS). II. Bright Southern Stars". The Astrophysical Journal Supplement Series. 211 (1): 10. arXiv:1312.6222. Bibcode:2014ApJS..211...10S. doi:10.1088/0067-0049/211/1/10. ISSN 0067-0049. S2CID 118847528.

[D-4] [a b] Reed, B. Cameron (2003-05-01). "Catalog of Galactic OB Stars". The Astronomical Journal. 125 (5): 2531–2533. Bibcode:2003AJ....125.2531R. doi:10.1086/374771. ISSN 0004-6256. S2CID 121285799.

[E-5] [a b c d e f g h i j] Wade, G. A.; Maíz Apellániz, J.; Martins, F.; Petit, V.; Grunhut, J.; Walborn, N. R.; Barbá, R. H.; Gagné, M.; García-Melendo, E.; Jose, J.; Moffat, A. F. J.; Nazé, Y.; Neiner, C.; Pellerin, A.; Penadés Ordaz, M. (2012-09-01). "NGC 1624-2: a slowly rotating, X-ray luminous Of?cp star with an extraordinarily strong magnetic field". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 425 (2): 1278–1293. arXiv:1206.2834. Bibcode:2012MNRAS.425.1278W. doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21523.x. ISSN 0035-8711. S2CID 53360606.

[G-6] [a b] Skiff, B. A (2014). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Spectral Classifications (Skiff, 2009-2016)". VizieR On-line Data Catalog: B/Mk. Originally Published in: Lowell Observatory (October 2014). 1. Bibcode:2014yCat....1.2023S.

[SIMBAD-7] NGC_1624_2 (unistra.fr). Hämtad 2024-01-24.

[F-8] [a b c] David-Uraz, A.; Petit, V.; Shultz, M. E.; Fullerton, A. W.; Erba, C.; Keszthelyi, Z.; Seadrow, S.; Wade, G. A. (2021-02-01). "New observations of NGC 1624-2 reveal a complex magnetospheric structure and underlying surface magnetic geometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 501 (2): 2677–2687. arXiv:2010.07482. Bibcode:2021MNRAS.501.2677D. doi:10.1093/mnras/staa3768. ISSN 0035-8711.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]