Sandarne
- För andra betydelser, se Sandarne (olika betydelser).
| Sandarne | |
| Tätort | |
 Bebyggelse i Sandarne
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Söderhamns kommun |
| Distrikt | Sandarne distrikt |
| Koordinater | 61°15′23″N 17°10′1″Ö / 61.25639°N 17.16694°Ö |
| Area | 400 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 1 901 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7268[2] |
| Beb.områdeskod | 2182TB106 (1960–)[3] |
| Geonames | 2680350 |
  Ortens läge i Gävleborgs län
| |
| Wikimedia Commons: Sandarne | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Sandarne är en tätort i Söderhamns kommun, belägen cirka en mil söder om Söderhamns centrum. Sandarne ingick i Söderhamns stads område från grundandet 1620.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Sandarne lastageplats
1852 anlade bruksägarna och grosshandlarna James Dickson & Co i Göteborg, Sandarne lastageplats. Här bekostade de allt för det samhälle som skulle växa fram, kyrkan, skolhus för 200 barn, byggde hus för de över 200 anställda arbetarna, sålde livsmedel till dom för inköpspris för att sedan låta dessa själva ta hand om det hela med egna jordbruk. De anlade en järnväg till sågbruket. Arbetarna fick utnyttja den gratis när de skulle till gudstjänsten på söndagarna. De bekostade lönen till prästen och skolläraren. De ansökte till och med för kungen att Sandarne skulle bli fritt från pastoratet det tillhörde för att bilda ett eget Gäll, vilket avslogs.[4]
Skotten i Sandarne[redigera | redigera wikitext]
Den 9 juli 1932 demonstrerade arbetarna vid massafabriken i Sandarne mot att arbetsgivarna lejt strejkbrytare under den pågående strejken (arbetarna hade fått sina löner sänkta med 50%). Polisen sköt tre arbetare i ryggen och åtta arbetare ställdes inför rätta. Ingen polis åtalades för något brott.[5][6][7] I Sandarne sattes sommaren 2007 upp en teater om skotten och Fria Proteatern har gjort en låt om denna händelse.[8] ABF Hälsingekusten har spelat in föreställningen som spelades framför Stenö Wärdshus som på den tiden (1932) var disponentbostad. Anders Nilsson skrev och regisserade stycket och Sandarne Kultur och Historiska förening (KULT) samarbetade med den lokala Arbetarteatern i Söderhamn och med PRO:s lokala musiker samt ungdomar från kommunens musikskola.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Sandarne 1950–2020[9][10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 2 997 | |||
| 1960 | 3 231 | |||
| 1965 | 3 035 | |||
| 1970 | 2 864 | |||
| 1975 | 2 743 | |||
| 1980 | 2 450 | |||
| 1990 | 2 278 | 475 | ||
| 1995 | 2 186 | 476 | ||
| 2000 | 2 083 | 478 | ||
| 2005 | 2 051 | 478 | ||
| 2010 | 2 067 | 476 | ||
| 2015 | 1 681 | 301 | ||
| 2020 | 1 901 | 400 | ||
Anm.: 2015 bröts området Åsbacka ut som en separat tätort och 2020 återgick
| ||||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
Bebyggelsen är mestadels villor, men det finns också flerbostadshus på flera ställen i samhället.
I samhället finns en matvarubutik och en kyrka, Sandarne kyrka som invigdes 13 januari år 1867. Ritningarna till kyrkan gjordes av major Adolf Wilhelm Edelsvärd. Han var en av de första introducenterna av nygotiken i vård land. Kyrkan byggdes av trä som var ett på orten lämpligt material. Kyrkan är belägen precis intill ett stort industriområde.
Vid stranden Stenö finns en campingplats.
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Kraton Chemical, tidigare Arizona Chemical och ännu tidigare Bergvik och Ala Kemi, är samhällets stora arbetsgivare och sysselsätter cirka 160 anställda i en fabrik för destillation av tallolja.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Söderhamns stad
- Skotten i Sandarne, en svensk TV-film från 1973
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 5 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sedan år 1819 har James Dickson & Co warit i stor skala sysselsatt med sågwerks- och bruksrörelse.”. Nya Helsingen, artikel 1:a kolumn. 4 april 1868. https://tidningar.kb.se/2797445/1868-04-04/edition/155157/part/1/page/2/?newspaper=NYA%20HELSINGEN&from=1868-04-04&to=1868-04-04. Läst 6 januari 2023.
- ^ ”Skotten i Sandarne”. Svenska Pappersindustriarbetareförbundet. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525093007/http://www.pappers.se/home/pappers2/home.nsf/d8d07c37d9beb6ac412569d9004bff04/b8f0fe178df98df7c12573190043098d?OpenDocument. Läst 16 oktober 2009.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820210102/http://www.bengtwkallman.se/skotten_i_sandarne.htm. Läst 16 oktober 2009.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 november 2010. https://web.archive.org/web/20101130190734/http://s-info.se/page/blogg.asp?id=1374. Läst 16 oktober 2009.
- ^ Polisen skjuter skarpt 1932 på Youtube [1]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
