Söderhamns kommun är en kommun i Gävleborgs län , vars centralort är Söderhamn . Kommunen gränsar i öster mot Bottenhavet .
Kommunens område motsvarar socknarna : Mo , Norrala , Skog (del av), Söderala och Trönö . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Söderhamns stad som 1863 bildade en stadskommun .
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Norrala Trönö ) och Söderala Mo och Söderala) medan Söderhamns stad och Skogs landskommun förblev oförändrade.
Söderhamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Söderhamns stad och landskommunerna Söderala och Norrala samt en del ur Skogs landskommun (området motsvarande Skogs församling ).[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 31 oktober 2005 i Bollnäs domsaga och ingår sen dess i Hudiksvalls domsaga .[ 6]
Blasonering : I en sköld av silver en röd pinass med däruti ställda tvenne korslagda musköter av samma färg.
Söderhamns kommunvapen fastställdes av Kungl. Maj:t för den dåvarande Söderhamns stad 1927 och går tillbaka på ett sigill från stadens privilegiebrev (1620). Vid kommunbildningen fanns även vapen för Norrala och Söderala landskommuner . Dock beslöts att registrera stadsvapnet för den nya kommunen hos PRV år 1974.
Befolkningsutvecklingen i Söderhamns kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
31 867
1975
32 243
1980
31 186
1985
30 288
1990
29 624
1995
29 315
2000
27 675
2005
26 506
2010
25 647
2015
25 785
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 951, eller 11,59 % av befolkningen (hela befolkningen: 25 456 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 575, eller 5,78 %[ 7]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Söderhamns kommun 25 456 personer. Av dessa var 2 489 personer (9,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 8]
Distrikt inom Söderhamns kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 9]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tio tätorter i Söderhamns kommun.
Centralorten är i fet stil .
Presidium 2018–2022
Ordförande
M
Viktor Wärnick
Förste vice ordförande
C
Lena Dufva
Andre vice ordförande
S
John Staffas
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Omvårdnadsnämnden
S
Katarina Hedberg
S
Jan-Evert Hagström
Kultur- och samhällsservicenämnden
V
Stig Nordgren
S
Xenia Hildén
Bygg- och miljönämnden
S
Lillemor Svensson
S
Helene Gehlin
Arbetsmarknads- och socialnämnden
S
Lennart Gard
V
Gunbritt Wallström
Överförmyndarnämnden
S
Mattias Benke
S
Karin Birgit Holst
Utbildningsnämnden
S
Alexandra Gard
V
Benny Gustafsson
Valnämnden
S
Kjell Pettersson
S
Sven-Olof Larsson
Mandatfördelning i Söderhamns kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP VS SPI SD NYD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 5 30 9 4 3 51 89,0 1973 6 27 12 2 4 51 91,7 1976 5 29 11 3 3 51 91,7 1979 4 31 9 3 4 51 90,3 1982 4 32 9 1 5 51 91,5 1985 4 30 7 4 6 51 88,7 1988 6 28 2 7 4 4 51 84,6 1991 5 24 1 2 7 4 2 6 51 84,2 1994 6 28 3 6 2 6 51 84,4 1998 11 22 2 6 1 3 6 51 77,26 2002 10 17 2 11 4 3 4 51 76,42 2006 5 20 1 1 1 2 10 2 2 5 49 77,55 2010 3 20 2 1 6 7 2 1 7 49 81,24 2014 4 18 2 2 8 7 2 1 5 49 83,12 2018 4 14 1 8 11 2 2 7 49 84,26 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
AJ 37 Viggen i Söderhamn (serienummer 37031), skänktes av
Hälsinge flygflottilj (F 15), som en gåva till Söderhamn i samband med stadens 375-årsjubileum och flottiljens 50-årsårsjubileum år 1995. Flygplanet är uppsatt intill
E4 :an (avfart 206), där Sveriges första
fyrfältsväg öppnades 1999.
Söderhamn har tre vänorter : [ 10]
och tre samarbetsorter:
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018” . Statistiska centralbyrån . 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/ . Läst 12 november 2018 .
^ läs online ,^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bollnäs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 22 januari 2016)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
^ Vänorter Söderhamn
Sverige
Finland
Somalia
Syrien
Europeiska unionen: Övriga länder
Irak
Afghanistan
Thailand
Tyskland
Iran
Norge
Bosnien och Hercegovina
Turkiet
Polen
Kina
Danmark
Sovjetunionen
Island
/
