Sandarna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Sandarne.
Sandarna, nr 25
Stadsdel
Fridhemsgatan i Sandarna med de för området typiska funktionalistiska husen.
Fridhemsgatan i Sandarna med de för området typiska funktionalistiska husen.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Majorna-Linné
Koordinater 57°41′2.14″N 11°54′43.24″Ö / 57.6839278°N 11.9120111°Ö / 57.6839278; 11.9120111
Area 111 hektar
Statistikkod primärområde 102, stadsdelsnummer 25
Sannaskolan.

Sandarna eller Sanna, är en stadsdel och primärområde cirka 4 kilometer[1] sydväst om Göteborgs centrum och utgör ett av nio primärområden i stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné. Stadsdelen har en areal på 111 hektar.[2]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelens kännetecken är de ljusa fyrvåningshusen med putsad fasad i funktionalistisk stil. Stadsdelen uppfördes på 1930- och 1940-talet som en fortsättning på bebyggelsen i Kungsladugård, vars äldre byggnadsstil gradvis anpassats till funktionalismen. I övergången mellan stadsdelarna vid Sannaplan byggdes friliggande landshövdingehus i rader utan gårdar, de var de sista landshövdingehusen som byggdes innan den funktionalistiska stilen kom att dominera.

Belägenhet[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen står på en ås som stiger upp från Kungsladugård och Klippan, åsen fortsätter väster om stadsdelen med naturområdet Sjöbergen med tillhörande Sjöbergens koloniområde. Älvsborgsbron har sitt södra fäste uppe på bergen och stadsdelen avgränsas västerut av den tillhörande trafikapparaten.

Stadsdelen avgränsas i söder av den så kallade Sannabacken som egentligen heter Fridhemsgatan, i söder gränsar så stadsdelen till den vidsträckta Västra kyrkogården och längst i väster även till Kungstens industriområde. Gatan utgör vägen från Kungsladugård till Kungsten och här går spårvägsspåren från staden till Saltholmen. Vid backens slut i öster ligger Sannaplan, varifrån vägen och spårvägen fortsätter in i Kungsladugård som Mariagatan. Vid Sannaplan ligger infarten till västra kyrkogården och här övergår stadsdelen i Kungsladugård. På den norra sidan av Mariagatan går dock stadsdelen ytterligare något kvarter fram till Kennedygatan i öster där spårvagnshållplatsen Sannaplan ligger.

Forntid[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen har också givit namn åt Sandarnakulturen som är en period i svensk stenålder. Själva stenåldersboplatsen låg i sluttningen mellan Sannaskolan och spårvagnsstallarna.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Sannaskolan uppfördes 1941 efter ritningar av arkitekten Åke Wahlberg.[3]

Gatunamn och torg med mera[redigera | redigera wikitext]

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Sanna

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 102 Sanna år 2016[5]
Sanna Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&02168.&&&&&02 168 &&&&&&&&&0556640.&&&&&0556 640
Befolkningsförändring 2015–2016 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&0+ 8 &&&&&&&&&&&08450.&&&&&0+ 8 450
Andel födda i utlandet 15,5 % 25,2 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0226200.&&&&&0226 200 kr &&&&&&&&&0285900.&&&&&0285 900 kr
Arbetslöshet 6,3 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 33,4 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 32,8 % 34,8 %
Andel bostäder byggda 1941-1950 45,0 %
Andel bostäder i allmännyttan 50,5 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Andel bostäder i småhus 0,1 % 19,1 %


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 90
  4. ^ Göteborgs stad, Kulturnämnden 2013-05-29.
  5. ^ Göteborgsbladet 2017: Majorna-Linné [pdf]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Alin, Johan; Niklasson Nils, Thomasson H (1934). Stenåldersboplatsen på Sandarna vid Göteborg. Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhälles handlingar. Ser. A, Humanistiska skrifter, 99-0427951-9 ; Följd 5, 3 :6. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1276280 
  • Andersson, Stina (1984). Sandarna : en stenåldersboplats i Göteborg  : kulturminne, naturområde. Göteborg: Göteborgs arkeologiska mus. Libris 7749507. ISBN 91-85488-09-7 
  • Karlsson, Mats (1989). Sandarna i Göteborg : två förslag till varsam förnyelse i ett bostadsområde från 1930/40-talen. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs univ. Libris 914536 

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Hesslind, Lars (2008). Älska mej din jävel. Göteborg: Tre Böcker. Libris 11210434. ISBN 978-91-7029-655-0  - Roman byggd på Hesslinds barndom och uppväxt i barnrikehusen i Sandarna.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]