Hoppa till innehållet

Lars Lerin

Från Wikipedia
Lars Lerin
Lars Lerin på Kristallen-galan 2013.
FödelsenamnLars Ivar Lerin
Född2 april 1954 (70 år)
Sverige Munkfors församling, Värmlands län
Konstnärskap
FältMåleri, akvarell, grafik
MotivLandskap
Känd förÅtskilliga utställningar, Sandgrund Lars Lerin-museet, dokumentärfilmen För dig naken
UtbildningGerlesborgsskolan och Konsthögskolan Valand
PriserVärmländska Akademiens Lagerlöv 2005
Årets värmlandsförfattare 2006
Augustpriset 2014
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
Lars Lerins stora utställning på Liljevalchs 2018 som drog 165–170 000 besökare enligt konsthallschefen Mårten Castenfors. –Det är all-time high för en utställning på Liljevalchs.[1]

Lars Ivar Lerin, född 2 april 1954 i Munkfors församling, Värmlands län,[2] är en svensk målare, grafiker och författare med illustrationer från egna reseskildringar i akvarell och grafik som främsta teknik. Han är bosatt på Hammarö[3] utanför Karlstad.

Lerin växte upp i Munkfors i mellersta delen av Värmland som son till bandyspelaren Jonny Lerin (1928–2020) och Gerd Lerin (1930–2022). Han studerade vid Gerlesborgsskolan i Bohuslän åren 1974−1975 med Arne Isacsson som konstnärlig mentor och vid Valands konsthögskola i Göteborg 1980−1984.[4] En kort period var Lerin också på konstskola i Stockholm. Lerin bodde och målade även under många år på Lofoten men flyttade år 2000 tillbaka till Värmland.[5] Han har ställt ut i såväl samlings- som separatutställningar på gallerier och museer i Sverige, Danmark, Finland, Frankrike, Färöarna, Island, Norge, Tyskland och USA.

Sina många resor har han skildrat i ett stort antal illustrerade böcker. Till största delen på sitt eget bokförlag, Syntryck, har han givit ut (till 2012) över 50 egna böcker med text och bild, och dessa är ett viktigt komplement till hans övriga konstnärsverksamhet.

Utställningar och museer

[redigera | redigera wikitext]

En utställning på Waldemarsudde i Stockholm vintern 2008/2009[6] besöktes av över 100 000 personer.[7]

Lerin är representerad på museer, kommuner och landsting i Sverige och Norge, bland annat vid Moderna museet,[8] Nordiska Akvarellmuseet,[9] Värmlands museum, Statens konstråd, Örebro läns landsting[10] samt på Sjöhistoriska museet.[11]

I Karlstad finns konsthallen Sandgrund, som av Karlstads kommun har omvandlats till ett Lars Lerin-museum med delar av hans konst utställd.

Medverkan i radio och tv

[redigera | redigera wikitext]

Lerin var sommarpratare i Sveriges Radio P1 år 2012 och blev utvald att vinterprata år 2015. Januari–februari 2016 visade SVT TV-serien Vänligen Lars Lerin, där Lerin samtalade med olika människor om de vägar som livet kan ta.[12] Lerin tilldelades 2016 tv-priset Ria som "Årets profil" för sin medverkan i programserien.[13] Han vann Kristallen 2016 som årets tv-personlighet. Sedan dess har Lars Lerin bland annat medverkat i SVT-produktionen Lerins lärlingar, en dokumentärserie som sändes under våren 2018 där Lerin ledde en konstklass för killar och tjejer med olika typer av funktionshinder.[14] Han var även 2020 års julvärd i SVT.[15] Lerins sommarö från Fjällbacka och Vägen ut är andra tv-produktioner med Lerin. Han har också medverkat i Tillsammans med Strömstedts. Under 2022 deltog Lars Lerin i Stjärnorna på Slottet. Programmet sändes i januari 2023 och där berättade han om sin barndom, uppväxt och ett konstnärsliv kantat av svårigheter, missbruk och problem i sociala sammanhang.[16]

Sedan augusti 2009 är Lars Lerin gift med den brasilianske dansaren Manoel ”Junior” Marques Lerin född 1977.[17] Paret har tillsammans två söner samt två tvillingdöttrar.

Lars Lerin har ett hus i Bohuslän utanför Fjällbacka där han som barn tillbringade många somrar. Han har målat många motiv från Bohuslän som skildrar landskapet. Lerin hade även tidigare ett sommarhus på Gullholmen, Orust.

Lars Lerin har pratat öppet om att han under en lång period i sitt liv missbrukade alkohol och tabletter och levde ett destruktivt liv.[17] Under åren i Lofoten sammanlevde Lerin med konstnären Yngve Henriksen.[18]

Sandgrund Lars Lerin.

I maj 2005 öppnades en permanent Lars Lerin-utställning på Laxholmen i Munkfors. Utställningen flyttades 2011 till Sandgrund i Karlstad där ett nytt museum, Sandgrund Lars Lerin, invigdes 16 juni 2012, skapat i samarbete mellan Lars Lerin och Karlstads kommun.[19] Museet visar inte bara Lerins verk, utan även utställningar med verk av andra konstnärer. I Lars Lerins gamla lokaler, Laxholmen kulturhus i Munkfors, visas andra utställningar, såsom "De ovanligas museum" 2012.[20]

Dokumentärfilm

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: För dig naken

I början av 2012 hade en dokumentärfilm om Lars Lerin biopremiär – För dig naken, efter titeln på en av hans böcker. Filmen är ett kärleksfullt porträtt skapat av hans guddotter filmaren Sara Broos. Den skildrar Lerin, från hans problematiska uppväxt och tidigare liv med drogproblem och komplicerad konstnärstillvaro fram till en ny start med nykterhet och ett stabilare privatliv. I filmen möter han den man från Brasilien, dansaren Manoel ”Junior” Marques, som han 2009 kom att ingå äktenskap med. Vid vigselceremonin var den socialdemokratiska politikern Margot Wallström vigselförrättare.[21]

  • Utpost (Rallarros 1983)
  • Vinterbrev (Syntryck 1984)
  • Innan Dallas (tillsammans med Bengt Berg) (LT 1985)
  • Drev (tillsammans med Bengt Berg) (LT 1986)
  • Lejonen på Delos såg jag aldrig (Syntryck 1986)
  • Mostrarnas tid (Syntryck 1986)
  • Regnskrift (tillsammans med Bengt Berg) (Rallarros 1986)
  • Byvägen. Dikter & akvareller (tillsammans med Bengt Berg) (Rallarros 1987)
  • Snigelsommar (Syntryck 1987)
  • Stillbilder (Syntryck 1987)
  • tysk land (Syntryck 1988)
  • Axels rum (Syntryck 1989)
  • Här slutar allmän väg (Syntryck 1989)
  • Antarktis (Naturhistoriska riksmuseet 1990)
  • Paris november (med Yngve Henriksen) (Syntryck 1990)
  • Sydishav (Syntryck 1990)
  • Mot kvällen uppklarnande (Syntryck 1991)
  • Fjaera (Syntryck 1991)
  • Tillbaka (Syntryck 1993)
  • Utrikes (Syntryck 1993)
  • Anlöp (Syntryck 1994)
  • Träsnitt: Mostrarnas tid (Syntryck 1994)
  • Lars Lerin: måleri och grafik (Värmlands museum 1996)
  • Hemtrakter (Syntryck 1997)
  • I halvlyset (Syntryck 1997)
  • Julkort från Istanbul (med Yngve Henriksen, Syntryck 1997)
  • Snø (Syntryck 1997)
  • Vid skogens slut (Syntryck 1998)
  • Axels väg (Syntryck 1999)
  • Fjord (Syntryck 1999)
  • Skyet eller delvis skyet (Syntryck 1999)
  • Till minne (Syntryck 1999)
  • Rysk is (1999)
  • Nattblock (Syntryck 2000)
  • Mördande inspiration (Syntryck 2001)
  • Det tysta köket. (Heidruns 2002)
  • Typiskt Skottland (Syntryck 2003)
  • Boningar (Heidruns 2003)
  • Grå resa. Februaribrev från Reykjavik (Heidruns 2003)
  • Kobok (Syntryck 2003)
  • Uthus. Akvareller 1982 – 2003 (Svensk Byggtjänst 2004)
  • För dig naken (2005)
  • Ljus i öster (2005)
  • Tröstpriser och sidovinster (tillsammans med Kerstin Högstrand) (2006)
  • Hundarna vid Ganges (2007)
  • Solsken och regn (2007)
  • Mellan husen (Natur & Kultur 2008)
  • Sju resor, nio liv (City Tryck 2009)
  • En liten konstnär (Natur & Kultur 2009)
  • Dessa små (2010)
  • Rua São Francisco (AlmaBok förlag 2010)
  • Det tysta köket (Syntryck 2003/2010)
  • Straffrundor och ärevarv (Natur & Kultur 2011)
  • Allt utom regn (2013)
  • Naturlära (Albert Bonniers förlag 2014)
  • Axels tid (Albert Bonniers förlag 2015)
  • Vid regnbågens slut finns en katt (Mondial 2022)

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Rekordsiffror för Lars Lerin på Liljevalchs”. SVT Nyheter. 4 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/succe-for-lars-lerin-pa-liljevalchs. Läst 15 januari 2023. 
  2. ^ Sveriges befolkning 2000: Lerin, Lars Ivar (1954-04-02) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  3. ^ Folkbokföringsdata. Ratsit.se. Läst 15 juni 2014.
  4. ^ ”Lars Lerin” (på engelska). Göteborg Film Festival. 2011. https://goteborgfilmfestival.se/en/artist/lars-lerin/. Läst 9 juni 2024. 
  5. ^ Lerin, Lars (2008). Mellan husen: bilder från Lofoten.. sid. 14. Läst 30/1 2019 
  6. ^ DN.se november 2008
  7. ^ Borås konstmuseum december 2009 Arkiverad 14 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Moderna museet
  9. ^ ”Nordiska Akvarellmuseet”. Arkiverad från originalet den 14 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180314175932/https://www.akvarellmuseet.org/sites/default/files/documents/alla_konstnarer_i_samlingen.pdf. Läst 24 februari 2018. 
  10. ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sid 171
  11. ^ Sjöhistoriska museet
  12. ^ "Vänligen Lars Lerin". svt.se. Läst 14 maj 2016.
  13. ^ Ria 2016, "Pristagare 2016"
  14. ^ ”Lerins lärlingar”. https://www.svt.se/lerins-larlingar/. Läst 30/1 2019. 
  15. ^ Lydia Farran-Lee (18 november 2020). ”Lars Lerin blir årets julvärd i SVT”. svt Nyheter / Kultur. https://www.svt.se/kultur/blir-julvard-2020. 
  16. ^ Natalie Demirian (7 januari 2023). ”Lars Lerin om att vara fyrabarnspappa – och livet med Junior efter indragna skilsmässan”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/ve6e2B/lars-lerin-i-stjarnorna-pa-slottet-i-svt-livet-som-fyrabarnspappa. Läst 15 januari 2023. 
  17. ^ [a b] ”Lars Lerin – outsidern som blivit folkkär”. Sveriges Television. http://www.svt.se/sverige/lars-lerin-outsidern-som-blivit-folkkar/. Läst 9 februari 2016. 
  18. ^ Clemens Poellinger (16 december 2023). ”Lovsång till Norden – nästan för generös”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/wAqEOM/recension-lars-lerin-om-karlek-och-missbruk-i-boken-lofoten. Läst 20 december 2023. 
  19. ^ ”Lars Lerin till Sandgrund, NWT 2011-12-20”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525111322/http://nwt.se/karlstad/article1025733.ece. Läst 25 maj 2012. 
  20. ^ Laxholmen kulturhus Arkiverad 3 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Dagens Nyheter 3 februari 2012, om filmen "För dig naken"

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företräddes av
Marianne Mörck
 Julvärd i Sveriges Television
2020
Efterträddes av
Tareq Taylor