Margot Wallström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Margot Wallström

Margot Wallström 2006

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
3 oktober 2014
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Carl Bildt

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
3 oktober 2014
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Jan Björklund

Ämbetsperiod
2 februari 2010–30 maj 2012
President Ban Ki-moon

Ämbetsperiod
22 november 2004–9 februari 2010
President José Manuel Barroso
Företrädare Loyola de Palacio
Efterträdare Maroš Šefčovič

Ämbetsperiod
22 november 2004–9 februari 2010
President José Manuel Barroso
Företrädare Loyola de Palacio
Efterträdare Catherine Ashton

Ämbetsperiod
13 september 1999–11 november 2004
President Romano Prodi
Företrädare Ritt Bjerregaard
Efterträdare Stavros Dimas

Ämbetsperiod
13 september 1999–9 februari 2010
Företrädare Anita Gradin
Efterträdare Cecilia Malmström

Ämbetsperiod
22 mars 1996–7 oktober 1998
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Göran Persson

Ämbetsperiod
7 oktober 1994–22 mars 1996
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson

Född 28 september 1954 (62 år)
Kåge, Sverige
Politiskt parti Socialdemokraterna
Make Håkan Wallström
Barn Två
Namnteckning Margot Wallströms namnteckning

Margot Elisabeth Wallström, född 28 september 1954 i Kåge utanför Skellefteå, är en svensk socialdemokratisk politiker. Sedan 3 oktober 2014 är Wallström Sveriges utrikesminister och är statsministerns ställföreträdare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Margot Wallström växte upp i Kåge som det fjärde barnet av fem barn till sågverksarbetaren Manfrid Wallström och sömmerskan Lydia Wallström Sundberg.[2] Hon engagerade sig tidigt i SSU och var med om att bilda en lokal SSU-klubb i Kåge. Efter genomgånget gymnasium i Skellefteå tog hon arbete som ombudsman för SSU i Karlstad 1974–77 och arbetade därefter i Sparbanken Alfa 1977–79. Hon valdes in i Sveriges riksdag i riksdagsvalet 1979 och satt där till 1985. Hon var därefter bankkamrer på Sparbanken Alfa i Karlstad 1986–87. Från 1988 hade hon flera statsrådsposter, först som biträdande civilminister för konsument-, kyrko- och ungdomsfrågor 1988–91 i Ingvar Carlssons regering. Efter en mellanperiod som bland annat lokalredaktionschef för TV4 i Karlstad 1993–94 var hon kulturminister under statsminister Ingvar Carlsson 1994–96 och slutligen socialminister under Göran Persson 1996–98. Hon avgick kort efter riksdagsvalet 1998 efter en konflikt med Göran Persson.[3]

Hon arbetade 1998–99 som chef för biståndsprojektet ”Worldview Global Media”, ett media- och demokratiprojekt i Sri Lanka.[4] Margot Wallström var sedan under två perioder EU-kommissionär. I Prodi-kommissionen 1999–2004 var hon ansvarig för miljöfrågor, och i Barroso-kommissionen 2004–10 var hon förste vice ordförande och hade ansvar för konstitutionella frågor, institutionella relationer och kommunikationsstrategi.

Tillsammans med Jan Eliasson fick hon i uppdrag av Mona Sahlin i mars 2007 att leda en rådslagsgrupp för att utveckla socialdemokraternas utrikes- och EU-politik. Åren 2010–12 var Wallström den förste innehavare av tjänsten som Förenta nationernas generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld. Hon utnämndes i maj 2015 till ledamot i en särskild panel inom FN med uppgift att utreda finansieringen av ökad humanitär nöd.[5]

Hon var 2013–14 projektdirektör på Svenska Postkodlotteriet [6] Hon var 2013–14 också ordförande i styrelsen för Lunds universitet[7]

I oktober 2014 tillträdde Margot Wallström som Sveriges utrikesminister.

Wallström är en mycket populär politiker inom socialdemokratin.[8] Hon har flera gånger fått frågan om hon vill ställa upp som partiledare och flera gånger varit den som flest vill ha som partiledare. Hon har alltid tackat nej och sade 2012 att "Jag hoppas att det ska kanske ta slut någon gång och att man ska förstå att jag menar allvar. Det tåget har gått."[9]

Att Wallström, och inte vice statsministern, är statsministerns ställföreträdare var inte allmänt känt förrän statsminister Stefan Löfven hade förts akut till sjukhus med ambulans.[1]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Privat[redigera | redigera wikitext]

Hon gifte sig 1984 med Håkan Olsson.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Stefan Löfven hemma igen efter akut sjukhusbesök", Dagens Nyheter, 16 juli 2015. Åtkomst 16 september 2015.
  2. ^ Uppgifter om Margot Wallström i Svenska Dagbladet, ej daterat,läst den 16 januari 2016]
  3. ^ Markus Wilhelmson. "Persson vill tysta Margot", Expressen, 16 maj 2004. Hämtad den 15 juli 2015.
  4. ^ Margot Wallström: Jag gillar inte att vara ensam på dn.se den 3 maj 2012
  5. ^ http://reliefweb.int/report/world/un-secretary-general-appoints-high-level-panel-humanitarian-financing
  6. ^ Anette Holmqvist (3 mars 2013). ”Wallström börjar nytt jobb”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16406223.ab. Läst 15 augusti 2014. 
  7. ^ CV på www.regeringen.se
  8. ^ Johan Croneman. "Johan Croneman: Koketteri på toppnivå när SVT krattade ­manegen för Margot Wallström", Dagens Nyheter, 5 juni 2012. Läst den 15 juni 2012.
  9. ^ Agenda, SVT, 2 juni 2012. Sett den 15 juni 2012.
  10. ^ Chalmers: Hedersdoktorer: Margot Wallström, läst 15 april 2009
  11. ^ Pressmeddelande Umeå universitet Hämtat 2010-10-28 2010
  12. ^ ”Medaljförläningar 2008-06-06”. Kungahuset, Kungl. Hovstaterna. http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20080606.5.36df73941192994694f80007190.html. 
  13. ^ ”Wallström får Monismanienpris”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/wallstrom-far-monismanienpris/. Läst 30 januari 2016. 
  14. ^ Elin Wägner-sällskapet
  15. ^ http://norran.se/2014/04/kage/margot-utnamns-till-kommendor/

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Ulf Lönnqvist
Ungdomsminister
Sveriges biträdande civilminister
Konsument-, ungdoms- och kyrkominister

1988–1991
Efterträdare:
?
Företrädare:
Birgit Friggebo
Sveriges kulturminister
1994–1996
Efterträdare:
Marita Ulvskog
Företrädare:
Ingela Thalén
Sveriges socialminister
1996–1998
Efterträdare:
Anders Sundström
Företrädare:
Anita Gradin
EU-kommissionär från Sverige
1999–2010
Efterträdare:
Cecilia Malmström
Företrädare:
Ritt Bjerregaard
EU:s miljökommissionär
1999–2004
Efterträdare:
Stavros Dimas
Företrädare:
Neil Kinnock och Loyola de Palacio
EU-kommissionens förste vice ordförande
2004–2010
Efterträdare:
Catherine Ashton
Företrädare:
Loyola de Palacio
EU-kommissionär
med ansvar för institutionella relationer och kommunikation

2004–2010
Efterträdare:
Maroš Šefčovič
Företrädare:
Carl Bildt
Sveriges utrikesminister
2014-
Efterträdare:
innehar posten