Sanxingdui

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sanxingdui
三星堆
Fornminne
Bronsmask från Sanxingdui. Utställd på Kinas nationalmuseum i Peking.
Bronsmask från Sanxingdui. Utställd på Kinas nationalmuseum i Peking.
Land Kina
Region Sichuanprovinsen
Ort Guanghan
Koordinater 30°59′38″N 104°12′00″E / 30.994°N 104.200°Ö / 30.994; 104.200

Sanxingdui (三星堆, Sānxīngduī) är en arkeologisk fyndplats av en bronsålderscivilisation i Sichuanprovinsen i Kina. Civilisationen är från det antika riket Shu och är ungefär 5 000 år gammal. Civilisationen hade sin storhetstid parallellt med Shangdynastin (1600–1046 f.Kr.) för att slutligen plötsligt och utan tydlig förklaring gå under ungefär 1200 f.Kr. Civilisationen från Sanxingdui är relativt nyupptäckt. Den betydande delen av allt forskningsunderlag om Sanxingdui kommer ur en upptäckt från 1986 då två offergropar fulla med rituella artefakter hittades. Mest uppseendeväckande av fynden är en stor mängd bronsmasker med ett mycket karakteristiskt utseende. Forskningen försvåras av att inga skriftliga referenser on Sanxingdui har påträffats.

Upptäckten av Sanxingdui har komplicerat den kinesiska historiebeskrivningen där Xiadynastin vid Gula floden traditionellt har beskrivits som den kinesiska civilisationens vagga. Sanxingdui-civilisationen existerade vid Yangtzefloden parallellt med Xiadynastin vid samma tid. Båda dessa civilisationer kan i kombination ha format den kinesiska civilisationen.

Upptäckten[redigera | redigera wikitext]

Tre guldpläterade masker.

På våren 1926 när bonden Yan Daocheng tillsammans med sin son Yan Qing grävde en brunn hittade de en grop med ett stort förråd av jade-föremål, vilket var det första fyndet från Sanxingdui-civilisationen. Från 1931 och därefter hittades flera diken med jade- och bronsredskap. 1980 startade utgrävningar i större skala och lämningar efter en stad med stadsmur hittades. Det stora genombrottet kom 18 juli 1986 då en offergrop full med artefakter upptäcktes. Även detta fynd upptäcktes av en slump av arbetare på en tegelfabrik som hittade mer än tio jade-knivar. 14 augusti samma år hittades ytterligare en grop full med liknande artefakter 30 m från den första gropen. Groparna innehöll en stor mängd rituella föremål. Artefakterna var till stor del masker och statyer med ett mycket speciellt formspråk skilt från andra samtida lämningar från andra platser. Upptäckten är en av 1900-talets största arkeologiska fynd.[1][2][3][4]

Task Rosen, chefsarkeolog på British Museum i London, anser att upptäckterna i Sanxingdui är mer enastående är Terrakottaarmén utanför Xi'an och Dirk Tuerenhout från Houston Museum of Natural Science är en av flera som kallar Sanxingdui för världens nionde underverk.[3][5][6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det nästan fyra meter höga bronsträdet.

Det av berg avskilda området som kallas Sichuanbäckenet tillhörde sedan ungefär 3000 f.Kr.[7][4] det antika riket Shu. Shu, tillsammans med sin grannstat Ba, levde avskilt från Zhoudynastins (1045-256 f.Kr.) feodala system på grund av sitt avskilda läge. Upptäckten av Sanxingdui visar att riket Shu existerade som en parallell civilisation till Xiadynastin (2070–1600 f.Kr.) och Shangdynastin, vilket har komplicerat den kinesiska historieskrivningen där den Gula floden brukar beskrivas som den kinesiska civilisationens vagga.[7] Det är tänkbart att den efterföljande kinesiska civilisationen är en kombination av Sanxingdui-civilisationen från Yangtzefloden och Shangdynastin från Gula floden.[2][8] Kinesiska arkeologer har på senare år börjat tala om att "Flera innovationscentrum är tillsammans nedärvda till den kinesiska civilisationen."[9]

Riket Shu var en välmående civilisation under ungefär 1 500 år. Från 1800 f.Kr. var Sanxingdui Sichuans kulturella centrum fram till att civilisationen plötsligt gick under någon gång runt 1200 f.Kr. Några källor pekar på att civilisationen försvann så sent som 800 f.Kr.[4][10] eller t.o.m. 600 f.Kr..[11] Det finns många teorier om varför civilisationen gick under, men ingen entydig förklaring. Det kan ha varit på grund av en översvämning. Dock har arkeologerna inte hittat sedimentlager som tillräckligt stöder översvämningsteorin. Civilisationen skulle kunna gått under på grund av krig. De upphittade föremålen är sönderslagna och brända vilket stöder krigsteorin. År 1099 f.Kr. dokumenterades en jordbävning i Shaanxiprovinsen (400 km från Sanxingdui). Det är oklart var jordbävningens epicentrum låg, men det är tänkbart att den var närmare Sanxingdui. Geologiska bevis visar att det var en större jordbävning i området någon gång efter 1330 f.Kr. En del arkeologer tror att denna jordbävning kan vara orsaken till civilisationens fall.[10][3][12][13]

I en något liknande form återuppstod civilisationen igen ganska snart efter dess undergång. Riket Shus politiska centrum flyttades sannolikt till Jinsha nära centrum till dagens Chengdu ungefär 1200 f.Kr. där civilisationen sedan sakta försvagades under Zhoudynastin. Under tiden för De stridande staterna erövrades Shu år 316 f.Kr. av staten Qin, som senare enade hela Kina och grundade Qindynastin. Efter Kinas enande smälte Shu-kulturen mer och mer samman med den kinesiska.[2]

Sedan 2013 är Sanxingdui listat som kandidat på Unescos lista för potentiella världsarv.[13]

Sanxingduikulturen kan som helhet delas in i fyra perioder. Första perioden var yngre stenålder (neolitikum), ca 2800–2000 f.Kr och pågick parallellt med Longshankulturen kring Gula floden. Eventuellt var det under denna perioden som Sanxingdui blev centralort eller huvudstad för riket Shu. Under den andra perioden som börjar ca 2000 f.Kr formades riket Shu och sammanfaller tidsmässigt med den tidiga Xiadynastin. Den tredje perioden fram till ca 1200 f.Kr var den kulturlett högstående och blomstrande tiden och var samtida med Shangdynastin. Under den fjärde perioden ca 1200–600 f.Kr som motsvarar sen Shangdynasti och tidig Zhoudynasti faller kulturen och eventuellt överges Sanxingdui och det kulturella centrumet flyttats till Jinsha.[14][11]

Utgrävningen[redigera | redigera wikitext]

Karta över utgrävningsplatsen Sanxingdui.

Sanxingdui liggel ca 40 km[13] norr om Chengdu på södra flodbanken av Yazifloden (鸭子河) (som är en grenflod till Yangtzefloden) och ca 7 km nordväst om Guanghan i Sichuanprovinsen. Namnet Sanxingdui betyder "Tre stjärnkullar", och syftar på tre kullar vid utgrävningsplatsen.[2] Hela utgrävningsområdet upptar 12 kvadratkilometer och sex olika fyndplatser. Fynden spänner över tidsperioden från 2 800 f.Kr. fram till 800 f.Kr.[3]

Staden[redigera | redigera wikitext]

Under utgrävningarna 1980 hittades en stadsmur. Den östra muren var 1 700 m lång varav 1 100 m är utgrävd. Muren var ungefär 20 m bred i toppen. Det fanns även en yttre och en inre mur. Av den södra muren finns bara mindre rester kvar, men den var ursprungligen ca 2 000 m lång. Av de västra muren är 600 m utgrävd, och den är sex till tio meter hög. Den västra muren var ungefär 1 600 till 2 000 m lång. Även en sektion av norra muren har hittats.[15] Stadsmuren uppfördes i början på Shangdynastin. Staden upptar ungefär 3,5 kvadratkilometer vilket är större än Shangdynastins samtida huvudstad Ao (dagens Zhengzhou). I staden har man hittat rester av hus, palats, tempel, eldstäder, mausoleum och offergropar. Husen var både runda och rektangulära och gjorda av trä. I norra delen av staden fanns palatsen och i stadens södra del låg de heliga templen. Stadens östra delar innehåller huvudsakligen bostäder. Nordväst om staden utanför stadsmuren fanns gravarna. Sanxingdui var sannolikt Shu-rikets kulturella, politiska och ekonomiska centrum. Under stadsmuren har tre gravar hittats varav en innehåller ett mänskligt skelett daterat till tiden för neolitikum (yngre stenåldern).[15][13][7][2][3][4]

Offergroparna[redigera | redigera wikitext]

Bronsmannen.

1986 hittades två offergropar där många tusen föremål grävts upp. Groparna finns i södra delen av den historiska staden. Grop 1 mäter 4 x 2,8 m och är ungefär 1,5 m djup. Grop två är 5 x 2 m med ungefär samma djup som Grop 1.[4] Groparna innehöll föremål av guld, brons, elfenben och keramik. Föremålen var till stor del förstörda, brända och begravda i groparna som om de var någon form av offer. De var inte slängda i groparna i hast, utan sorterade efter typ i olika lager. Det finns mindre skillnader mellan de föremål som hittats i grop ett och två, men inga direkta slutsatser har kunnat dras av detta. Föremålen är statyer, prydnadsföremål, masker, klockor, knivar, skålar etc. Bronsmaskerna är en viktig del av fynden och dessa har ett mycket speciellt och annorlunda utseende. Den största masken som hittats är 65 cm hög och 138 cm bred. Många föremål är djurmodeller i brons. Dessa föreställer ormar, drakar, tigrar och fåglar. Jadeföremålen är smycken, knivar, svärd, yxor och verktyg i ceremoniellt utförande. Guldföremålen avbildar t.ex. tigrar eller löv och det största guldföremålet är en 142 cm lång spira. Även mer än 5 000 snäckskal hittades i groparna. Snäckorna kommer från Indiska oceanen och kan antingen varit använda som handelsvaluta eller som offer av pilgrimer. Föremålen från groparna är daterade från slutet perioden innan civilisationen gick under ungefär från 1300 f.Kr. till 1200 f.Kr. Alla föremål i groparna är rituella, dvs. inga bruksföremål.[16][2][3][10][12][16][4]

Det enskilt mest speciella föremålet som hittats är "bronsmannen" som är en 172 cm hög staty stående på ett 90 cm högt fundament. Statyn väger 180 kg. Bronsmannen är den största bronsstaty i världen som föreställer en människa.[5] Händerna är formade för att hålla något stort cirkulärt föremål, sannolikt en elefantbete.[17] Ett annat originellt föremål som hittats är ett nästan fyra meter högt träd av brons med olika sorters frukter och fåglar på dess nio grenar.[3]

Maskerna och statyerna föreställer personer som inte har ett typiskt kinesiskt utseende. De ser mer ut som "främlingar" med stor näsa, stora öron, höga kindben, bred mun och stora ögon. Detta kan betyda att Sanxingdui-civilisationen var sammansatt av olika folkslag. Föremålen har ett formspråk som har likheter med mayakulturen och forntida Egypten. Sanxingdui kan ha varit någon form av centrum för kringresande pilgrimer.[2]

Förvånande är att det inte har hittats någon form av skriven text på något föremål från Sanxingdui. Det finns källor som pekar både för och emot att riket Shu hade ett skriftspråk vid den aktuella tiden. Avsaknandet av skriftliga fynd och referenser försvårar det arkeologiska arbetet.[2]

År 2001 hittades en ytterligare fyndplats, Jinsha, i utkanten av Chengdu där det hittades en mask som är mycket lik de från Sanxingdui.[2][10]

Sanxingdui Museum[redigera | redigera wikitext]

Sanxingdui Museum.

I nordöstra delen av den utgrävda staden vid Sanxigndui finns Sanxingdui Museum som är sydvästra Kinas största museum. Museet, som upptar totalt 200 000 kvadratmeter, öppnade för allmänheten 1997. Utställningshallarna där mer än 1 000 föremål visas upptar 3 000 kvadratmeter. Föremål från Sanxingdui finns även utställda i andra museum i Kina som exempelvis Kinas nationalmuseum i Peking. Fynden har även visats upp i temporära utställningar i många länder såsom Japan, USA, Storbritannien, Danmark, Schweiz och Taiwan.[3][18][6][19]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Mysterious Ancient Artifacts of Sanxingdui that have Rewritten Chinese History” (på engelska). Ancient Origins. http://www.ancient-origins.net/unexplained-phenomena/mysterious-ancient-artefacts-sanxingdui-have-rewritten-chinese-history-001495. Läst 28 juni 2015. 
  2. ^ [a b c d e f g h i] Deng, Yinke (2008). History of China. China Intercontinental Press. sid. 38-44. ISBN 7508510984. https://books.google.se/books?id=lFRVNTo77vEC&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q=sanxingdui&f=false 
  3. ^ [a b c d e f g h] ”Historical Wonders of Sanxingdui” (på engelska) (html). 中国网 china.org.cn. http://www.china.org.cn/e-sanxingdui/. Läst 28 juni 2015. 
  4. ^ [a b c d e f] Zhao, Baohua (2006). The Sanxingdui Site: Mystical mask on Ancient Shu Kingdom. China Intercontinental press. ISBN 7508508521. https://books.google.co.uk/books?id=O0UlsHXmv9IC&pg=PP15&hl=sv#v=onepage&q&f=false 
  5. ^ [a b] ”Mystery of Sanxingdui revealed” (på engelska) (html). Chinese Archaelogy. http://www.kaogu.cn/en/News/Academic_activities/2015/0414/49880.html. Läst 28 juni 2015. 
  6. ^ [a b] ”CHINA'S LOST CIVILIZATION: THE MYSTERY OF SANXINGDUI” (på engelska) (html). Bowers museum. http://www.bowers.org/index.php/exhibitions/upcoming-exhibitions/190-china-s-lost-civilization-the-mystery-of-sanzingdui. Läst 29 december 2015. 
  7. ^ [a b c] ”Jinsha, Sanxingdui ruins open up gateway to past” (på engelska) (html). Chinese Archaelogy. http://www.kaogu.cn/en/News/Academic_activities/2013/1026/42146.html. Läst 28 juni 2015. 
  8. ^ ”New discoveries from the early dynasties” (på engelska) (html). Times Higher Education. https://www.timeshighereducation.co.uk/features/new-discoveries-from-the-early-dynasties/91579.article. Läst 4 juli 2015. 
  9. ^ Loewe, Michael (1999). The Cambridge History of Ancient China: From the Origins of Civilization to 221 BC. Cambridge University Press. sid. 135. ISBN 0521470307. https://books.google.co.uk/books?id=cHA7Ey0-pbEC&pg=PA135&lpg=PA135&hl=sv#v=onepage&q&f=false 
  10. ^ [a b c d] ”Mystery of Ancient Chinese Civilization's Disappearance Explained” (på engelska) (html). livescience. http://www.livescience.com/49247-chinese-civilization-disappearance-explained.html. Läst 28 juni 2015. 
  11. ^ [a b] ”The Sanxingdui Site at Period I–IV” (på engelska, kinesiska) (Bild). Informationstavlor på Sanxingdui Museum. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sanxingdui_Information_Period_I%E2%80%93IV.jpg. Läst 20 september 2016. 
  12. ^ [a b] ”Seismic Shift” (på engelska) (html). Archaeological Institute of America. http://www.archaeology.org/issues/169-1503/trenches/2986-trenches-china-sanxingdui-civilization. Läst 28 juni 2015. 
  13. ^ [a b c d] ”Archaeological Sites of the Ancient Shu State: Site at Jinsha and Joint Tombs of Boat- shaped Coffins in Chengdu City, Sichuan Province; Site of Sanxingdui in Guanghan City, Sichuan Province 29C.BC-5C.BC” (på engelska) (html). UNESCO. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/5816/. Läst 4 juli 2015. 
  14. ^ Dongfang, Hongwen (2000). ”The Splendid Sanxingdui Culture” (på engelska). The Sanxingdui culture, Cream culture relics unearthed from No.1 sacrificial pit. Sichuan People's Publishing Hause. sid. 6–8. ISBN 7-220-05201-4/K.688 
  15. ^ [a b] ”Sanxingdui city wall possibly discovered in Sichuan” (på engelska) (html). Chinese Archaelogy. http://www.kaogu.cn/en/News/New_discoveries/2015/0619/50619.html. Läst 29 december 2015. 
  16. ^ [a b] ”Re-examination of the Artifact Pits of Sanxingdui” (på engelska). Chinese Archaeology Volume 5, 2005. The Institute of Archaeology, CASS. sid. 200-208. http://www.kaogu.cn/uploads/soft/Chinese%20Archaeology/5/Re-examination%20of%20the%20Artifact%20Pits%20of%20Sanxingdui.pdf. Läst 29 juni 2015 
  17. ^ ”Large Standing Figure” (på engelska) (html). Old Stones: The Monuments of Art History. http://www.art-and-archaeology.com/china/sanxingdui/sx02.html. Läst 28 juni 2015. 
  18. ^ ”The Sanxingdui Archeological Site and Museum” (på engelska) (html). China HIGHLIGHTS. http://www.chinahighlights.com/chengdu/attraction/sanxingdui-museum-in-guanghan.htm. Läst 28 juni 2015. 
  19. ^ ”Sanxingdui Museum” (på engelska) (html). China Internet Information Center. http://www.china.org.cn/e-sanxingdui/jingtai/6.htm. Läst 19 september 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]