Segregation

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En skylt har texten "colored waiting room" på busstationen i Durham i North Carolina 1940.

Segregation eller segregering, av verbet segregera (av latinets segregare), är uppdelningen och åtskiljande av olika grupper i ett samhälle, främst utifrån ett geografiskt eller rumsligt perspektiv.[1][2] Segregationen eller uppdelningen sker främst på grund av socioekonomisk status, etnicitet och/eller demografi, vilket oftast omfattar ålder och kön.[3] Segregation kan förstås både som effekt av diskriminering och en form av diskriminering. Segregationens motsats är rumslig integration.[4]

Det saknas entydigt svar på frågan huruvida boendesegregation är positivt eller negativt för samhället. Bostadsområdet förefaller ha begränsad betydelse för individens förutsättningar och etniska enklaver kan ge positiva effekter.[5] Faktum är att integration underlättas av tillgång till nätverk inom den kulturella och etniska gruppen.[6] Strategin att staten sprider ut nyanlända i bestämda delar av landet har visat sig vara ekonomiskt ogynnsam för de nyanlända och motverka deras integration i samhället.[6]

Något som är värt att påpeka när det gäller segregationen är att den inte är statisk eller ensidig, utan relationell. Ibland används begreppet felaktig, som när en stadsdel eller ett område kallas "segregerat". Ett område kan i sig vara t.ex. socioekonomiskt eller etniskt homogent, men inte segregerat. Segregationen är alltid utifrån relationen till en annan grupp, ett annat bostadsområde, m.m.. Det är därför mer korrekt att tala om en stad eller region som segregerad, om olika befolkningsgrupper lever åtskilda från varandra.[7]

Segregation kan ses som en övervaknings- och disciplineringsteknik, en teknik med lång historia. Michel Foucault lyfter i boken ”Övervakning och straff” fram de romerska armélägrens uppdelning i rutnät som exempel på en sådan hierarkisk och rumslig styrnings- och disciplineringsteknik. Brott mot den gällande ordningen vid denna tid var offentlig kroppsbestraffning i avskräckande syfte. Vid 1600-talet "effektiviserades" disciplineringstekniken genom bildandet av institutioner såsom fängelser, skolväsendet, arméer, fabriker och mentalsjukhus. I de här nya institutionerna var det själen som var i fokus och som skulle disciplineras (normaliseras) så att den kan kontrollera kroppen, eller vara kroppens "fångvaktare" som Foucault uttrycker det.[8]

Segregationens historia[redigera | redigera wikitext]

Segregationens historia i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Segregation i Sverige har en lång historia. Till exempel innebar den svenska boendesegregation under 1900-talet att romer utestängdes från resten av samhället. Eftersom romer generellt inte hade rätt att folkbokföra sig så blev de tvungna att flytta runt och bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. Myndigheterna menade att romer skulle "inordna sig i ett normalt svenskt liv" för att kunna bli folkbokförda. Att romerna inte hade rätt till folkbokföring ledde bl.a. till uteblivna barnbidrag och folkpension, att man inte kunde ingå äktenskap, få lån till bostäder, m.m. [9]

Även den kommunala bostadsplaneringen var tidig med att segregera, redan under den svenska urbaniseringsprocessen i början av 1900-talet byggde man medvetet för att hålla isär olika boendegrupper.[10]

Under 1990-talet blev tendenserna med ökande etnisk och social segregation tydligare i Sverige, i takt med att andelen utlandsfödda med bakgrund från Afrika och Mellanöstern i befolkningen ökade.[11][12] Den statliga myndigheten Delegationen mot segregation meddelade dock i sin årsrapport 2021 att segregationen i Sverige minskat något sedan 2012.[13]

Boendesegregation och skolsegregation[redigera | redigera wikitext]

I Sverige kan man se ett nära samband mellan bostadssegregationen och skolsegregationen. I de städer där invånarna bor segregerat så präglas också skolorna av att olika grupper går i olika skolor, vilket ofta också medför att skolorna får olika resurser och att skolorna har svårt att nå upp till målet om en jämlik utbildning för alla.[källa behövs] Skälen till varför det ser ut som det gör idag finns bland annat i de olika skolreformer som har genomförts under 1900-talet, där skolsegregationen har varierat med tiden.

Under 1960-talet genomfördes enhetsskolereformen i Sverige, vilket ledde fram till en integrerad grundskola. Före detta hade man haft ett segregerat skolsystem med parallella skolformer som till exempel folkskola, realskola och flickskola.. Tanken med grundskolan var att integrera olika samhällsgrupper till ett och samma skolsystem för en mer jämlik utbildning.[14] På senare tid - 1990- och 2000-talet - har skolsegregationen ökat främst på grund av två faktorer: det fria skolvalet och en ökad boendesegregation. Hur mycket varje faktor anses bidra till att förklara skolsegregationen varierar från studie till studie. En studie som undersökte skolsegregationen mellan 2000 och 2006 kom till att huvuddelen av de ökade skillnaderna mellan olika skolor under perioden kunde härledas till det fria skolvalet.[15] En studie som undersökte segregationen mellan åren 1988-2009 fann att boendesegregationen förklarade den största delen av skolsegregationen och att skolvalet kunde förklara ungefär 18% av den uppmätta segregationen.[16]

Men barnen träffar ändå i större utsträckning elever med annan bakgrund än någonsin tidigare. Ur ett globalt perspektiv kan segregationen i de svenska skolorna sägas ha minskat, det vill säga elevsammansättningen i de svenska skolorna avviker idag mindre från det globala genomsnittet beträffande socioekonomisk bakgrund.[källa behövs]

Skillnaden i skolresultat (betyg) mellan svenska skolor har också ökat sedan början av 1990-talet, samtidigt som resultatet fallit till genomsnittlig OECD-nivå enligt internationella undersökningar.[17][18] [19][sidnummer behövs]

Till viss del kan segregationen också förklaras av det fria skolvalet. Flickor och elever med starkare socioekonomisk bakgrund väljer oftare skola aktivt i grundskolan. Däremot finns ingen skillnad i detta avseende beroende på om eleven har svensk eller utländsk bakgrund. Sannolikheten att gå i en fristående grundskola var år 2009 ungefär dubbelt så stor om eleven hade starkare socioekonomisk bakgrund än om den hade en svagare bakgrund. I gymnasiet har elever med olika förutsättningar nästan lika stor sannolikhet att gå i fristående eller kommunal skola.[20]

Generellt tycks skolvalet i någon mån leda till att lika väljer lika[21], men det är oklart i hur stor utsträckning detta är det primära målet för familjerna eller en sekundär effekt av primära mål som att välja skolor med goda resultat eller till exempel religiösa inriktningar prioriteras olika starkt av olika grupper.[källa behövs]

Den ökande nationella skolsegregationen beror enligt olika studier i olika hög grad på ökande boendesegregation respektive skolval[22] [23][24] I Böhlmark m.fl. (2015)[16] studeras årskurs 9-elever år 1993–2009. Författarna finner att förändringen i skolsegregationen till stor del förklaras av att ökningen av andelen elever med utländsk bakgrund har varit ojämnt fördelad mellan kommuner och bostadsområden.[källa behövs]

En studie genomförd vid Örebro universitet 2015 visade att svenska småbarnsmammor som talat om etnisk mångfald som en berikande faktor i praktiken väljer skola i ett homogent och etniskt svenskt område, med motiveringen att deras barn inte skall vara en etnisk minoritet i sin skolgång eller att man är noga med deras svenska språk.[25]

Enligt forskare Emma Neuman vid Linnéuniversitetet uppträder fenomenet white flight då andelen utomeuropeiska invånare i ett område når en brytpunkt på 3-4 procent. Invandring av personer födda i Europa visar ingen sådan trend. Studien omfattade flyttmönstren i Sveriges tolv största kommuner under åren 1990–2007. Höginkomsttagare och välutbildade flyttar först, vilket innebär att den etniska segregeringen även medför en klassegregering.[25]

Statsunderstödd systematisk uppdelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Raslagar

Uppdelning med utgångspunkt från folkgrupp motiveras ofta med ideologiska argument om att folkgrupper bör hållas åtskilda. Bland de mer uttalade exemplen på formaliserad rassegregation finns:

Religiös segregation[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Religiös segregation

Religiös segregation är åtskillnaden av människor efter deras religion. Begreppet har använts på religionsbaserad segregation som sociologiskt fenomen,[26] liksom segregation skapad efter lagar, både direkt och indirekt.[27]

Begreppet religiös apartheid har också använts om situationer där människor segregeras efter religion,[28] inklusive sociologiska fenomen.[29]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sök i uppslagsverk - NE”. www.ne.se. https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=segregation. Läst 1 februari 2022. 
  2. ^ ”segregation | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=170394&pz=7. Läst 1 februari 2022. 
  3. ^ Ahlund, av Marie (7 augusti 2020). ”Vad är segregation för något?”. Polstjärna.se. https://polstjarna.se/vad-ar-segregation-for-nagot/. Läst 1 februari 2022. 
  4. ^ ”Integration och segregation i boendet”. Boverket. December 2004. sid. 17. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130828080258/http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2004/integration_och_segregation_i_boendet.pdf. Läst 25 januari 2013. 
  5. ^ ”Effekter av boendesegregation”. migrationsinfo.se. 13 april 2016. https://www.migrationsinfo.se/valfard/boende/effekter-av-boendesegregation/. Läst 22 maj 2022. 
  6. ^ [a b] ”Hela-Sverige-strategin”. Migrationsinfo.se. 13 april 2016. https://www.migrationsinfo.se/valfard/boende/hela-sverige-strategin/. Läst 22 maj 2022. 
  7. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 juli 2018). ”Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation”. Regeringskansliet. sid. 10. https://www.regeringen.se/49feff/contentassets/a29a07890ec24acd900f5156fbf45f08/regeringens-langsiktiga-strategi-for-att-minska-och-motverka-segregation.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  8. ^ Michel Foucault. ”Övervakning och straff (utdrag)”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811154334/http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/overvakning_och_straff.html#1. Läst 17 januari 2013. 
  9. ^ Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet (2014). Den mörka och okända historien : vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Fritze. ISBN 978-91-38-24079-3. OCLC 897117350. https://www.worldcat.org/oclc/897117350. Läst 2 februari 2022 
  10. ^ Christina Adlers. ”Historien kan förklara-segrationen” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Boverket. Arkiverad från originalet den 26 september 2014. https://web.archive.org/web/20140926155204/http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2012/Nr-1-artikelarkiv/Historien-kan-forklara-segrationen.pdf. Läst 17 januari 2013. 
  11. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (31 mars 2005). ”Storstad i rörelse - Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal”. Regeringskansliet. sid. 9. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2005/03/sou-200529/. Läst 7 februari 2021. 
  12. ^ ”Segregation: Vad menas och hur mäts den?”. Forte. 2017. https://forte.se/app/uploads/2017/05/fik-nr-9-webbboendesegregation.pdf. Läst 22 maj 2022. 
  13. ^ ”Segregationen i Sverige har ökat”. Delmos. 5 juli 2021. https://delmos.se/aktuellt/pressmeddelanden/segregationen-i-sverige-har-okat/. Läst 22 maj 2022. 
  14. ^ Stenliden, Linnea. Kampen om utbildningen - en studie om föräldrars val av utbildning i ett demokratiperspektiv 
  15. ^ ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. Skolverket 2018, rapport 467”. sid. 36. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3927. Läst 20 april 2018. 
  16. ^ [a b] Böhlmark m.fl. (2015)
  17. ^ ”Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestation 1998-2010, Böhlmark A, H Holmlund”. http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2012/Lika-mojligheter-Familjebakgrund-och-skolprestationer-19882010/. Läst 14 april 2016. 
  18. ^ ”Decentralisering, skolval och Fristående skolor. Holmlund mfl”. http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2014/Decentralisering-skolval-och-fristaende-skolor-resultat-och-likvardighet-i-svensk-skola/. Läst 14 april 2016. 
  19. ^ ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. Skolverket 2018, rapport 467”. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3927. Läst 20 april 2018. 
  20. ^ Holmlund m.fl. 2014 s 270ff
  21. ^ ”Det fria skolvalet ökar klyftor mellan skolor - Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet”. www.humangeo.su.se. https://www.humangeo.su.se/om-oss/nyheter/det-fria-skolvalet-%C3%B6kar-klyftor-mellan-skolor-1.155084. Läst 20 april 2018. 
  22. ^ Holmlund m.fl. 2014 s.346
  23. ^ Böhlmark m.fl. 2015 samt Malmberg m.fl. 2013
  24. ^ Rickegård, Anders. ”Det fria skolvalet ökar klyftor mellan skolor - Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet”. www.humangeo.su.se. https://www.humangeo.su.se/om-oss/nyheter/det-fria-skolvalet-%C3%B6kar-klyftor-mellan-skolor-1.155084. Läst 20 april 2018. 
  25. ^ [a b] ”Segregeringen ökar i Sverige”. Forskning & Framsteg. http://fof.se/tidning/2015/7/artikel/segregeringen-okar-i-sverige. Läst 17 augusti 2017. 
  26. ^ Knox, H. M. (10 1973). ”Religious Segregation in the Schools of Northern Ireland”. British Journal of Educational Studies. http://www.jstor.org/pss/3120328.  "...[S]egregated schooling, although in theory open to all, is in practice availed of by virtually only one denomination...." Also refers to pre-Partition religious schools which retained their exclusively Catholic demographics after Partition.
  27. ^ Norgren, Jill; Nanda, Serena (2006). American Cultural Pluralism and Law. Greenwood Publishing Group. sid. 132. ISBN 0275986926 , quoting U.S. Supreme Court Justice Anthony Kennedy in Board of Education of Kiryas Joel Village School District v. Grumet: "...[D]rawing school district lines along the religious lines of the village impermissibly involved the state in accomplishing the religious segregation."
  28. ^ Akkaro, Anta (1 september 2000). ”Pakistan's Christians Demand End to 'Religious Apartheid' at Polls”. Christianity Today. http://www.christianitytoday.com/ct/2000/septemberweb-only/26.0b.html. Läst 18 augusti 2008. 
  29. ^ "Religion In Schools". The Big Debate. 29 januari 2008. 0:09:29 and 0:11:52 minuter in i programmet. Arkiverad från originalet 21 september 2008. Hämtad 2011-04-04., in which Rabbi Dr Jonathan Romain says (at 0:09:29): "If you have separate Jewish, Catholic, Muslim, Sikh, Hindu schools, essentially you’re segregating children, you’re separating children" and (at 0:11:52): "It’s a religious apartheid society we’re creating."

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Illustrationsbehov samhälle Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Anm: Fler bilder.
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Segregation&oldid=52256987"