Linnéuniversitetet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Linnéuniversitetet
Engelska: Linnaeus University
Latin: Universitas Linnæus
Motto Ett universitet där allt är möjligt
Grundat 2010 (1977)
Ägandeform Statlig
Budget 1761 Mkr (2016)[1]
Rektor Peter Aronsson
Lärarkår 927 (årsarb) (2016)[2]
Studerande 14 016 helårsstudenter (2016)[3]
Doktorander 302 (K167+M135)[4]
Säte Växjö och Kalmar, Sverige
Tidigare namn Växjö universitet (1999 - 2010)

Högskolan i Växjö (1977-1999)

Högskolan i Kalmar (1977-1999)
Medlemskap EUA, SUHF
Webbplats www.lnu.se

Linnéuniversitetet är ett svenskt statligt universitet med sex fakulteter, 34 000 studenter, varav ca 15 000 helårsstudenter, och 2000 anställda. Linnéuniversitetet bildades den 1 januari 2010 genom sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dessa två lärosäten upphörde att existera som separata lärosäten samma dag som Linnéuniversitetet startade. Namnet avser att hedra forskaren Carl von Linné, som var född på komministergården Råshult i Stenbrohult, Småland. Universitetet har verksamhet på huvudorterna Kalmar och Växjö men har även viss utbildning i Hultsfred (music & event management), Ljungby (informationslogistik) och Nybro (Pukeberg) (design). Universitetsrektor från oktober 2017 är Peter Aronsson (vikarierade från mars 2017).[5] [6] Universitetsdirektör är Per Brolin.

2016 påbörjades byggnationen av ett nytt samlat universitetsområde i Kalmar: Universitetskajen. Byggnaderna färdigställs i tre etapper och inflyttning i de nya lokalerna sker 2018, 2019 respektive 2020.[7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Universitetsplatsen i Växjö.
Universitetsbiblioteket i Kalmar.

Bildandet av Linnéuniversitetet började som ett strategiskt samarbete, kallat Akademi sydost, redan 2004. Sedan Blekinge tekniska högskola drog sig ur samarbetet under 2008 blev det Växjö universitet och Högskolan i Kalmar som 2010 gick samman.

I december 2008 tillsattes den organisationskommitté som under ledning av Lars Haikola hade till uppgift att bland annat besluta om bemanning vid Linnéuniversitetet. Organisationskommittén hade regeringens uppdrag att fungera som en interimistisk styrelse för Linnéuniversitetet under 2009. Kommittén presenterade 3 juni 2009 sitt förslag till rektor, [8] Stephen Hwang som var professor i fysik och tidigare verksam vid Karlstads universitet. Regeringen utsåg 27 augusti 2009 Stephen Hwang till rektor för Linnéuniversitetet från 1 januari 2010 till 31 december 2015.[9]. Förordnandet förlängdes senare. I mars 2017 lämnade Hwang Linnéuniversitet för att bli rektor vid Högskolan i Halmstad. Från mars 2017 vikarierade Peter Aronsson som universitetsrektor och föreslogs sedan som ny ordinarie rektor. [10] Från oktober 2017 är Peter Aronsson rektor vid Linnéuniversitetet.[11]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Linnéuniversitetet har drygt 100 utbildningsprogram på grundnivå och ca 80 utbildningsprogram på avancerad nivå. Sammanlagt ges 2 000 fristående kurser. Universitetet har även en rad olika uppdragsutbildningar såsom rektorsutbildning och polisutbildning.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Forskningen vid universitetet spänner över områden som humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, och det finns väletablerade forskningsområden inom ekologi och evolution, diskriminering och integration, postkolonialism, intermedialitet, biovetenskap samt big data. Linnaeus University Centres är kvalitetsgranskade spetsforskningsmiljöer, men framstående forskning bedrivs även inom ett stort antal andra forskargrupper.[12]

Linnaeus University Centre[redigera | redigera wikitext]

Linnaeus University Centre är Linnéuniversitetets spetsforskningsmiljöer. Inom Linnaeus University Centres bedrivs forskning med såväl nationell som internationell lyskraft och forskningsmiljöerna kvalitetsgranskas av bedömargrupper bestående av internationellt erkända forskare inom respektive område. I dagsläget finns sex stycken Linnaeus University Centres:

Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry[redigera | redigera wikitext]

Biomaterials Chemistry bedriver forskning i immunologi, organisk kemi och biokemi. Forskare inom centrumet arbetar med utveckling och tillämpning av material som kan efterlikna eller integreras i biologiska system.

Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies[redigera | redigera wikitext]

Forskning med fokus på kulturmöten som en konsekvens av kolonial expansion. Forskarna i gruppen spänner över historia, engelska, sociologi, religionsvetenskap, socialt arbete samt litteratur- och konstvetenskap.

Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications[redigera | redigera wikitext]

Data Intensive Sciences and Applications arbetar med insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder. Forskningen har sin tyngdpunkt inom datavetenskap, men har ett mångvetenskapligt perspektiv genom ett samarbete mellan forskare från universitetets samtliga fakulteter.

Linnaeus University Centre for Discrimination and Integration Studies[redigera | redigera wikitext]

Discrimination and Integration Studies bedriver främst forskning inom nationalekonomi, men även statsvetenskap och psykologi. Forskningen undersöker hur etnisk tillhörighet, ålder, kön och sexuell läggning påverkar olika gruppers framgång på arbetsmarknaden.

Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems[redigera | redigera wikitext]

Ecology and Evolution in Microbial Model Systems forskar om vattenmiljön i och nära Östersjön och samlar forskning i mikrobiologi, evolutionsbiologi och marinbiologi. Forskningskompetensen täcker in hela Östersjöns näringskedja från minsta mikroorganismer till fiskar och fåglar.

Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies[redigera | redigera wikitext]

Intermedial and Multimodal Studies är en tvärvetenskaplig miljö med ambition att fördjupa förståelsen för alla mediers grundläggande natur och möta de utmaningar som det nya medielandskapet innebär. Forskningen spänner över främst litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, språkvetenskap, musikvetenskap, filmvetenskap och konstvetenskap.

Snillen stimulerar[redigera | redigera wikitext]

2016 startades forskningspodcasten Snillen stimulerar. Med ett populärvetenskapligt fokus beskriver forskarna sin forskning och drivkraften bakom den.

Fakulteter och institutioner[redigera | redigera wikitext]

Vid universitetet finns följande fakulteter:[13]

  • Ekonomihögskolan
  • Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
  • Fakulteten för konst och humaniora
  • Fakulteten för samhällsvetenskap
  • Fakulteten för teknik
  • Nämnden för lärarutbildning

Inom dessa fakulteter finns följande institutioner:[13]

  • Ekonomihögskolan
    • Institutionen för ekonomistyrning och logistik
    • Institutionen för marknadsföring
    • Institutionen för nationalekonomi och statistik
    • Institutionen för organisation och entreprenörskap
  • Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
    • Institutionen för biologi och miljö
    • Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
    • Institutionen för kemi och biomedicin
    • Institutionen för medicin och optometri
    • Institutionen för psykologi
  • Fakulteten för konst och humaniora
    • Institutionen för design
    • Institutionen för film och litteratur
    • Institutionen för kulturvetenskaper
    • Institutionen för medier och journalistik
    • Institutionen för musik och bild
    • Institutionen för svenska språket
    • Institutionen för språk
    • Institutet för fortbildning av journalister, FOJO
  • Fakulteten för samhällsvetenskap
    • Institutionen för idrottsvetenskap
    • Institutionen för pedagogik
    • Institutionen för samhällsstudier
    • Institutionen för socialt arbete
    • Institutionen för statsvetenskap
    • Institutionen för utbildningsvetenskap
    • Polisutbildningen
    • Rektorsutbildningen
    • Universitetspedagogiska enheten
  • Fakulteten för teknik
    • Institutionen för byggd miljö och energiteknik
    • Institutionen för byggteknik
    • Institutionen för datavetenskap
    • Institutionen för fysik och elektroteknik
    • Institutionen för informatik
    • Institutionen för maskinteknik
    • Institutionen för matematik
    • Institutionen för medieteknik
    • Institutionen för skog och träteknik
    • Sjöfartshögskolan i Kalmar
  • Nämnden för lärarutbildning

Andra enheter:[13]

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Hälsomottagningen i Växjö.

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap är en av de institutioner som ligger under Fakulteten för hälso- och livsvetenskap vid Linnéuniversitetet. På institutionen utbildas sjuksköterskor men här ges även specialistsjuksköterskeprogram med olika inriktningar; ambulanssjukvård, anestesisjukvård, intensivvård, operationssjukvård, distriktssköterska, vård av äldre samt psykiatrisk vård. Utöver dessa utbildningar finns barnmorskeprogrammet och magisterprogram i vårdvetenskap.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Den vårdvetenskapliga forskningen bedrivs inom olika fält exempelvis livsvärldens teori och didaktik, hälsa och migration, familjefokuserad omvårdnad samt inom psykiatri, rättspsykiatri och akutvård. Det finns ytterligare några mindre forskargrupperingar samt enskilda forskare som bedriver egna projekt eller som under begränsad tid deltar i specifika projekt. Till institutionen hör eHälsoinstitutet, en universitetsövergripande enhet som bedriver utvärdering och forskning kring IT-stöd med ett hälsofrämjande syfte.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Åren 1907–1935 fanns en sjuksköterskeskola vid lasarettet i Västervik. Från 1940 drev Kalmar läns norra landsting, Östergötlands läns landsting och Norrköpings stad tillsammans Birgitta sjuksköterskeskola i Linköping. År 1951 startades sjuksköterskeutbildning i Kalmar tillsammans med Blekinge läns landsting, Sydöstra Sveriges Sjuksköterskeskola, SSSS.

År 1972 slogs sjuksköterskeskolan och den gymnasiala vårdutbildningen samman under namnet Stensöskolan. Årsskiftet 1987/88 delades vårdutbildningarna i en gymnasial- och en högskoleutbildning, vilken integrerades med Högskolan i Kalmar 1998. Ytterligare omorganisationer följde och Humanvetenskapliga institutionen bildades.

En sjuksköterskeskola öppnades 1893 vid Växjö lasarett. År 1936 lades skolan ner för att starta på nytt 1950, då Kronobergs och Hallands landsting bedrev gemensam sjuksköterskeutbildning. År 1978 upphörde Kronobergs-Hallands sjuksköterskeskola i och med att utbildningen förlades till Vårdskolan i Växjö. Genom organisationsförändring 1987 skapades Vårdhögskolan som senare integrerades med Högskolan i Växjö och som från 1999 blev Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete vid Växjö universitet.

Från 1 januari 2010 ingår utbildningen i Linnéuniversitetet som bildades då Högskolan i Kalmar och Växjö universitet gick samman.

Rankning[redigera | redigera wikitext]

Rankning av universitet är något som efterhand tilldragit sig större intresse. Nedan visas några rankningar där Linnéuniversitetet (eller de tidigare Växjö universitet och Högskolan i Kalmar) är med. Det gäller rankning inom Sverige.

Organisation År Linnéuniversitetet Växjö universitet Högskolan i Kalmar
Sydsvenska handelskammaren[14] 2008 12 22
Sydsvenska handelskammaren[15] 2009 8* 14 18
Urank - Svensk universitets- och högskoleranking[16] 2008 16 28
Urank - Svensk universitets- och högskoleranking[17] 2009 17 25
* Efter sammanvägning av värden för Växjö universitet och Högskolan i Kalmar.

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

Studentliv[redigera | redigera wikitext]

Linnéuniversitetet i Växjö har ett samlat universitetsområde, campus, där samtliga undervisningslokaler finns. Det finns dessutom 3 800 studentlägenheter och studentrum på området som är hem för ca 5 500 studenter. Hela den samlade verksamhet som universitetet och dess studenter svarar för finns på universitetsområdet söder om Växjö centrum. På campus ligger även Teleborgs slott.

På campus Växjö finns många aktiviteter för studenter, av studenter, bland annat de två studentpubarna Slottsstallarna och Sivans, belägna mitt på campus.

I Kalmar finns Kårhuset och Sjösjukan för studenterna. Aktiviteterna ligger i centrala Kalmar trots att studenterna bor runt om i staden. Linnéuniversitetets verksamhet är utspridd i staden.

Studentkårer[redigera | redigera wikitext]

Linnéuniversitetet har en gemensam studentkår:

Studentkåren Linnéstudenterna bildades den 1 juli 2010 genom en sammanslagning av de tidigare kårerna Studentkåren i Kalmar och Studentkåren i Växjö.

Studentnationer[redigera | redigera wikitext]

Linnéuniversitetet i Växjö har en rad nationer, som är föreningar för sociala aktiviteter som inte är knutna till någon särskild utbildning. Dessa är uppkallade efter olika landskap eller landsdelar i Sverige, till exempel Norrlands Nation eller Smålands Nation.

Följande studentnationer finns i Växjö:

  • Norrlands Nation[18]
  • Smålands Nation[19]
  • Skånes Nation[20]
  • Västkustens Nation[21]
  • Östgöta Nation[22]

Studentpubar[redigera | redigera wikitext]

Följande pubar finns i Kalmar:

  • Calmare Studentpub (drivs av studentföreningen Kalmar Studentliv)
  • Sjösjukan (Lambda, Meskalin och Humanus)

Följande pubar finns i Växjö:

Nattklubben Corehouse, som var en nattklubb endast för Kalmars studenter, stängdes 30 oktober 2010 [23]. En av anledningarna till stängningen fanns i den hyreshöjning Kalmar kommun genomförde, vilket resulterade i att Studentkåren Högskolan i Kalmar inte längre kunde finansiera kårhusverksamheten.

Personer verksamma vid Linnéuniversitetet[redigera | redigera wikitext]

För lista över en del personer som studerat eller varit anställda vid Linnéuniversitetet:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Linnéuniversitetets årsredovisning 2016, sid 57 Linnéuniversitetet.
  2. ^ Linnéuniversitetets årsrapport 2016, sid 57 Linnéuniversitetet.
  3. ^ Linnéuniversitetets årsrapport 2016, sid 21 Linnéuniversitetet.
  4. ^ [1] Högskoleverket.
  5. ^ ”Peter Aronsson föreslås till ny rektor”. Linnéuniversitetet. 8 juni 2017. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2017/peter-aronsson-foreslas-till-ny-rektor/. Läst 8 juni 2017. 
  6. ^ ”Ny rektor för Linnéuniversitetet”. Regeringskansliet. 21 september 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/ny-rektor-for-linneuniversitetet/. Läst 5 december 2017. 
  7. ^ ”Universitetskajen”. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/projekt-det-stadsintegrerade-universitetet/. Läst 27 juni 2017. 
  8. ^ ”Stephen Hwang föreslås som Linnéuniversitetets första rektor”. Linnéuniversitetet. 3 juni 2009. http://lnu.se/1.702. Läst 31 juli 2009. 
  9. ^ ”Hwang klar som rektor för Linnéuniversitetet”. Linnéuniversitetet. 27 augusti 2009. http://lnu.se/1.1109. Läst 6 september 2009. 
  10. ^ ”Peter Aronsson föreslås till ny rektor”. Linnéuniversitetet. 8 juni 2017. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2017/peter-aronsson-foreslas-till-ny-rektor/. Läst 8 juni 2017. 
  11. ^ ”Ny rektor för Linnéuniversitetet”. Regeringskansliet. 21 september 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/ny-rektor-for-linneuniversitetet/. Läst 5 december 2017. 
  12. ^ ”Linnéuniversitetets årsredovisning 2016, s. 27”. https://lnu.se/contentassets/57e740e0bf6f44e48d7d717e4cd61002/lnu-arsredovisning-2016.pdf. Läst 27 juni 2017. 
  13. ^ [a b c] asainf (10 maj 2009). ”Linnéuniversitetets organisation”. Linnéuniversitetet. https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/. Läst 27 juni 2017. 
  14. ^ ”Högskolerankingen 2008”. Rapport nr 5.2008. Sydsvenska handelskammaren. 2 oktober 2008. http://www.handelskammaren.com/backoffice/bakpress/ladda/Rapport%205.08%20slutlig.pdf. Läst 26 september 2009. [död länk]
  15. ^ ”Högskolerankingen 2009”. Rapport nr 6.2009. Sydsvenska handelskammaren. 16 september 2009. http://www.handelskammaren.com/backoffice/bakpress/ladda/Rapport%206.09.pdf. Läst 26 september 2009. [död länk]
  16. ^ Forneng-Lind-Nybom (3 oktober 2008). ”En svensk universitetsranking – 2008”. Urank. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818232213/http://www.urank.se/Dokument/Endast_tabeller_urank2008.pdf. Läst 26 september 2009. 
  17. ^ Forneng-Lind-Nybom (31 mars 2010). ”En svensk universitetsranking – 2009”. Urank. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818174556/http://www.urank.se/Dokument/Endast_tabeller_urank2009.pdf. Läst 6 april 2010. 
  18. ^ Norrlands Nation
  19. ^ Smålands Nation
  20. ^ Skånes Nation
  21. ^ Västkustens Nation
  22. ^ Östgöta Nation
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120611015219/http://www.ostran.se/nyheter/Kalmar/snart_sista_kvaellen_paa_corehouse. Läst 18 november 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]