Integration (samhälle)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Integration betecknar inom samhällsvetenskap och politisk debatt en förening av skilda delar till en större helhet. Ordet kan användas för att beteckna ett önskat mål eller tillstånd av enhet som man vill nå, men även de processer som kan leda till målet.[1]

Vid immigration är integration den process där invandrare får medborgarskap och etablerar sig i det nya samhället, och underlättas av integrationspolitik. Integration står i motsats till socialt utanförskap, diskriminering och segregation, det vill säga åtskiljande av befolkningsgrupper i parallellsamhällen. Integration står också i kontrast till assimilering, som är en process mot fullständig anpassning av en etnisk grupp till majoritetsbefolkningens kultur. Ett samhälle bestående av befolkningsgrupper som kan vara integrerade men ändå bevarar vissa sedvänjor och kulturell särart kallas mångkulturellt. Invandrade etniska grupper som inte assimilerats efter ett stort antal generationer har i vissa länder fått status som minoritetsfolk, med krav på viss autonomi, egna skolor, och så vidare.

Utbildningsnivåer och integration i Danmark[redigera | redigera wikitext]

Integration försvåras också av flyktingars bristande utbildning, enligt en rapport av den danska forskaren Marie Louise Schultz-Nielsen år 2016 har sex av tio flyktingar endast någon form av grundskoleutbildning.[2] Detta försvårar deras position på den danska arbetsmarknaden, vars jobberbjudanden ofta kräver utbildning. Man ser också att flyktingar med högre utbildningsnivå ofta har lättare att lära sig danska.[2] Enligt arbetsgivarorganisationen Dansk Erhvervs ordförande Stine Pilegaard är endast fyra av tio flyktingar i arbete efter tio års vistelse i landet.[2] Enligt Danmarks statistik från 2009-2013 presterade elever med bakgrund i Vietnam (högst), Danmark, Sri Lanka, Iran och Bosnien och Hercegovina bäst. Elever med bakgrund ifrån Marocko, Somalia, Turkiet och Libanon (lägst) presterade i botten. För alla grupper presterade flickor bättre än pojkar.[3]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Första halvåret 2017 deltog 43 000 i en integrationskurs för analfabeter som drevs av Bundesamt für Migration und Flüchtlinge(de) (BAMF). Enligt BAMF klarade 17% en språknivå på B1 för tyska, vilket är lägstanivån för att kunna deltaga i arbetsträning i Tyskland. De lägsta språkfärdigheterna observerades bland flyktingar från Eritrea och Irak.[4]

Motstånd[redigera | redigera wikitext]

Motstånd mot integration kan vara religiöst betingat, som t.ex. salafistiska imamer som motarbetar muslimska invandrares integration i Belgien.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Integration”. Nationalencyklopedin, ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/integration. Läst 3 mars 2018. 
  2. ^ [a b c] Seks ud af ti flygtninge har ingen uddannelse”. Berlingske Tidende. 26 februari 2016. http://www.b.dk/nationalt/seks-ud-af-ti-flygtninge-har-ingen-uddannelse. Läst 3 mars 2016. 
  3. ^ ”Efterkommere fra Libanon og Tyrkiet får bundkarakterer i folkeskolen” (på danska). http://jyllands-posten.dk/indland/ECE7236159/De-st%C3%B8rste-indvandrergrupper-f%C3%A5r-de-laveste-karakterer-i-folkeskolen/. Läst 25 maj 2017. 
  4. ^ Allgemeine, Augsburger. ”Analphabeten unter Flüchtlingen: Nur jeder Fünfte schafft Deutschtest” (på tyska). Augsburger Allgemeine. https://www.augsburger-allgemeine.de/politik/Analphabeten-unter-Fluechtlingen-Nur-jeder-Fuenfte-schafft-Deutschtest-id43748846.html. Läst 30 mars 2020. 
  5. ^ Paris attacks: How the influence of Saudi Arabia sowed the seeds of radicalism in Belgium”. The Independent. 23 november 2015. http://www.independent.co.uk/news/world/europe/paris-attacks-how-the-influence-of-saudi-arabia-sowed-the-seeds-of-radicalism-in-belgium-a6745996.html. Läst 28 november 2015. 

Se även[redigera | redigera wikitext]