Social integration

För andra betydelser, se integration.

Social integration eller integrering betecknar inom samhällsvetenskap, sociologi och politik, en förening av skilda enheter (individer, samhällen, folkgrupper, kulturer, nationer) in i en större helhet, eller samhörighet mellan medlemmar i ett samhälle eller en grupp. Ordet betecknar processen att förena eller resultatet av en förening av individer eller grupper. Social integration kan ses som en process med målet att alla människor ska kunna delta jämlikt i samhället, såväl socialt som ekonomiskt och politiskt.

Det finns flera olika aspekter av integration: inkludering i personliga sociala nätverk, etablering på arbetsmarknaden, deltagande i det offentliga (politiska) livet, språklig kompetens, kulturell acceptans, moralanpassning samt skapande av en gemensam identitet. Förespråkare för social integration menar att ett integrerat samhälle är mer motståndskraftigt jämfört med ett uppdelat och socialt exkluderat samhälle, som är mer sårbart för olika slags påfrestningar.

Vid immigration involverar integration bland annat den process där invandrare erhåller medborgarskap och etablerar sig i det nya samhället genom bland annat utbildning och arbete. Integrationspolitik syftar till att underlätta denna process. Integration står i motsats till socialt utanförskap, diskriminering och ibland även segregation, det vill säga åtskiljande av befolkningsgrupper i parallellsamhällen. Integration står också i kontrast till assimilering, som är en process mot fullständig anpassning av en individ eller etnisk grupp till majoritetsbefolkningens kultur. Ett samhälle bestående av befolkningsgrupper som kan vara integrerade men ändå bevarar vissa sedvänjor och kulturell särart kallas ibland mångkulturellt.

Omfattning

Social integration bygger på uppfattningen att mångfald är något positivt och eftersträvansvärt. En missuppfattning är att social integration handlar om att olika grupper eller gemenskaper ska påtvingas enhetlighet utifrån. De som förespråkar social integrering har dock vanligen ingen önskan om att alla i ett samhälle ska vara likadana, snarare vill man se ett samhälle där människor har samma möjligheter att bli respekterade och ses som värdefulla och medskapande medlemmar i samhället. På så vis står integrationsförespråkarna i motsats till de som vill att t.ex. invandrare ska ge upp sin kultur och assimileras med den lokala befolkningen.

Integrationsprocesser

Integrering av exkluderade grupper

För att exkluderade grupper - som till exempel möter diskriminering - ska kunna nå social inkludering så behöver en process i fem steg gås igenom. För det första behöver den exkluderade gruppen synliggöras, så att makthavare förstår att gruppen finns och till exempel räknar med dem i officiell statistik. Därefter behöver beslutsfattare och lagstiftare ta hänsyn till gruppens välmående och välfärd. I det tredje steget behöver gruppen få tillgång till sociala interaktioner med övriga delar av samhället, något som kan ske i kulturella, religiösa och politiska miljöer.

I nästa steg behöver den exkluderade gruppens juridiska och sociala rättigheter erkännas. I dessa kan rätten till utbildning, boende och andra sociala behov ingå. Det femte och sista steget handlar om att gruppen behöver tillräckliga resurser för att fullt ut delta i samhället. För att det ska ske kan gruppen inte skiljas eller segregeras från andra delar av samhället, gruppens grundläggande behov behöver tillgodoses och gruppen behöver åtnjuta respekt från andra för att kunna bli en del av samhället på ett betydelsefullt sätt.

Hinder

Social integration uppnås inte för alla grupper och det finns flera olika gemenskaper eller grupper som i olika grad är exkluderade från fullt deltagande i samhället.

Immigranter

En grupp som många gånger exkluderas från fullt samhälleligt deltagande är de som invandrat till ett land. Språkbarriärer, nya seder och i vissa fall bristande utbildning är några av de stora hindren som invandrare kan stöta på.

Integrationspolitik

Politiska åtgärder som förespråkare för social integration ofta framhåller bygger på åtgärder som både riktar sig till den exkluderade gruppen och de övriga delar av samhället som ska integreras med gruppen. När det gäller invandrare så framhålls vikten av att nyanlända lär sig det lokala språket och dessutom bygger på sin utbildning, för att undvika att stora delar av de nyanlända ska fastna i yrken med låg inkomst. Vidare menar de som vill se social integration att majoritetssamhället behöver visa respekt för de invandrades kultur och välkomna nya medlemmar i samhället oavsett bakgrund.

Enligt Migration Policy Group är integrationspolitik en väsentlig del i att bygga sammanhållna och inkluderande samhällen. En välfungerande integration gynnar enligt organisationen både nyanlända och den tidigare etablerade befolkningen genom ökad jämlikhet och starkare förtroende för offentliga institutioner. För det menar man att det krävs en integrationspolitik som tar bort hinder för integrationen och arbetar för likabehandling. Enligt Migration Policy Group riskerar en restriktiv integrationspolitik att undergräva den sociala sammanhållningen och demokratiska delaktigheten.

I olika länder

Utbildningsnivåer och integration i Danmark

Integration kan försvåras av flyktingars bristande utbildning, enligt en rapport av den danska forskaren Marie Louise Schultz-Nielsen år 2016 har sex av tio flyktingar endast någon form av grundskoleutbildning. Detta försvårar deras position på den danska arbetsmarknaden, vars jobberbjudanden ofta kräver utbildning. Man ser också att flyktingar med högre utbildningsnivå ofta har lättare att lära sig danska. Enligt arbetsgivarorganisationen Dansk Erhvervs ordförande Stine Pilegaard är endast fyra av tio flyktingar i arbete efter tio års vistelse i landet. Enligt Danmarks statistik från 2009-2013 presterade elever med bakgrund i Vietnam (högst), Danmark, Sri Lanka, Iran och Bosnien och Hercegovina bäst. Elever med bakgrund ifrån Marocko, Somalia, Turkiet och Libanon (lägst) presterade i botten. För alla grupper presterade flickor bättre än pojkar.

Tyskland

Första halvåret 2017 deltog 43 000 i en integrationskurs för analfabeter som drevs av Bundesamt für Migration und Flüchtlinge^(de) (BAMF). Enligt BAMF klarade 17% en språknivå på B1 för tyska, vilket är lägstanivån för att kunna deltaga i arbetsträning i Tyskland. De lägsta språkfärdigheterna observerades bland flyktingar från Eritrea och Irak.

Motstånd

Motstånd mot integration kan vara religiöst betingat, som t.ex. salafistiska imamer som motarbetar muslimska invandrares integration i Belgien.

I Sverige säger sig Sverigedemokraterna vara emot integration av invandrare. Partiet vill istället att de invandrare som bor kvar i Sverige antingen frivilligt återvandrar eller assimilerar sig.

Se även

• Ackulturation
• Ekonomisk integration
• Integrationspolitik
• Segregation
• Desegregering
• Parallellsamhälle
• Assimilation
• Mångkultur