Seiland nationalpark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Seiland nationalpark
Sievjju álbmotmeahcci
Nationalpark
Karta över nationalparker i Nordnorge.  Seiland nationalpark har nummer 27.
Karta över nationalparker i Nordnorge.
Seiland nationalpark har nummer 27.
Läge Finnmark fylke,
Norge
 - koordinater 70°23′N 23°10′Ö / 70.383°N 23.167°Ö / 70.383; 23.167
Area 316,3 km²
Inrättad 8 december 2006

Seiland nationalpark, samiska: Sievjju álbmotmeahcci, är en norsk nationalpark med fjordar berg och två glaciärer på ön Seiland i västra Finnmark fylke. Den inrättades den 8 december 2006 och täcker ett område på 316,3 km² i Alta, Hammerfests och Kvalsunds kommuner.

Ön Seiland är Finnmarks näst största och de två glaciärerna på ön är Skandinaviens nordligaste samt även de lägst belägna.

Geografi, landskap och geologi[redigera | redigera wikitext]

Landskapet domineras av många små och stora fjordar. De två största, Store Kufjord och Jøfjord, går i nord-sydlig riktning och delar nästan ön i två. Den mest alpina terrängen ligger på öns västsida, här stupar flera branta berg ned i havet. På östsidan, söder om Seilandsjøkelen, finns det en platå med småkuperad terräng. Genom platån rinner Melkelva, som är orörd från glaciären till havet.

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Berggrunden är mycket näringsrik i nationalparkens södra del, där det växer en artrik och särpräglad vegetation med flera ovanliga fjällväxter.

De branta bergen i väster är boplats för ett rikt och varierat rovfågelbestånd. Här häckar havsörn, jaktfalk, stenfalk, tornfalk och fjällvråk. Längs kusten finns små kolonier med måsfåglar, vadarfåglar, grågås, ejder och tobisgrissla.

Av däggdjur finns utter, skogshare och hermelin, dessutom stora mängder tamren under sommarhalvåret.

Kulturminnen[redigera | redigera wikitext]

Det finns kulturminnen från flera tidsåldrar och kulturer på ön. Fynd från stenåldern och järnåldern tillsammans med fångstanläggningar vittnar om gamla bosättningar. Det finns kartor med bosättningar i nästan varje fjordarm under 1800-talet och samernas bruk av ön för sommarbete har både präglat landskapet och gett fysiska kulturminnen i form av smågårdar och stängsel.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]